Kris i befolkningsfrågan

Sammanfattning

Sverige står inför en demografisk kris, där sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning hotar samhällets struktur och ekonomi. Sverige står inte ensamt inför denna utmaning, utan krisen är global. Denna rapport analyserar orsakerna till och konsekvenserna av fallande nativitet, med fokus på hur faktorer som urbanisering, ekonomi, jämställdhet, samhällsnarrativ och välfärdssystemens hållbarhet samspelar. Genom att belysa både svenska och globala trender syftar rapporten till att ge en djupare förståelse av denna komplexa fråga och föreslå strategier för att möta och vända krisen.

Nativitetens historiska utveckling i Sverige

Nativiteten i Sverige har fallit sedan 1880-talet, med en kortare uppgång under efterkrigstiden, efter vilken nedgången fortsatte. 2024 låg Sveriges nativitet på 1,43 barn per kvinna. Det motsvarar 1 barnbarn per 2,2 mor- och farföräldrar. Sveriges nativitetstrend är fallande och utan politisk intervention riskerar nativiteten att bli ännu lägre.

I kapitel 2 beskrivs denna utveckling närmare.

Vad är problemet?

Fallande nativitet innebär attt befolkningen åldras och krymper. Det skapar flera problem, som ökande kostnader för äldre, en statsskuld som slås ut på färre invånare, en mindre kohort unga människor som kan kallas in till rikets försvar, och kan peka mot en tappad tro på framtiden.

Analys av nativitetsutvecklingen

Nativiteten i Sverige är stadigt fallande sedan efterkrigstidens "baby boom". Denna utveckling är inte unik för Sverige, utan nativiteten faller i nästan hela världen. Detta fall i nativiteten, såväl i Sverige som globalt analyseras i kapitel 2.

I figur 1 nedan illustreras Sveriges fruktsamhetstal för Sverige sedan 1911. Värt att notera är att nativiteten har varit nedåtgående i Sverige sedan 1880-talet, med särskilt stora nedgångar under 1920- och 1930-talen. Denna rapport fokuserar på nativitetsnedgången sedan den efterkrigstida "baby-boomen", men paralleller mellan dagens nativitetsproblem och mellankrigstidens är ett intressant område för framtida studier.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Åldersdifferentierade fruktsamhetstal (BE0101), serie "Total fertility rate", 1911–2024. Egen bearbetning.

Nativiteten i Sverige

Sveriges demografi har genomgått dramatiska förändringar, och nativiteten – antalet barn som föds per kvinna – är en central indikator på dessa skiften. 2024 hade Sverige en nativitet på 1,43 barn per kvinna, att jämföra med de 2,1 barn per kvinna som krävs för en stabil befolkningsmängd.

Om trenden sedan 1960-talet fortsätter kommer nativiteten år 2100 att ha fallit till 1,1 barn per kvinna (se figur 2).

Källa: Världsbanken (1960-2022) & SCB (2023-2024)

Vid dagens svenska nativitet på 1,43 motsvarar varje ny generation bara 68 procent av den föregående. Det innebär att efter tre generationer minskar generationsstorleken med mer än två tredjedelar, till endast 32 procent av den ursprungliga generationen. Om den svenska nativiteten skulle falla till 1,1 innebär det att generationsstorleken över tre generationer faller till 14 procent av den ursprungliga.

Befolkningsnedgång går snabbt. I ett Sverige med 10 miljoner invånare, en nativitet på 1,1, en generationslängd på 30 år och en medellivslängd på 90 år tar det mindre än 150 år för befolkningen att minska till mindre än 1 miljon människor.

Vad påverkar nativiteten?

Två faktor driver den fallande nativiteten. Dels att kvinnor får färre barn, och dels att kvinnor får barn senare i livet.

I Sverige har den genomsnittliga ålder för att få barn ökat markant sedan 1970-talet (se figur 3). Om barnafödande senareläggs uppträder det i statistiken som ett fall i nativiteten eftersom färre barn föds ett givet så länge den genomsnittliga åldern för barnafödande fortsätter att stiga. Även om livstidsnativitet är oförändrad uppträder alltså ett statistiskt nativitetsfall när kvinnor väntar med att skaffa barn.

Med hänsyn till senareläggning av födslar var den så kallade tempojusterade nativiteten i Sverige 1,76 år 2022. Det kan jämföras med en okorrigerad nativitet på 1,53 under samma år. Den tempojusterade nativiteten i Sverige är således ungefär 84 procent av ersättningsnivån. Att nativiteten i Sverige underskred ersättningsnivån under 2022 berodde alltså huvudsakligen på en senareläggning av födslar, och i andra hand på att den den genomsnittliga kvinnan skaffar färre barn under sin livstid.

Det är dock anmärkningsvärt att också den tempojusterade nativiteten är fallande. 2022 var det år med den näst lägsta tempojusterade nativiteten i vårt dataset, som sträcker sig till 1971. Detta kan indikera på ett trendbrott där barnafödande inte bara försenas, utan också i större utsträckning uteblir.

Figur 4: Nativitet med Bongaarts-Feeney tempojustering Sverige (1971 - 2022)

Om 2022 års tempojusterade nativitet på 1,76 bibehålls kommer de framtida generationernas storlek som andel av den nu fertilt aktiva generationen att bli som följer:

• Generation 1: 84%

• Generation 2: 70%

• Generation 3: 59%

• Generation 4: 49%

Den globala nativitetskrisen

Problemet med fallande nativitet är inte bara svenskt, utan globalt. 2019 levde nästan halva världens befolkning i ett land med en nativitetsgrad som var lägre än ersättningsnivån. 2024 låg den globala nativitetsgraden på 2,2, precis över ersättningsnivån.

Det finns dock stora skillnader mellan olika länder.

Flera länder har en särskilt problematisk utveckling, exempelvis Sydkoreas vars nativitet 2022 var 0,78. Med tempojustering var Sydkoreas nativitet 1,0 år 2022. Med en sådan tempojusterad nativitet faller generationsstorleken över tre generationer till 11 procent av den ursprungliga.

Den geografiska region som har högst nativitet är Afrika söder om Sahara, med en nativitet på 4,5 år 2022. Men också där är nativitetstrenden fallande, vilket i förlängningen kommer att utsätta Afrika för samma problem som övriga världen, om än först senare.

Att nativitetsfallet är globalt innebär att migration till Sverige inte är en hållbar lösning på lågt svenskt barnafödande. En sådan politik förvärrar konsekvenserna av den fallande nativitetsnedgången i ursprungsländerna.

Sverige har under 2000-talet haft en betydande migration från Mellanöstern och Nordafrika (MENA), en region vars nativitet fallit till 2,6 år 2022, och som upplever en kraftigt nedåtgående trend. Det innebär att många länder i MENA i den nära framtiden riskerar att stå inför samma demografiska problem som Sverige.

Den framtida nativiteten – global och i Sverige

Globalt förväntas nativiteten falla under ersättningsnivån till år 2050. Att förutspå nativitet är dock notoriskt svårt, vilket 2024 fick FN att revidera ned sina nativitetsprognoser. FN är dock fortsatt mer optimistiskt än exempelvis institut såsom WIC och IHME, vilka förutspår ett betydligt snabbare globalt nativitetsfall (se figur 7).

För Sveriges del uppträder flera oroande trender vad gäller den framtida nativiteten.

Dels minskar andelen kvinnor som önskar sig barn. Enligt en studie vid Uppsala universitet angav 2024 endast 75 procent av kvinnorna att de ville ha barn, en minskning från 91 procent 2014. Eftersom undersökningen beskriver unga kvinnors preferenser har denna förändring ännu inte fått genomslag i nativitetsstatistiken. Det finns däremot ännu inga tecken på att kvinnor helt avstår från att skaffa barn. Bland inrikes födda var omkring 13 procent av kvinnorna barnlösa vid 45 års ålder – bara en liten ökning från cirka 12 procent år 1985. Risken är att den yngre generationens rapporterade preferenser kan komma att resultera i en kraftig ökning av andelen barnlösa kvinnor under de kommande decennierna.

Vidare finns en risk i den stadiga stigande åldersförskjutningen för barnafödande som Sverige har upplevt, eftersom fertilitet faller med ålder. Denna åldersförskjutning riskerar att leda till att kvinnor får färre barn än de önskar.

Den fallande svenska nativitetstrenden är oroande. Samtidigt är det möjligt för nativiteten i Sverige att återgå ersättningsnivån med bara begränsade beteendeförändringar. Till exempel om trenden med senarelagt barnafödande skulle avstanna, samtidigt som var femte barnhavande kvinna skulle föda ytterligare ett barn under sin livstid.

Sammanfattning: varför faller nativiteten?

"There can be little doubt that economic and social development, in general, has been associated with major reductions in birth rates and the emergence of smaller families, as the norm." (Amartya Sen, 1994, n.p.).

Kapitel 3 analyserar tre skäl till den europeiska nativitetsnedgången:

(1) ett försenat barnafödande, drivet av ekonomisk osäkerhet och en livsfas som kan beskrivas som "emerging adulthood";

(2) att kvinnor får färre barn, en ny värderingskalkyl där föräldraskapets ekonomiska kostnader och sjunkande status väger tyngre än de sociala belöningarna, samt sociala, praktiska och tekniska hinder för föräldraskap;

(3) växande biologiska hinder som försvagar den faktiska reproduktionspotentialen. Översikten kombinerar demografiska tidsserier, registerstudier och sociologiska teorier (Secondary Demographic Transition respektive individualisering) med aktuella kostnadsdata och medicinska rön.

Som noterat i introduktionen är de drivande faktorerna bakom sjunkande nativitet inte (ännu) att fler kvinnor är barnlösa, utan att barnhavande kvinnor får färre barn än tidigare, och att de får dem i allt senare ålder.

Detta pekar mot en tydlig slutsats: Europas låga födelsetal är främst resultatet av en nyttokalkyl där föräldraskap har förvandlats från normbärare till en högkostnadsinvestering i ett samhälle som samtidigt belönar individuell mobilitet, karriär och konsumtion. Stigande barn- och bostadsutgifter höjer den ekonomiska tröskeln; urbanisering leder till högre bostadskostnader och högre alternativkostnader för att ta hand om barn jämfört med att lönearbeta; och den traditionella familjen har förlorat sitt symboliska kapital. Detta är en utveckling som konkretiseras i DINK-livsstilen ("Double Income, No Kids) och vars resultat är växande barnlöshet. Biologisk infertilitet och en minskning av släktingars hjälp med barnpassning och motsvarande fungerar som sekundära bromsklossar snarare än primära orsaker, men riskerar att fördjupa problemet när barnafödandet skjuts upp. Slutligen är förlorad framtidstro en viktig faktor för sjunkande nativitet.

Politik som siktar på att höja nativiteten måste därför sikta på att åtgärda de viktigaste problemen, genom att;

1. sänka de privatekonomiska kostnaderna för att ha barn,

2. återladda föräldraskapet med social prestige, och;

3. stärka framtidstron bland individer i fertil ålder.

Utan rätt politik och ett kulturellt skifte pekar slutsatserna i kapitel 3 mot att födelsetalen förblir kvar under ersättningsnivån.

Vad beror det försenade barnafödandet på?

Under de senaste decennierna har åldern för förstföderskor stigit markant i stora delar av Europa, vilket har lett till betydande konsekvenser för födelsetalen. Ett centralt begrepp i denna utveckling är den så kallade tempoeffekten, som är en statistisk förskjutning i periodfertiliteten som uppstår när barnafödandet sker vid högre åldrar. Denna effekt skiljer sig från den så kallade kvantumeffekten, som syftar på det totala antalet barn en kvinna får under sin livstid.

Även om många kvinnor når ett "fullt" barnafödande, alltså två barn eller fler, leder förseningar i sig inte till nativitetsfall genom tempoeffekten. Däremot kan den i förlängningen också leda till att födslar inte inträffar alls, särskilt när de skjuts förbi de mest fertila åren. Försenat barnafödande bidrar därmed inte bara till lägre födelsetal genom tempoeffekten, utan riskerar också att minska det faktiska antalet barn som föds.

I denna sektion undersöks de främsta orsakerna till att unga vuxna, och särskilt par i fertil ålder, skjuter upp föräldraskap. Fokus ligger på ekonomiska och kulturella faktorer som fördröjer etablering på arbets- och bostadsmarknaden, förändrar värderingar kring familjebildning samt förskjutning av livsplaner till senare i livet.

Med utgångspunkt i teorier om ekonomisk osäkerhet, individualisering och övergångar mellan livsfaser analyseras hur samtidens sociala villkor har format nya tidshorisonter och i förlängningen även omfattningen av barnafödandet.

Slutsatsen är att samtida svenska pars benägenhet att skjuta upp barnafödandet i första hand beror på förändrade samhällsnormer som försvårar en tidig familjebildning, samt på en växande framtidsoro och samhällsnarrativ som förstärker känslan av ekonomisk osäkerhet. De materiella förutsättningarna har också en effekt på nativiteten. I kombination med den breda samhällsberättelsen och samtida förväntningar får de förstärkt inverkan på födelsetalen.

Ekonomi

Ekonomiska faktorer har en betydande påverkan på det uppskjutna barnafödandet. Många unga vuxna ställs idag inför betydande ekonomisk osäkerhet, vilket ofta är kopplat till en förlängd period av högre utbildning, ungdomsarbetslöshet, samt effekterna av globalisering och teknisk förändring som minskat antalet tillgängliga jobb för unga människor . Den ekonomiska situationen för unga i tjugo- och den tidiga trettioårsåldern har i stora delar av västvärlden stagnerat eller försämrats jämfört med tidigare generationer, vilket gör det svårare att nå ekonomisk stabilitet och etablera sig.

Osäkerhet på arbetsmarknaden leder till att par ofta skjuter upp långsiktiga och irreversibla beslut, som att skaffa barn. Historiskt har tider med ekonomisk instabilitet och hög arbetslöshet tydligt minskat människors benägenhet att gifta sig och få barn, vilket illustreras av Easterlins modell för ekonomisk utsatthet. Även senare studier pekar på ett samband mellan upplevd ekonomisk osäkerhet och minskad benägenhet att planera för att skaffa barn, särskilt bland män och unga vuxna. I länder med starka sociala skyddsnät, som Norge och Sverige, är effekten av ekonomisk osäkerhet mindre jämfört med i exempelvis södra Europa där osäkra anställningsvillkor starkare påverkar beslutet att senarelägga föräldraskap.

Vidare pekar flera internationella studier konsekvent på ekonomisk osäkerhet som en stark förklaring till att barnafödande försenas. Exempelvis visar internationella demografer att arbetslöshet och osäkra anställningar tenderar att skjuta upp barnplaner. Nya teoretiska perspektiv betonar att människor även agerar utifrån sin upplevda framtidstro och personliga narrativ om framtiden. Ekonomisk osäkerhet definieras inte enbart av faktisk arbetslöshet eller låg lön, utan också av individers föreställningar om framtiden. En studie av forskare från University of Florence pekar mot att unga vuxnas förväntningar och oro inför framtiden spelar en central roll för barnafödande, eftersom individer skapar narrativa bilder av kommande livsvillkor som förankras i kulturella och institutionella ramar. Trots att de nordiska länderna historiskt haft förmånlig familjepolitik och hög jämställdhet, har samtliga upplevt kraftiga fertilitetsfall sedan tjugohundratioalet.

Efterkrigstiden illustrerar kontrasten. Under nittonhundrafyrtio- och nittonhundrafemtiotalen upplevde Sverige en babyboom med rekordhöga födelsetal, till exempel var TFR så högt som 2,43 år 1950. Redan i slutet av nittonhundratrettiotalet vände barnafödandet uppåt, och i mitten av nittonhundrafyrtiotalet var barnafödandet som högst. En starkt bidragande faktor till uppgången kan vara den förbättrade ekonomiska situationen. Under perioden 1950-1970 var den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten per capita i Sverige hela 3,2 procent, vilket kan jämföras med 1,1 procent per år under perioden 2000-2020.

De stigande födelsetalen under efterkrigstiden har ofta förklarats med den ekonomiska uppgången, där unga människor upplevde att deras ekonomiska verklighet överträffade deras förväntningar. Dessa materiella förväntningar är ett centralt antagande i teorin om relativ inkomst (Easterlin, 1961; 1973). Reher och Van Bavel & Rehner (2013) testar den ekonomiska förklaringen i panelmodeller för västländer 1921–1980 och finner att sambandet mellan BNP‑tillväxt och årliga förändringar i födelsetal är mycket svagt; BNP‑förändringar förklarar på egen hand bara omkring 5 procent av variationen över hela perioden. Däremot framstår nuptialitet som en mer näraliggande drivkraft: när förändringar i giftermålsfrekvens inkluderas ökar förklaringsgraden kraftigt, upp till omkring 50 procent under efterkrigsperioden före p‑pillrets lansering (1946–1964), vilket stödjer bilden av att babyboomen också sammanföll med en äktenskapsboom. Detta understruker att det kanske inte enbart var de direkta materiella framstegen som ledde till ökad fertilitet, utan snarare också ett ökat framtidshopp och genomslag för kärnfamiljen.

Figur 8: Årssnitt tillväxt BNP per capita (fasta priser) Sverige (SCB) - 1950-2020

Källa: SCB

Till skillnad från efterkrigstidens förhållanden möter dagens unga betydande ekonomiska hinder inför familjebildning. Arbetslösheten bland unga i Sverige är fortfarande hög. I mars 2025 var 23,6 procent av arbetskraften i åldern 15–24 år arbetslösa. Vidare är tillfälliga tidsbegränsade anställningar mycket vanliga bland unga: enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2023 är andelen i tidsbegränsad anställning högst i åldersgruppen 15–24 år. Osäkra anställningar försvårar familjeplanering då många avvaktar med familjebildning tills de får ett fast jobb.

Dessutom har den ekonomiska etableringsåldern stigit kraftigt. På nittonhundranittiotalet inträffade ekonomisk etablering (75 procent sysselsättning inom en kohort) vid ungefär 20–21 års ålder, men under tjugohundratalet är etableringsåldern omkring 26–32 år, beroende på mätmetod. För högskoleutbildade beräknas etableringsåldern i dag vara cirka 30,5 år. Det fördröjda inträdet på arbetsmarknaden innebär att möjligheten att bilda familj och skaffa bostad fördröjs.

Sammantaget visar genomgången att både objektiv och subjektiv ekonomisk osäkerhet är centrala drivkrafter bakom det uppskjutna barnafödandet. Hög ungdomsarbetslöshet och utbredda visstidsanställningar gör det ekonomiskt mer riskfyllt för dagens unga att bilda familj, samtidigt som deras framtidsförväntningar präglas av oro och instabilitet. Denna dubbla osäkerhet, den materiella och narrativa, får par att avvakta med irreversibla beslut som föräldraskap.

Historiska jämförelser understryker slutsatsen: efterkrigstidens babyboom sammanföll med stark tillväxt, låg arbetslöshet, stigande äktenskapsfrekvens och en utbredd framtidsoptimism, snarare än enbart högre inkomster. I dag är situationen den omvända; ekonomiska hinder och bristande trygghet förskjuter etablering på arbets- och bostadsmarknaden och därmed också familjebildningen. För att motverka denna försening krävs inte bara förbättrade arbets- och inkomstvillkor, utan även åtgärder som stärker ungas tillit till sin ekonomiska framtid.

Kulturella förklaringsmodeller för fördröjt barnafödande

Begreppet "emerging adulthood**"** beskriver en förlängd övergångsfas mellan tonår och etablerat vuxenliv, där unga vuxna – framför allt i västeuropeiska samhällen – skjuter upp traditionella vuxenroller som fast arbete, giftermål och föräldraskap. Fenomenet har vuxit fram i takt med längre utbildningstider, ökad tillgång till preventivmedel och förändrade normer kring samlevnad.

På makronivå belyser teorin om den "andra demografiska transitionen" (Second Demographic Transition, SDT) hur värdeförskjutningar mot individualisering, sekularisering och ökat självförverkligande har förändrat tidpunkten – och i viss mån omfattningen – för barnafödande. I många europeiska länder betraktas barn numera som ett livsval som förverkligas först efter studier, arbetsmarknadsetablering och personlig utveckling.

Utbildning och arbetsmarknad

Sedan nittonhundranittiotalet har universitetsdeltagandet ökat markant och studier visar ett robust samband mellan längre utbildning och senare första födsel. Efter examen vill många dessutom säkra en stabil inkomst innan de bildar familj. Samtidigt har unga drabbats av högre ungdomsarbetslöshet och en växande gigekonomi, vilket innebär korta kontrakt och begränsade trygghetssystem. Forskningen pekar på att ekonomisk osäkerhet, särskilt bland män, fördröjer barnafödande.

Bostadsmarknad och boende

Höga bostadspriser alternativt brist på billiga hyresrätter bidrar till att unga vuxna dröjer med att flytta till ett eget boende, särskilt i Sydeuropa. Detta sammanfaller med sen parbildning och uppskjutet barnafödande. I Norden har historiskt haft något högre fertilitet trots högre ålder bland förstföderskor, vilket ofta tillskrivs ett bredare bostads‑ och familjepolitiskt stöd.

I studier från USA, Nederländerna och Kina bekräftas denna trend, där man visar på att en dyrare bostadsmarknad är associerad med en lägre nativitet. I en global panelstudie som täcker perioden 1870-2012 kopplas en tioprocentig ökning av bostadspriser till en minskad nativitet motsvarande 0,03 barn per kvinna.

En fallstudie av Brasiliens "consórcios" visar vikten av tidigt bostadsägande. Denna typ av "consórcios" är en finansieringsmodell för till exempel bostäder, där ett kollektiv går samman för att gemensamt betala kollektivets bostäder, men där tillgången till bostaden lottas ut över en definierad period till deltagarna. En slumpmässig allokering av en egenägd bostad bland 20-25-åringar associeras med en ökning på 33 procent vad gäller det totala antalet barn som föds av mottagarna. Det understryker ytterliggare hur nativteten påverkas av tidig tillgång till bostadsägande.

Könsroller och tidskostnader

Kvinnor står fortfarande för merparten av omsorgsarbetet i hemmet, samtidigt som deras utbildnings‑ och yrkesambitioner har ökat. Att hinna etablera sig i arbetslivet innan barn föds är därför en återkommande strategi för kvinnor.

Samlad bedömning

Sammantaget visar detta ett tydligt samband mellan de värderingsskiften som SDT beskriver, livsfasen emerging adulthood och det försenade barnafödandet. Eurostat anger att genomsnittsåldern för förstföderskor i EU nu närmar sig 30 år – flera år högre än under 1970‑talet. Färre fertila år återstår därmed för ytterligare barn, vilket bidrar till dagens låga totalfertilitet.

Kritik mot modellerna

Modellerna har begränsad räckvidd utanför höginkomstländer. Forskare pekar på att emerging‑adulthood‑konceptet främst grundas i västlig medelklass och att teorin riskerar att underskatta ekonomiska och institutionella drivkrafter. Trots detta erbjuder ramverken användbara verktyg för att förstå hur kulturella förändringar samspelar med strukturella faktorer och påverkar i alla fall Europas demografiska mönster.

Varför väljer människor bort föräldraskap?

Det samlade empiriska underlaget visar att beslutet att avstå barn till stor del drivs av en värderingskalkyl där kostnaderna och uppoffringar av att vara förälder har ökat snabbare än de sociala och materiella belöningarna.

För det första har barn blivit ett ekonomiskt premiumprojekt: i Sverige uppskattas ett enda barn kosta cirka två miljoner kronor fram till myndighetsåldern samtidigt som boendekostnader och bostadspriser stiger snabbare än inkomster.

För det andra har den traditionella familjen förlorat sitt symboliska kapital; karriärframgång, global mobilitet och konsumtionsbaserad status belönas mer i dagens kultur relativt moderskap och faderskap, vilket DINK-fenomenets popularitet tydligt illustrerar. Urbanisering förstärker kalkylen genom dyrare boende och högre alternativkostnad för arbetstid. Till detta kommer att den praktiska barnomsorg som tidigare levererades av närboende föräldrar och svärföräldrar eroderas när unga vuxna flyttar för arbete och studier; effekten är liten i makrostatistiken men höjer tröskeln för ett andra eller tredje barn. Slutligen förklaras bortvalt föräldraskap även av en förlorad framtidstro, vilket sträcker sig bortom ekonomi och pekar på vikten av samhällsnarrativ.

Unga européer väljer alltså bort barnafödande därför att föräldraskap har transformerats från att vara en normbärare till att vara ett högkostnadsval i en samhällsstruktur som samtidigt premierar individuellt självförverkligande, ekonomisk flexibilitet och geografisk rörlighet. När marginalnyttan av ytterligare utbildning, karriär och konsumtion överstiger den upplevda avkastningen på föräldraskap blir det både ekonomiskt och statusmässigt rationellt att skjuta upp eller avstå barn. Detta förstärks ytterligare när kostnaden ställs mot en förväntan om en förlorad framtid, där ens barn förväntas få ett sämre liv än vad tidigare generationer har haft. Resultatet är en systematiskt låg nativitet som inte kommer att vända uppåt utan antingen avsevärt lägre barnkostnader eller ett socialt skifte i synen på föräldraskap.

Stigande kostnader för barn

Kostnaden som föräldrar har för ett barn har under lång tid ökat, vilket är en drivande faktor bakom det globala nativitetsfallet. Trenden av ökade investeringar i barn har pågått sedan åtminstone det sena artonhundratalet. De sociala normerna har skiftat mot att de tillgängliga resurserna fördelas mellan färre barn.

Idag är kostnaden för att försörja ett barn de första arton åren i Sverige cirka två miljoner kronor. I USA har USDA följt kostnaden per barn sedan 1960. Då var kostnaden 198 560 dollar per barn (2013 års penningvärde. Till år 2013 hade detta ökat med tjugofyra procent, till 245 340 dollar. Det kan jämföras med att en typisk amerikansk arbetstagares timersättning ökade med endast omkring 9 procent under perioden 1973–2013.

Särskilt bostadspriserna har ökat kraftigt, vilket försvårar för unga hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. I Sverige har bostadsprisindex sedan 1981 ökat med 830 procent medan disponibel inkomst under samma tid ökat med 647 procent (i nominella termer). En försenad etablering på bostadsmarknaden försenar parbildning och förskjuter barnafödande.

Källa: SCB (fastighetsprisindex) och Ekonomifakta (disponibel inkomst).

Sammantaget visar både de historiska kostnadsserierna och den ovanstående pris–inkomst-divergensen att de reala kostnaderna för barn, inte minst via kraftigt stigande bostadspriser, har ökat väsentligt snabbare än hushållens inkomster. Denna ökade privatekonomiska kostnad för föräldraskap höjer den ekonomiska tröskeln till familjebildning, vilket fördröjer det första barnafödandet och i förlängningen bidrar till dagens låga nativitetstal.

Prioritering av status över barn

Under de senaste decennierna har en värderingsförskjutning inträffat: föräldraskap ses inte längre lika mycket som en statussymbol. Karriär, konsumtion och självförverkligande har fått ökad status relativt föräldraskap. Att bilda familj var tidigare ett vanligare livsmål. Sociologer noterar att det traditionella kärnfamiljsidealet har förlorat sin normativa kraft och alternativa livsval inklusive frivillig barnlöshet betraktas numera som socialt acceptabla och har närmat sig det "nya normala". I takt med att andra livsstilar belönas socialt, upplevs inte längre föräldraskap som en nödvändig merit för ett lyckat liv. Forskning om frivillig barnlöshet har uppmärksammat hur kvinnor valt utbildning och yrkeskarriär framför att skaffa barn. Om samhället dessutom värderar föräldraskap lågt, både som aktivitet och identitet, samtidigt som de ekonomiska resurser som föräldrar förväntas lägga på barn ökar, blir individers beslut att avstå barn vanligare. Med andra ord: när statusen i att få barn minskar, väger alternativ som personlig framgång och konsumtionsmöjligheter tyngre i unga människors livsval.

Ett talande uttryck för denna trend är fenomenet DINK (Double Income, No Kids). Begreppet myntades redan under nittonhundraåttiotalets yuppie-era som en beteckning på karriärpar utan barn. DINK-par utmanade den traditionella normen att nygifta omedelbart skulle bli föräldrar – istället valde de att skjuta upp eller helt avstå barn för att kunna fokusera på karriären och njuta av en högre levnadsstandard. Ekonomen Frank Levy, citerad i Nikki Finkes artikel om "DINKs", beskriver hur materiella ambitioner hos åttiotalets karriärpar ofta förutsatte att man "sköt upp barn och hade två inkomster" för att "uppnå högt ställda materiella mål". Utan barn att försörja kunde dessa par lägga sin dubbla inkomst på karriärinvesteringar, resor och konsumtion – något som sågs som ett sätt att "ligga steget före" i statuskapplöpningen. Redan då påtalades också den ekonomiska alternativkostnaden för barn: Urban Institute beräknade att ett genomsnittligt barn i USA kostade föräldrarna motsvarande 82 400 dollar fram till 18 års ålder (i nittonhundraåttiotalets penningvärde). Som en samtida kommentator noterade: "När man slipper lägga pengar på barnmöbler och skolavgifter får man mer över till vuxna leksaker*"* – det vill säga konsumtion för egen del. DINK-fenomenets framväxt var således både en orsak och en effekt av ett värderingsskifte: att inte ha barn blev ett sätt att maximera sin egen livskvalitet i vad gäller karriär och konsumtion, snarare än att ses som något socialt avvikande.

Begreppet DINK har sedan dess blivit ett välkänt fenomen och är ett symptom på att barnafödande inte längre är en statussymbol, utan tvärtom ett hinder för status. I dag används termen flitigt även av unga par som berättar om sina barnfria livsstilar på sociala medier. Exempelvis sprids videoklipp på TikTok där DINK-par visar upp fördelarna med sin tillvaro – "vi sover åtta timmar per natt", "vårt hem är rent och tyst" – ofta ackompanjerat av inslag av lyxkonsumtion och resor. Dessa skildringar av det barnfria livet har i sin tur tidvis uppfattats som provocerande; DINK-paren anklagas ibland för att vara själviska och materialistiska av dem som menar att de borde skaffa barn istället. Att reaktionerna är starka antyder dock just att ett normskifte pågår. Det som tidigare sågs som avvikelse (att medvetet välja bort barn) har i stor utsträckning normaliserats och väcker nu mer debatt om värderingar än förundran över livsvalet i sig. DINK-fenomenet illustrerar tydligt hur statusjakt i karriär och konsumtion ofta ges företräde framför familjebildning.

Värderingsförändringar och föräldraskapets urvattnade status

Föräldraskapets minskade attraktionskraft kan kopplas till djupgående värderingsförändringar i västvärlden sedan nittonhundraåttiotalet. Den tidigare nämnda sociala teorin SDT som redogörs för i kapitel 3.1.2 kan användas för att beskriva skiftet mot lägre födelsetal, ökad skilsmässofrekvens och en alltmer individualistisk livsstil.

Den andra demografiska transitionen präglas av ekonomiska avvägningar och förväntningar om att föräldrar ska lägga större ekonomiska resurser på sina barn. Men till skillnad från den första transitionen, då dödligheten sjönk, handlar den andra transitionen om att självförverkligande och individuella värderingar prioriteras framför traditionella familjevärden. Fokus ligger på livskvalitet, självbestämmande och relationsmässig autonomi snarare än på plikt eller nödvändighet att föda barn.

Högmoderniteten präglas av individualisering, där individer frigörs från tidigare tvång att följa givna livsbanor och istället tvingas forma sina egna livsbanor.. Det innebär att sådant som äktenskap och föräldraskap i allt högre grad blir medvetna val som ställs mot en myriad av andra möjligheter i livet. Kärnfamiljen har förlorat sitt monopol: förr betraktades den traditionella familjen som norm, men idag samexisterar många olika livsmodeller med ökad social acceptans. Individualiseringen omformar också kvinnors livsbanor: i takt med ökad utbildningsnivå och lönearbete kan kvinnor i allt mindre grad räkna med en man som försörjare och utvecklar därför egna livsprojekt och försörjningsstrategier på bekostnad av familjebildning. Traditionella normer har försvagats så till den grad att föräldraskap blivit ett alternativ bland andra snarare än en norm.

Giddens (1991) har analyserat senmodernitetens inverkan på intimitet och familjeliv. I det han kallar för självets reflexiva projekt framhävs att individer i högre grad formar sina relationer och livsval utifrån personlig utveckling och självförverkligande. Giddens talar om "konfluent kärlek" som bygger mer på ömsesidig tillfredsställelse och personlig lycka än på ekonomiskt beroende eller fortplantning. Detta skifte innebär att barnafödandets roll omvärderas: att få barn ses som en potentiell väg till självförverkligande för vissa, men långt ifrån en nödvändig förutsättning för ett meningsfullt liv. Tvärtom kan föräldraskapet i en del livsberättelser framstå som ett hinder för andra projekt som karriärambitioner, kreativa passioner, personlig frihet med mera som individen värderar högre.

Som kritik mot Giddens teorier har forskare anmärkt att hans perspektiv är närapå "barnfritt", i bemärkelsen att det utgår från individens livsprojekt och vuxenrelationer utan att barn anses centrala. Det ligger en poäng i denna kritik: i det senmoderna livsprojektet blir egen utveckling det överordnade målet, och föräldraskap underordnas eller väljs bort om det inte harmonierar med individens självbild. Samtidigt har framväxten av en global konsumtionskultur förstärkt betoningen på materiell status och upplevelser. Konsumtionssociologer pekar på att identitet och social prestige i hög grad formas av konsumtionsmönster, det vill säga vad man äger, gör och upplever, snarare än av familjerollerna.

Därmed kan ett liv utan barn framstå som attraktivt: det möjliggör obegränsad satsning på karriär, fritid och konsumtion, vilket i sin tur kan ge socialt erkännande i dagens mer individualistiska och "content"-drivna kultur. I en sådan värderingsmiljö är det inte förvånande att föräldraskapets status urvattnas; att vara mamma eller pappa ger inte automatiskt samma sociala prestige när prestationer på andra arenor värdesätts högre av många.

Empiriskt märks dessa värderingsförskjutningar i senarelagd familjebildning: en högre andel kvinnor och män är barnlösa högre upp i åldrarna än tidigare.. I flera länder, däribland USA förekommer oroande tendenser på en kommande ökad barnlöshet. I USA uppger 44 procent av 18–49-åriga kvinnor och män utan barn att de sannolikt inte kommer skaffa barn i framtiden. Denna andel har ökat markant (bara tre år tidigare var det 37 procent) och kan tolkas som ett snabbt skifte i livsambitioner. Det handlar inte enbart om hinder: majoriteten (56 procent) anger att de helt enkelt inte vill ha barn.

Orsaker som ekonomiska hinder, avsaknad av partner eller medicinska problem finns också, men intressant nog anger en betydande andel principiella skäl kopplade till livsstil och omvärld: omkring 10 procent pekar på "världsläget" och 5 procent på klimat/miljö som anledning till att inte sätta barn till världen. Denna statistik understryker att vi inte enbart har att göra med praktiska barnafödandeproblem, utan med ett genuint värderingsskifte – allt fler väljer bort föräldraskapet för att de prioriterar annat i livet.

Statusfördelar med barnfrihet: ekonomi, konsumtion och social prestige

En av de tydligaste drivkrafterna bakom prioriteringen av status över barn är de ekonomiska fördelarna med att vara barnfri. Att fostra barn är förenat med betydande kostnader och uppoffringar, vilket för många unga framstår som en stor alternativkostnad i livet. Beräkningar i Sverige visar att ett barn kostar föräldrarna omkring 2 miljoner kronor från födsel till 18-årsdagen (netto, efter att barnbidrag och studiestöd räknats av). Denna kostnad kan motsvara en ny bostad, vilket konkretiserar varför ett liv utan barn kan locka rent ekonomiskt. Dubbla inkomster utan barn (DINK) möjliggör en konsumtionsnivå och finansiell frihet som barnfamiljer svårligen kan matcha. Som Vice Magazine nyligen uttryckte det: att vara DINK ger "mer tid och pengar att konsumera". Unga par utan barn kan spontanresa, ägna sig åt dyra fritidsintressen och investera i karriären – allt sådant som genererar social status i form av upplevd framgång och avundsvärda upplevelser. I sociala medier byggs ofta en profil genom att visa upp resor, restaurangbesök, hobbys eller lyxinköp – sfärer där barnfria personer kan glänsa obehindrat, utan de praktiska begränsningar och kostnader som föräldrar lever med.

Hakim (2003) beskriver i sin preferensteori hur olika livsstilspreferenser kopplas till val mellan familjearbete och marknadsarbete samt till fertilitetsmönster. Studier av frivillig barnlöshet visar samtidigt att barnfrihet ofta motiveras av att föräldraskap uppfattas kollidera med karriär- och fritidsorienterade identiteter och av de ekonomiska uppoffringar barn anses innebära. Statistik visar att sammanboende utan barn i genomsnitt har högre disponibel inkomst per konsumtionsenhet och större konsumtionsutrymme än sammanboende med barn, vilket i sin tur kan översättas till större materiell trygghet och statusmarkörer (bostadskarriär, pensionssparande, entreprenörskap och så vidare). Ur individens perspektiv kan således barnfrihet framstå som en rationell strategi för att maximera både levnadsstandard och social uppskattning.

Den förändrade attityden syns även i hur barnfrihet i vissa kretsar uppnått en form av social eller ideologisk status. Inom miljörörelsen betonas till exempel ofta fördelarna med små eller inga familjer för planetens skull. Studier har hävdat att det enskilt mest effektiva en person kan göra för att minska sin klimatpåverkan är att avstå från att skaffa ett barn, detta skulle då vara en livslång emissionsbesparing på i storleksordningen 58 ton koldioxid per år för varje icke fött barn.

Denna insikt har gett upphov till initiativ som BirthStrike, där unga aktivister offentligt avsäger sig moderskap/faderskap i protest mot klimatförändringarna. Än mer radikalt är budskapet hos VHEMT (Voluntary Human Extinction Movement), en rörelse som argumenterar för mänsklighetens frivilliga utdöende genom noll barnafödande, detta för att enligt dem ge jordens ekosystem en chans att "läka". Även om VHEMT är en marginell företeelse, illustrerar det hur barnafritt liv kan laddas med moraliskt patos: att inte få barn framställs som en altruistisk handling för miljön och framtida generationer.

Mer mainstream är organisationer som amerikanska Population Connection (tidigare Zero Population Growth), vilka arbetar för att små familjer och låga födelsetal ska ses som något positivt för samhällsutvecklingen. En färsk undersökning från denna organisation fann att en klar majoritet (56 procent) av amerikaner numera anser att den ideala familjestorleken är 0–2 barn – ett resultat som hade varit häpnadsväckande för bara ett par generationer sedan. Det antyder att barnlöshet eller ett enda barn nu betraktas som fullt normalt och kanske till och med eftersträvansvärt i allmänhetens ögon, medan stora barnkullar inte längre signalerar hög status.

Barnfrihet har därtill blivit en proaktiv ideologisk markering. Ett uppmärksammat exempel är den sydkoreanska 4B-rörelsen (från koreanskans "4 nej"), där unga kvinnor kollektivt avstår från fyra saker: dejting, sex, äktenskap och barnafödande. 4B-rörelsen uppstod som en protest mot de som utövarna beskrev som patriarkala strukturer i ett samhälle med extremt låga födelsetal, och kallas ibland för en "äktenskapsstrejk" eller "födelsestrejk". Genom att välja bort familjebildning vill dessa kvinnor visa att de inte accepterar rådande könsroller och konsekvensen syns i statistiken: Sydkorea har år 2025 världens lägsta födelsetal .

I västvärlden har liknande trender vuxit fram efter 2020. I USA talar man om en ökad "childfree movement", där barnfria personer nätverkar och stöttar varandras val via plattformar som Reddit och Instagram. Under pandemins och klimathotets skugga har det blivit allt vanligare att offentliga personer tar ställning för barnfrihet: popikonen Miley Cyrus har sagt att hon inte vill skaffa barn så länge hon upplever att planetens tillstånd är för dåligt, och prins Harry har i ett hållbarhetssamtal sagt att han hoppas få fler barn, men "två, max". Allt detta sänder signalen att det socialt belönas i vissa kretsar att avstå eller begränsa barnafödandet antingen som ett etiskt ställningstagande eller som tecken på ett medvetet, modernt liv. Barnfrihet har alltså inte bara normaliserats, utan kan i vissa sammanhang framstå som det mer ansvarsfulla eller eftersträvansvärda valet.

Slutsats: Status framför barn i det senmoderna samhället

Sammantaget står det klart att föräldraskapets sociala status har försvagats. Där föräldraskap en gång var en självklar milstolpe och statusmarkör i vuxenlivet, betraktas det nu som ett livsval bland många, ett val som allt fler väljer bort till förmån för andra karriär- och livsstilsprojekt.

Alternativkostnaden för att skaffa barn upplevs av många unga som för hög: man fruktar att förlora ekonomisk frihet, karriärmöjligheter, personlig tid och konsumtionsutrymme. Samtidigt har samhället förändrats så att andra livsstilar belönas rikligare. En individ som lägger tid på utbildning, gör karriär, reser jorden runt eller engagerar sig ideellt kan idag få lika mycket, om inte mer, social uppskattning än den som uppfostrar barn. I en sådan kontext krävs inte längre föräldraskap för att ses som en "fullvärdig" vuxen; snarare kan det upplevas som ett alternativ som konkurrerar med många andra sätt att realisera sig själv och vinna status.

Detta är kärnan i prioriteringen av status över barn: det sker i ett samhälle där individens självförverkligande står i centrum. När de yttre belöningarna (status, identitet, erkännande) allt oftare knyts till annat än familjebildning, följer logiskt att födelsetalen sjunker. Föräldraskapets glans har bleknat i statushierarkin – inte för att barn i sig värderas mindre av föräldrar som får dem, utan för att alternativen framstår så pass attraktiva.

Slutsatsen blir att vi i dag ser början på ett paradigmskifte där samhällets struktur och belöningssystem omformar familjemönstren: statusjaktens era innebär att många unga hellre investerar i sig själva än i nästa generation, vilket avspeglar sig i ett historiskt lågt barnafödande.

Framtidstro - Bortom ekonomi

"[P]eople have children with the hope that their children will fare better than, or at least as well as, themselves. As societal pessimism prompts young people to question the responsibility of bringing children into an uncertain world." (Ivanova och Balbo, 2024, n.p.).

Som noterats i kapitel 3.1.1 betonar forskning vikten av att människor även agerar utifrån sin upplevda framtidstro och personliga narrativ om framtiden: unga vuxnas förväntningar och oro inför framtiden spelar en central roll i barnafödande. Ekonomisk osäkerhet påverkar detta, men det gör även andra bredare faktorer som undergräver framtidstron.

Detta har fått forskare att lyfta fram både objektiva och subjektiva faktorer utöver de rent ekonomiska, såsom geopolitiska och miljörelaterade farhågor om framtiden. Ivanova (2025) lyfter att nederländska kvinnor som vill ha barn uppvisar mindre samhällspessimism ("societal pesimism") än de som inte vill ha barn. Motsvarande fynd har gjorts för klimatångest. Bland barnlösa individer i fertil ålder, var viljan att ha barn i framtiden negativt korrelerat med rapporterad klimatångest.

Aran et. al. (2025) menar att en andel av korrelationen mellan klimatångest och ovilja till att skaffa barn medieras genom politisk identitet I exempelvis USA har denna skillnad ökat kraftigt sedan det tidiga nittonhundranittiotalet. 2014-2019 ville konservativa väljare i snitt ha 0,29 fler barn än liberala väljare. Särskilt slående var förändringen i preferensen för barnlöshet, som kraftigt växt bland liberala väljare sedan 2013. Kopplingen mellan barnafödande och framtidstro är stark och har också fått en politisk dimension.

Sammanfattningsvis har förlorad framtidstro en negativ effekt på nativiteten. Den förlorade framtidstron uppstår inte bara på grund av ekonomiska faktorer, utan beror också på politiska och sociala narrativ.

Jämställdhetens påverkan på nativiteten

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland inom jämställdhetsområdet, och rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder. Till exempel rankades Sverige som världens femte mest jämställda land i WEF:s "Global Gender Gap Index" 2023. Våra jämställda könsroller kan påverka nativiteten. I detta avsnitt undersöks nativitetseffekten av jämställdhet på arbetsmarknaden, i hushållsarbetet och vad gäller ökad kvinnlig kroppslig autonomi.

Ekonomiska faktorer som styr barnafödande kan illustreras genom att analysera barn som en ekonomisk vara. Ju högre inkomst ett par har, desto fler barn har de råd att försörja. Det kallas för inkomsteffekten. Samtidigt ökar alternativkostnaden av att ha barn med inkomsten, då föräldrar måste göra avkall på lönearbete och förvärvsinkomst för barnfostrande. Den ekonomiska effekten av att ha fler barn kan alltså både gå upp eller ned med inkomsten, beroende på om inkomsteffekten eller alternativkostnadseffekten dominerar.

I samhällen där kvinnor bär huvudansvaret för barnfostrande borde alternativkostnadseffekten vara relativt starkare för kvinnor än män. Detta finner också Schultz (1985) som undersökt nativitet i Sverige 1860-1910. Schultz (1985) fann att kvinnors löner var negativt korrelerade med nativiteten i Sverige. Mäns löner var dock inte korrelerade med antalet barn som ett par fick. Butz & Ward (1979) fann att under nittonhundrafemtio- och nittonhundrasextiotalen i USA var kvinnors inkomst negativt korrelerad med nativitet, medan de mäns inkomst var positivt korrelerad med nativitet.

I det moderna Sverige har denna dynamik förändrats. En högre kvinnlig lön är positivt korrelerad med en högre nativitet. Myrskylä et al (2011) visar också att det i utvecklade länder finns en positiv korrelation mellan kvinnors inkomst och utbildning och deras nativitet. Att arbetsmarknaden blir mer jämställd har alltså olika effekter beroende på dynamiken under den specifika tidsperioden, som avgör om inkomsteffekten eller alternativkostnadseffekten dominerar.I dag finns det skäl att tro att ökad kvinnlig inkomst kan ha en positiv effekt på nativiteten.

I familjer med en huvudsaklig familjeförsörjare i Tyskland, fann Cooke (2004) att de familjer som inte delade jämlikt på hushållsarbetet fick flest barn. Men i de familjer där bägge parter lönearbetar fick tvärtom de familjer som delade mest jämlikt på hushållsarbetet flest barn. Detta stödjer rön från flera utvecklade länder som visar att i relationer där både mannen och kvinnan lönearbetar leder ett ökat ansvar för hushållsarbetet för kvinnan till att paren skaffar färre barn.

Nativiteten har successivt fallit i Sverige sedan artonhundrasextiotalet. Detta sammanfaller med en ökning av kvinnors kroppsliga autonomi. Att kvinnor har fått större bestämmande över hur många barn som de föder är alltså en möjlig faktor som kan bidra till att förklara denna nedgång.

Opinionsundersökningar i industrialiserade länder visar dock att kvinnor vill ha något fler barn än män. Till exempel fann OECD att kvinnor i industrialiserade länder vill ha i genomsnitt 2,3 barn, medan män vill ha 2,2. Givet likheten i mäns och kvinnors preferenser kring familjebildning, är en historisk förskjutning mellan könen i bestämmandemakt över familjestorlek en otillfredsställande förklaringsmodell för nativitetsnedgången.

Slutligen kan vi undersöka nativiteten i några av världens mest ojämställda utvecklade länder (givet kontroll för nationens välstånd), för att få en samtida analys av jämställdhetens effekt på nativitet. Vi undersöker därför industrialiserade länder (definierat som länder med BNP över 30 000 dollar år 2023), som WEF rankar som minst jämställda. Nativiteten bland de fyra mest ojämställda industrialiserade staterna var 2022:

• Saudi Arabien: 2,39

• Japan: 1,26

• Kuwait: 2,09

• Cypern: 1,31

Om vi jämför denna nativitet med den svenska på 1,54 år 2022, uppträder uppenbar koppling mellan jämställdhet och nativitet.

Sammantaget har jämställdhet ingen entydig effekt på nativitet. Jämställdhet kan påverka pars inkomster och alternativkostnader kring barnahavande, vilket har en tvetydig effekt på nativitet.

Urbaniseringens påverkan på nativiteten

Urbanisering kan påverka nativiteten negativt. Genom urbanisering ökar kostnaderna för barn, särskilt i from av boendekostnader. Även storstadskultur kan bidra till lägre nativitet.

Urbanisering framhålls som en drivande faktor bakom fallande nativitet, huvudsakligen på grund av observerad skillnad i urban och lantlig nativitet. Detta är en både modern och historisk trend (undantag kan observeras i specifika urbana miljöer såsom slum-städer, vilka för en svensk analys inte är ett relevant undantagsfall). Varför urbanisering leder till fallande nativitet har många förklaringar.

Forskare pekar på ekonomiska faktorer som städers högre levnadskostnader och att urbana föräldrar investerar mer resurser i varje barn (till exempel i hälsovård och utbildning), som en anledning till den lägre nativiteten i städer. Eftersom barn är dyrare i städer har urbana familjer råd med färre barn.

Andra teorier pekat på att städer erbjuder kvinnor större ekonomiska möjligheter och ökar deras deltagande på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till lägre nativitet. Schultz (1985) lyfter kvinnors löner och ekonomiska incitament som en viktig del av förklaringen till fertilitetsnedgången i Sverige år 1860-1910.

Kvinnors utbildningsnivå har i studier av Afrika söder om Sahara visat att högre utbildningsnivå leder till lägre nativitet. Eftersom utbildningsnivå i denna region är korrelerat med urban miljö, har det framhållits som en förklaring till urban/lantlig nativitetsskillnad, men det är en faktor som bara kan förklara en del av urbaniseringens effekt på nativitet.

Denna negativa korrelation mellan en kvinnas utbildningsnivå och det antal barn som hon får, observeras däremot inte i Sverige. IFAU har visat att om man kontrollerar för en kvinnas familjebakgrund, får högutbildade kvinnor i Sverige inte färre barn än lågutbildade. Vidare visar SCB:s statistik en positiv korrelation mellan en kvinnas inkomstnivå och antalet barn, vilket är en trend som är genomgående i hela inkomstfördelningen (uppdelad i kvartiler). Således verkar trenden som observerats i bland annat Afrika söder om Sahara inte reflektera den svenska situationen.

Alternativa teorier inkluderar kulturella faktorer. Migranter från lantliga områden till urbana miljöer har högre nativitet än infödda urbana individer, vilket observerats genom många studier i exempelvis USA. Detta skulle kunna indikera en kulturell skillnad mellan stad och land. Att migranter till storstäder behåller normer kring barnafödande från lantliga områden skulle tyda på kulturella, filosofiska eller religiösa skillnader.

Kulturella faktorer som förorsakas av urbanisering kan ha starka långsiktiga effekter, men är mer komplexa att belägga än ekonomiska effekter. Den högre kostnaden för att bo i städer och den högre alternativkostnaden för förvärvsinkomst som barn innebär har en negativ effekt på fertilitet. Särskilt kan man peka på den högre kostnaden av bostadsyta i städer som en drivande högre kostnad för barn. Således kan urbaniseringens inverkan på nativitet i mycket tillskrivas ekonomiska incitament. Detta stöds ytterligare av den starka positiva korrelationen mellan inkomst och barnafödande som observeras i Sverige.

Fysisk närhet till familj

Att leva nära föräldrar och annan släkt ger praktisk hjälp med barnpassning, ekonomiskt stöd och emotionell avlastning. Detta är resurser som i sin tur kan påverka beslut om att skaffa fler barn. Historiskt har detta samband varit tydligt. I en ny analys av fullskaliga amerikanska folkräkningar av par 1900–1910 finner Hacker & Roberts (2021) att gifta kvinnor som bodde i distrikt med hög täthet av efternamns-kin, vilket är ett mått på möjliga släktingar i närzonen, hade 1,3 procent högre födelsetal under det följande decenniet än kvinnor utan släkt i närheten, och att närboende svärmödrar ökade barnafödandet med ytterligare cirka 1,6 procent. Effekten är liten men signifikant även efter kontroll för urbanisering, religion och socioekonomisk status, vilket antyder att föräldraskapet underlättas redan av smärre grader av vardagsstöd från släkten.

Samtida europeisk forskning visar att sambandet består. En belgisk registerstudie följde 16 742 mor–dotter-par 1991–2015 och visar att döttrar är 25–30 procent mer benägna att flytta till samma kommun som sin mor under första graviditeten jämfört med när barnet är 0–2,5 år gammalt, vilket var referensgruppen i modellen. Denna skillnad i relativ risk (RR ≈ 1,25–1,30) är statistiskt signifikant i flera modellspecifikationer, särskilt innan kontroll för partnerskapsstatus. När barnet är 2,5–6 år är det istället mödrarna som uppvisar en ökad mobilitet mot döttrarna (RR ≈ 1,3), vilket tolkas som ett uttryck för praktiskt barnomsorgsstöd i småbarnsfasen. Flyttmönstret tolkas som ett uttryck för ömsesidigt stöd: dottern söker hjälp i den mest arbetsintensiva spädbarnsfasen, modern ansluter när behovet av regelbunden barnpassning blir tydligare.

Internationella mikrostudier bekräftar mekanismen. Analys av tjugosex europeiska länder i SHARE-panelen visar att 46 procent av far- eller morföräldrar ger någon form av barnomsorg varje år, varav en fjärdedel på veckobasis. Tillgång till sådan informell omsorg har i flera länder kopplats till högre sannolikhet för ett andra eller tredje barn, särskilt när kostnaderna för förskola är höga. Samtidigt minskar den potentiella hjälpen när unga vuxna allt oftare flyttar långt för studier och arbete eller bosätter sig i storstäder där Kin-proximiteten (släktnärheten) är lägre.

Kin-proximitetens effekt är marginell på makronivå men konkret i individens vardag. Hacker & Roberts (2021) visar att närheten till släkt bara förklarar en mindre del av de långsiktiga fertilitetsförändringarna, och att industrialisering och urbanisering vägde långt tyngre.

Samma mönster återfinns i dagens Europa: de stora drivkrafterna bakom under ersättningsfertilitet är ekonomiska och kulturella, men fysisk distans till släkten kan förstärka effekten genom att höja den praktiska och psykologiska tröskeln för ett andra eller tredje barn.

I länder med utbyggd offentlig barnomsorg, såsom Sverige, har frånvaron av närståendes omvårdnad sannolikt mindre påverkan på första barnet men kan fortfarande bromsa det andra och tredje barnet, när föräldrarna värderar flexibilitet och låg stress i vardagen.

Stadsplanering

Stadsplanering påverkar vardagslivet för barnfamiljer. Familjelivet kräver tidsuppoffringar, såsom hämtning och lämning, restider, närhet till vård, tillgång till grönområden och en boendesituation som tål att livet blir mer trångt, mer stökigt och mer bundet till rutiner. Stadsplanering är därför inte ett neutralt bakgrundsfenomen. Den formar de praktiska förutsättningarna för familjebildning och blir, i förlängningen, en indirekt men reell demografisk faktor.

Ett första skäl att ta stadsplaneringsfrågan på allvar är att mönstret är stabilt och återkommer i flera länder: fertiliteten tenderar att vara lägre i stadskärnor och högre i förorter. I en jämförande nordisk registerstudie finner Kulu, Boyle och Andersson (2009) att förorter uppvisar högre födelsetal än urbana centrum och att skillnaden har varit anmärkningsvärt uthållig över tid i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Liknande resultat återkommer i brittiska longitudinella data, där större urbanitet och särskilt storstadskärnor är förknippade med lägre fertilitet, medan förortsmiljöer inom storstadsregioner ligger högre (Kulu och Washbrook, 2014). Detta betyder inte att stadsmiljön i sig "orsakar" låga födelsetal, men det visar att den byggda miljön ofta samvarierar med familjebildningens faktiska utfall på ett sätt som är svårt att ignorera.

Den mest grundläggande kanalen går via bostaden. För familjebildning krävs inte bara ett tak över huvudet, utan en bostad som fungerar när antalet personer, saker och behov ökar. Internationell forskning pekar på en robust koppling mellan boendekostnader och fertilitet: stigande bostadspriser är förknippade med lägre barnafödande, och effekten är synlig i breda historiska och internationella data (Li, 2024). I praktiken innebär detta att planering som begränsar utbudet av familjeanpassade bostäder, eller som förstärker prispressen i attraktiva lägen, kan höja tröskeln för fler barn. Den svenska bostadskontexten ger ytterligare en dimension: i en kartläggning av sambandet mellan bostadsmarknad och minskat barnafödande framhålls att konkurrensen om familjevänliga boendeformer är hård, och att efterfrågan på exempelvis småhusmiljöer inte enbart drivs av barnfamiljer utan även av barnfria hushåll med liknande boendepreferenser (Juni Strategi, 2024).

Bostaden är dock bara halva bilden. Den andra halvan är tidsgeografin, hur stadsstrukturen fördelar tid, stress och logistik i vardagen. Om bostaden ligger långt från arbete och service blir familjelivet svårare.

Sydkoreansk policyanalys pekar på hur urban koncentration tenderar att driva upp boendekostnader och pendlingstider, vilket i sin tur påverkar beslut om etablering, parbildning och barnafödande (Kim, 2024). Det finns också nyare, mer granulära studier som försöker fånga detta på kvartersnivå: i en analys av Seoul kopplas högre fertilitet till tillgänglighet, särskilt närhet till funktioner som barnomsorg, vård och skola, medan områden som kännetecknas av mycket höga boendekostnader tenderar att ligga lägre (Choi et al., 2025). Även om denna typ av studier ofta är kontextbundna pekar de mot en intuitiv mekanism: när service och livsnödvändiga institutioner finns nära och resandet blir mer förutsägbart minskar trösklarna för att utöka familjen.

Här blir barnomsorgen särskilt central. Fertilitet är inte bara en fråga om pengar eller attityder, utan om huruvida arbete och familj faktiskt går att kombinera utan att vardagen spricker. I norsk forskning framkommer att ökad tillgänglighet till barnomsorg är förenad med högre barnafödande och kan påverka antalet barn kvinnor får, inte bara tidpunkten för första barnet (Rindfuss et al., 2010). För stadsplanering innebär detta att placering, kapacitet och åtkomlighet spelar roll. En barnomsorg som existerar på pappret men ligger fel i förhållande till bostäder, arbetsplatser och resmönster riskerar att ge mindre effekt än en som är integrerad i vardagens flöden. Detta är också en punkt där planering och institutionell organisering möts: en familjevänlig stad handlar inte enbart om byggnader, utan om att samhällsfunktioner finns där människor faktiskt lever.

Det finns också visst stöd för att fritt skolval kan påverka familjebildning positivt på längre sikt. I Lavys studie av ett israeliskt skolvalsprogram följdes elever från utsatta områden in i vuxenlivet. Reformen förbättrade utbildningsutfall och inkomster, men gav också tydliga sociala effekter bland kvinnor: flickor som omfattades av skolvalet hade högre sannolikhet att vara gifta och att ha barn tio år efter gymnasiet. För flickor ökade sannolikheten att ha barn med 8,8 procentenheter och det genomsnittliga antalet barn med 0,158. Sett ur ett pronatalistiskt perspektiv talar detta för att valfrihet i skolan bör ses som en del av den praktiska infrastruktur som gör familjebildning mer genomförbar.

Transportmönster kan illustrera hur familjeliv och stad ofta hänger samman. I en amerikansk policyanalys noteras att områden med högre födelsetal i högre grad sammanfaller med bilorienterade resmönster, medan områden med mer gång, cykel och kollektivtrafik tenderar att ha lägre födelsetal (Freemark och Rennert, 2025).

Det är nu inte så att att bilen "skapar" barn. Snarare pekar det på att familjebildning ofta kopplas till miljöer där bostäder är större, resandet mer flexibelt och vardagslogistiken lättare att få ihop. För svensk del är poängen att mobilitet och tillgänglighet måste förstås utifrån familjelivets krav, inte enbart utifrån trafikflöden eller ideal om stadsstruktur.

Slutligen kan också livsmiljön påverka nativiteten. Det finns tecken på att grönska, välbefinnande och psykisk hälsa kan samvariera med fertilitetsintentioner i urbana miljöer, medan vissa former av ekonomisk belastning och miljörelaterad stress samvarierar negativt (Zhuang et al., 2025). Det innebär inte att en park i sig ökar födelsetalen, men att planering som främjar en vardag med återhämtning, trygghet och stabilitet kan bidra till att sänka de psykologiska och praktiska trösklar som följer av ett pressat småbarnsliv.

En aspekt som ofta hamnar i bakgrunden när bostadsmarknaden diskuteras som fertilitetsfaktor är bostadens skalbarhet: hur lätt det faktiskt går att växa i boendet när familjen växer. I praktiken är det sällan första barnet som avgör om boendet fungerar; trösklarna blir tydliga när hushållet går från ett till två barn, och särskilt från två till tre, eftersom varje ytterligare familjemedlem ofta innebär behov av ytterligare sovrum, mer förvaring och mer robust vardagslogistik. När boendets "nästa steg" blir för dyrt, för osäkert eller för krångligt ökar sannolikheten att man stannar vid färre barn än man annars hade önskat.

Det finns också empiriskt stöd för att boendetyp hänger samman med barnafödandets utfall, inte enbart genom preferenser utan som en del av hur bostadskarriärer och familjeövergångar samspelar. I longitudinella registerdata från Finland finner Kulu och Vikat (2007) att fertiliteten är högre bland par som bor i småhus än bland dem som bor i lägenhet, och att flyttar till småhus sammanfaller med högre sannolikhet för ytterligare födslar, inklusive tredje barnet. Svenska registerdata pekar i samma riktning: Chudnovskaya(2019) visar att kvinnor i friliggande småhus har högre sannolikhet att ta steget till första, andra och tredje barnet än kvinnor i hyreslägenhet, och att hinder i bostadsbyten kan störa eller fördröja familjeövergångar.

En kompletterande svensk analys indikerar dessutom att bostadens storlek blivit allt mer betydelsefull i samband med barnafödande över tid Ström (2011). Sammantaget innebär detta att bostadsförsörjningens mix och möjligheten till realistiska boendesteg bör förstås som en del av fertilitetens infrastruktur, inte bara som en fråga om antal bostäder.

I svensk planeringsdebatt blir detta särskilt relevant eftersom preferenser och produktion ofta rör sig i otakt. Boverket (2014) visar med en SIFO-undersökning i storstadsregionerna att en majoritet uppger att de helst vill bo i någon form av småhus. Samtidigt pekar SCB (2025) på att nyproduktionen i praktiken domineras av flerbostadshus, medan småhusens andel av de färdigställda bostäderna är betydligt mindre. När efterfrågan på småhus är bred men utbudet begränsat stiger priserna på de boendeformer som ofta uppfattas som mest funktionella för större familjer. Denna obalans riskerar i sin tur att höja trösklarna för ytterligare barn genom att göra familjebildningens boendekarriär mer brant och svår att genomföra. Det ligger nära den demografiska bostadsforskningens mer generella slutsats: när hushåll inte kan hitta lämpliga och överkomliga bostäder kan familjebildning skjutas upp, vilket kan påverka hur många barn som faktiskt föds .

I sammanhanget blir det därför viktigt att skilja mellan "bostadsproduktion" i allmänhet och produktion av familjefunktionella bostäder i synnerhet. Svensk nyproduktion har under lång tid haft en tyngdpunkt i flerbostadshus, medan småhusbyggandet är lägre. SCB (2025) visar att det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2024 uppgick till 47 635 lägenheter, varav 38 851 färdigställdes i nybyggda flerbostadshus och 6 624 i småhus. SCB (2024) visar dessutom att tillskottet 2023 i hög grad bestod av mindre lägenheter (två rum eller mindre), vilket är relevant eftersom en sådan produktionsprofil inte nödvändigtvis matchar de boendesteg som ofta krävs när familjer växer.

Produktionsfrågan blir än mer konkret när den ställs mot preferenser. Boverket (2014) redovisar med utgångspunkt i en SIFO-undersökning i storstadsregionerna att minst hälften av de svarande uppger att de helst vill bo i någon form av småhus, och att andelen som vill bo i småhus är "nära 6 av 10" i Stockholmsregionen samt "kring 7 av 10" i Göteborgs- och Malmöregionerna. När preferenserna är stabila men utbudet av småhus är tunt blir konsekvensen att familjebildningens boendesteg pressas in i bostadsformer där varje extra rum ofta är kopplat till stora kostnadshopp, begränsat utbud och flyttfriktion.

Vi kan också notera att den åldersgrupp i Sverige där minst andel av åldersgruppen bor i småhus är just individer i fertil ålder. Det beror på att husägande är vanligast bland femtio-sextioåringar och pensionärer. Detta pekar i sin tur på en fördelning av existerande småhus bland åldersgrupper som gör det svårare för barnfamiljer att bo i småhus.

En ytterligare aspekt är social trygghet. Familjebildning kräver inte bara bostad, service och rimliga kostnader, utan också en närmiljö som upplevs som stabil, förutsägbar och socialt sammanhållen. Putnam (2007) visar att högre lokal heterogenitet på kort och medellång sikt kan samvariera med lägre social tillit, svagare engagemang i civilsamhället och svagare sociala band mellan människor.

För stadsplaneringen är slutsatsen inte att motverka frivillig rörlighet, utan att undvika politiskt framtvingad omblandning som bryter upp fungerande nätverk, minskar lokal förankring och försvagar det informella omsorgskapital som ofta gör småbarnslivet praktiskt möjligt.

Detta får också demografisk betydelse. Willis et al. (2022) finner att boende i starkt socioekonomiskt missgynnade områden är förknippat med lägre fekunditet, det vill säga lägre sannolikhet att bli gravid per ägglossningscykel, och pekar på stress, sämre miljö, färre resurser och svagare lokala förutsättningar som möjliga mekanismer.

Liknande resultat återkommer i studier av historiskt redliningpräglade områden, där de boende diskriminerades vad gäller tillgången på finansiella tjänster. Boende i de sämst graderade områdena var förknippat med lägre fekunditet, i en studie upp till omkring 18 procent lägre jämfört med högre graderade områden (Willis et al., 2025; Lovett et al., 2025).

Detta talar för att familjevänlig stadsplanering bör omfatta även social stabilitet: trygghet, lokala nätverk, kontinuitet, närhet till anhöriga och möjlighet för hushåll att själva välja sin miljö. Sett ur ett nativitetsperspektiv bör man därför vara skeptisk till tvångsvis demografisk omblandning och i stället prioritera åtgärder som stärker sammanhållning och trygghet i bostadsområden.

Källa: SCB

Sammantaget pekar forskningen mot att stadsplanering påverkar fertilitet genom några återkommande mekanismer: utbudet av familjefunktionella bostäder, boendekostnaderna, vardagens tidsfriktion och tillgängligheten till institutioner som barnomsorg och vård (Kulu, Boyle och Andersson(2009); Kulu och Washbrook (2014); Li (2024); Rindfuss m.fl.(2010); Choi m.fl.(2025)) .

I ett svenskt sammanhang bör slutsatsen formuleras mer specifikt: planeringens bostadsmix måste också förstås utifrån bostadens skalbarhet när familjer växer. Registerbaserade studier visar att barnafödande – inklusive övergångar till fler barn – samvarierar med boendetyp och bostadskarriär, där småhus och rymligare boenden oftare sammanfaller med familjeutökning än lägenhetsboende, samtidigt som hinder i bostadsbyten kan fördröja familjeövergångar (Kulu och Vikat(2007); Chudnovskaya (2019); Ström (2011); Mulder (2006)).

När denna demografiska logik ställs mot svensk bostadsproduktion och preferenser blir planeringsproblemet konkret: en majoritet uppger att de helst vill bo i småhus, men nyproduktionen domineras av flerbostadshus och relativt små lägenheter, medan småhusens andel är lägre (Boverket (2014); SCB (2024); SCB (2025)).

Tillsammans med den åldersmässiga fördelningen av småhusbeståndet – där en mindre andel av hushåll i fertil ålder bor i småhus (jfr Figur 10) – innebär detta att familjebildningens boendesteg riskerar att bli både dyrare och mer friktionsfyllda än nödvändigt. Att den svenska staten numera explicit lyfter boendesituation, stress och sociala faktorer som relevanta för nativiteten markerar dessutom att frågan har flyttat från privatlivets periferi till samhällsplaneringens kärna (Socialdepartementet (2025)).

För en politik som vill värna samhällsbärande institutioner och långsiktig stabilitet följer därmed en enkel slutsats: ett samhälle som menar allvar med att vända den demografiska nedgången kan inte bortse från hur städer och bostadsområden faktiskt byggs – och särskilt inte från hur planering och bostadsproduktion påverkar tillgången till boenden som gör det möjligt för familjer att växa utan att vardagslogistiken och boendekostnaderna kollapsar.

Dejtingapparnas asymmetri

När dejting flyttar in i smartphones förvandlas den lokala bekantskapskretsen till en skalbar marknad där algoritmer och rankning styr uppmärksamheten. I sådana miljöer koncentreras kontakterna till ett litet toppskikt, medan stora grupper, särskilt män med svagare statusmarkörer, knappt syns. Effekten liknar ett läge där några få vinner mycket. Efter introduktionen av Tinder ökade spridningen i manliga utfall tydligt, utan motsvarande uppgång i stabila relationer, vilket är förenligt med denna struktur (Büyükeren, Makarin & Xiong, forthcoming). På aggregerad nivå liknar flödena en lång svans där en liten andel användare får ett stort inflöde och majoriteten mycket få initiativ (Bruch & Newman, 2018).

Samtidigt riktar både män och kvinnor i genomsnitt sin uppmärksamhet mot partners som bedöms vara ungefär en fjärdedel mer önskvärda än de själva, och sannolikheten att få svar faller brant när gapet växer (Bruch & Newman, 2018).

Detta kan öka friktionen i parbildningen och förlänga singelperioder. Om förstafödslar skjuts upp pressas periodfertiliteten ned genom tempoeffekten (Bongaarts & Feeney, 1998).

I den analoga vardagen var romantiska möten inbäddade i återkommande sammanhang som studier, arbete och föreningsliv. Det sociala sammanhanget dämpade osäkerheten och underlättade romantiska åtaganden. Appar löser visserligen sökproblemet genom att synliggöra en annars osynlig marknad och göra den jämförbar, men när sök och rankning blir grundläget förändras selektionen.

Vidare förstärks välkända preferensmönster. Data från tjugofyra länder visar att utbildning och inkomst är positivt kopplat till romantiskt intresse i online‑dejting, och att sambandet är tydligare för män än för kvinnor (Jonason & Thomas, 2022). Samtidigt präglas online‑dejtingmarknader ofta av en tydlig asymmetri i initial uppmärksamhet och svarsfrekvens, vilket gör att många män får mycket få initiativ (Jonason & Thomas, 2022). I en digital miljö med nästan obegränsat utbud främjas därför uppåtval: användare kontaktar i genomsnitt en partner som är 23 till 26 procent mer önskvärd än de själva, varpå svarssannolikheten snabbt minskar när aspirationsgapet växer (Bruch & Newman, 2018).

Mönstret är förenligt med att hypergama preferenser, särskilt rörande status hos män, förstärks när marknaden skalas upp, vilket pressar ut stora manliga kohorter från synlighet (Bruch & Newman, 2018; Jonason & Thomas, 2022). Vidare är den exponering mot disproportionellt fysiskt attraktiva individer som sker på digitala plattformar (såsom Instagram) genom influencers, photoshoppade bilder och algoritmers premiering något som kan vara en del i missmatchningen mellan å ena sidan den realistiska kvaliteten på en jämfört med å andra sidan vad man tror är realistiskt.

Ett nästan bottenlöst utbud har också psykologiska följder. Experiment visar att hög partner­tillgång, som att "swipa" förbi 91 profiler i följd, ökar rädslan för att förbli singel, sänker den situationsbundna självkänslan och skapar en överbelastning av val. Redan omkring 31 profiler räcker för att trigga överbelastning (Thomas, Binder & Matthes, 2022). Dessa mekanismer skapar åtagandefriktion: fler första dejter men färre andra, oklara relationsformer och långsammare förstärkning av relationen. Det rimmar med att fasta relationer inte har ökat efter appintroduktionen (Büyükeren, Makarin & Xiong, forthcoming; Thomas, Binder & Matthes, 2022).

När toppen överbelastas av uppmärksamhet och botten förblir mindre synlig uppstår två spegellika problem. I toppen minskar incitamenten till tidigt åtagande. I botten växer en uthållig singelhet. Den sociala selektiviteten är tydlig i Sverige: män med låg utbildning och låga inkomster blir oftare barnlösa, nära 30 procent bland män födda 1969 med enbart grundskoleutbildning, och omkring 63 procent av de barnlösa vid 45 års ålder är män (Boschini & Sundström, 2018). När singelfasen drar ut på tiden i sena tjugoårsåldern och tidiga trettioårsåldern sänks periodfertiliteten genom tempoeffekten, även om livstidskvantum i teorin kan vara oförändrat. I praktiken riskerar förskjutningen att också minska kvantum när fertila år rinner ut (Bongaarts & Feeney, 1998).

Låg respons i appar kan dessutom inge en känsla av uppgivenhet och låg framtidstro, särskilt i manligt kodade onlinemiljöer. En syntes av forskning om incel­grupper visar lägre matchfrekvens, omkring 4,5 procent jämfört med ungefär 33 procent för män som inte definierar sig som incel, hög andel obesvarade kontakter på cirka 75 procent samt mycket hög förekomst av depression, 95 procent, och ångest, 93 procent, i kombination med social isolering (Sparks, Zidenberg & Olver, 2022). Sådana erfarenheter riskerar att cementera negativa orsaksförklaringar och maladaptivt passiva copingstrategier, vilket minskar investeringsviljan i parbildning och urholkar det sociala kapital som familjebildning ofta vilar på för dessa män (Sparks, Zidenberg & Olver, 2022).

Statusdimensionen förstärker slutligen asymmetrin. Tvärnationellt ger utbildning och inkomst mer romantisk uppmärksamhet, särskilt för män (Jonason & Thomas, 2022). I svensk data är hög inkomst starkt kopplat till sannolikheten att bli far, medan män med låga inkomster och låg utbildning har svårast att finna partner och bli föräldrar. För högutbildade kvinnor ökar preferensen för minst lika hög status risken för singelskap när utbudet av jämn eller högre status är begränsat. Detta harmonierar med de hierarkiska onlinemarknaderna (Boschini & Sundström, 2018; Bruch & Newman, 2018; Jonason & Thomas, 2022).

Sammanfattningsvis skapar inte dejtingappar i sig låg nativitet. De multiplicerar befintliga obalanser: hypergama preferenser i skala (Bruch & Newman, 2018; Jonason & Thomas, 2022), ojämlik uppmärksamhet med få vinnare (Büyükeren, Makarin & Xiong, forthcoming), valöverflöd som hämmar åtaganden (Thomas, Binder & Matthes, 2022) och socialt selektiv singelhet och barnlöshet, tydligt i Sverige (Boschini & Sundström, 2018).

"Third places lost" – från bowlinghall till Discord

När de fysiska tredje rummen som föreningar, kyrkan, kvarterskrogar och andra återkommande mötesarenor, krymper och ersätts av skärmburen samvaro flyttas parbildningen från lokalt inbäddade sammanhang till digitala kanaler. Därmed tunnas svaga länkar mellan grupper ut och förekomsten av naturliga partnerskaps kontaktytor minskar. Forskningen visar att onlinekanaler trängt undan vänner, familj, arbete och kyrka som "matchmakers" (Rosenfeld et al., 2019), att yngre kohorter umgås fysiskt mindre och dejtar mer sällan (Twenge & Park, 2019), och att bostadsmiljöer utan fungerande mötesplatser försvagar social sammanhållning (Nguyen et al., 2024). Sammantaget leder detta till mer singelskap och senare parbildning, vilket sänker födelsetalen eftersom färre i fertil ålder lever i relation (Reimondos et al., 2025).

Putnams klassiska diagnos pekar på hur föreningsliv och gemensamma åtaganden tappade kraft under slutet av 1900‑talet, följt av ett fall i socialt kapital när fritiden individualiseras via nya medier (Putnam, 2000). Senare data bekräftar skiftet: år 2017 hade 39 procent av heterosexuella par i USA träffats online, upp från omkring 22 procent 2009, medan möten via vänner, familj, arbete och kyrka minskade markant (Rosenfeld et al., 2019). Denna mellanhandseliminering ersätter de tidigare överlappande nät som band samman människor (kör, förening, arbetsplats) med en enda digital kanal (Putnam, 2000; Rosenfeld et al., 2019).

Digital substitution förändrar också relationernas väv. Kohorter som vuxit upp under 2000‑talet går ut mer sällan, dejtar mer sällan och skjuter upp vuxenaktiviteter; mönstret är brett och sammanfaller delvis med ökad skärmtid (Twenge & Park, 2019). När interaktion flyttar online uppstår färre "tjocka" band, sådana som bygger på fysisk samtidighet, återkommande ritualer och socialt ansvar, alltså centrala mekanismer bakom tillit och samarbete (Putnam, 2000). Därtill visar Rosenfeld et al. att onlinekanaler inte bara kompletterar utan ersätter vänner och familj som introduktörer; 2017 var 89 procent av par som träffats online helt okända för varandra före första kontakten (Rosenfeld et al., 2019). Vägen från "känd av någon" till "känd av dig" smalnar alltså när lokala mellanled försvinner och det direkta behovet av mänsklig kontakt minskar.

Den byggda miljön förstärker utvecklingen. I höghus och mikrolägenheter utan tillgängliga gemensamhetsytor rapporteras svagare grannskapsnätverk, lägre social sammanhållning och mer ensamhet, medan öppna gårdar, sittplatser, parker och icke‑kommersiella ytor ökar vardagliga kontakter (Nguyen et al., 2024). En fysisk isärkoppling mellan boende och naturliga mötesplatser minskar sannolikheten att svaga länkar, som till exempel grannar som blir bekanta och ibland partner, över huvud taget uppstår.

Samtidigt har andelen par som möts via vänner, familj, kollegor, grannar och kyrka sjunkit tydligt under perioden 1995 till 2017, medan onlinekanaler tagit förstaplatsen (Rosenfeld et al., 2019). Skiftet är teknikdrivet och innebär att arbetsplats och församling tappar sina historiska funktioner som repetitiva, socialt övervakade arenor där romantiska band ofta inleddes (Putnam, 2000; Rosenfeld et al., 2019). Detta behöver inte betyda sämre relationskvalitet, men inflödet av spontana och socialt inbäddade möten blir mindre när det som av vissa kan ses som överflödiga kanaler ersätts av en smal digital väg (Rosenfeld et al., 2019).

Konsekvenserna syns i ensamhetsmåtten. Svensk befolkningsdata visar att nästan hälften av ensamboende upplever besvär av ensamhet, cirka 47 procent, jämfört med omkring 20 procent bland sammanboende. Avsaknad av någon att anförtro sig åt är vanligare bland män och i grupper med lägre inkomster eller svag arbetsmarknadsanknytning, och ensamhet samvarierar starkt med sämre psykisk och somatisk hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2024). I parbildningsperspektiv betyder det färre lågtröskliga möten före relationen och svagare praktiskt stöd efter relationen. Detta är hinder som höjer tröskeln för familjebildning.

Den demografiska mekanismen är tydlig. En dekomposition av Australiens födelsetal visar att minskad parbildning, särskilt färre gifta i yngre åldrar, direkt bidragit till sjunkande total fertilitet mellan 1991 och 2019. Omkring 87 procent av alla födslar sker till kvinnor i par, och den negativa effekten av färre par var störst i åldrarna 20 till 29 år (Reimondos et al., 2025). När tredje rum tunnas ut och möteskanaler koncentreras till digitala plattformar blir singelfaserna längre, vilket sänker födelsetal både genom att färre befinner sig i relationer där barnafödande är praktiskt möjligt (Reimondos et al., 2025) och genom uppskjutna förstafödslar som pressar ned periodtalen.

Till detta kommer en tydlig ojämlikhetsdimension. Grannskapsdesign som erbjuder öppna, ickekommersiella ytor gynnar social gemenskap och sammanhållning, medan deras frånvaro begränsar vardagliga kontakter (Nguyen et al., 2024). I Sverige är ensamhet vanligare i grupper med lägre inkomster och svagare förankring på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2024). Socioekonomiskt svagare grupper saknar alltså oftare lokala arenor och bär en större ensamhetsbörda, vilket sammantaget minskar sannolikheten till parbildning i rätt åldrar.

Sammanfattningsvis har förlusten av tredje rum flyttat parbildningens tyngdpunkt från lokala nätverk till en digital huvudled. Resultatet är färre broar mellan grupper, längre singelperioder och lägre födelsetal och detta är ett mönster som syns i beteendedata och i demografiska dekompositioner (Rosenfeld et al., 2019; Twenge & Park, 2019; Reimondos et al., 2025).

Ensamhet, pornografi och sjunkande sexfrekvens

Skärmen erbjuder i dag omedelbar stimulans, social bekräftelse och ett slags sällskap på begäran. Tröskeln sänks därmed för individuella substitut till relationer samtidigt som fysisk intimitet minskat i flera länder: sexuell inaktivitet har ökat och sexfrekvensen sjunkit även bland par (Twenge et al., 2017; Wellings et al., 2019; Ueda et al., 2020). Ensamhet har parallellt vuxit till ett folkhälsoproblem och är tätt kopplad till sämre psykisk och somatisk hälsa samt högre mortalitet (OECD, 2021; Holt‑Lunstad et al., 2015). I kombination skapas en miljö där färre möten, senare relationer och glesare sexliv förskjuter barnafödandet uppåt i ålder och (igen via tempoeffekten) pressar ned periodfertiliteten (Bongaarts & Feeney, 1998).

Tillgången till oändligt varierande, lätt tillgänglig sexuell stimulans online kan för vissa användare förändra förväntningar och preferenser på ett sätt som konkurrerar med långsammare, mer förhandlingskrävande och relationsbyggande fysisk närhet. Hjärnstudier kopplar högre pornografikonsumtion till lägre gråsubstansvolym och lägre reaktivitet för sexuella stimuli, vilket är förenligt med hypoteser om sensitisering eller nedreglering i belöningssystem (Kühn & Gallinat, 2014).

Kliniska fallrapporter och översikter antyder att internetpornografi kan bidra till vissa sexuella funktionsproblem bland unga män, men kausaliteten är inte fastslagen (Park et al., 2016; Dwulit & Rzymski, 2019). Viktigt är att skilja mellan frekvent och problematiskt bruk: i stora urval är problematiskt bruk tydligt kopplat till fler funktionsproblem, medan ren användningsfrekvens kan vara svagt negativt associerad (Bőthe et al., 2021). På relationsnivå visar en metaanalys en liten men robust koppling mellan pornografikonsumtion och lägre sexuell och relationell tillfredsställelse bland män, samtidigt som effekterna varierar med kontexten, exempelvis om bruket är ensamt eller gemensamt och om attityderna är samstämmiga (Wright et al., 2017; Vaillancourt‑Morel et al., 2019). Sammantaget pekar litteraturen mot en möjlig substitutions‑ och förväntanseffekt för vissa grupper, men inte mot generella kausala påståenden.

Ensamheten förstärker kretsloppet. Den är överrepresenterad bland yngre vuxna och i socialt utsatta grupper och samvarierar med sämre hälsa (OECD, 2021; Holt‑Lunstad et al., 2015). I Sverige uppger många att stress och trötthet är primära hinder för sexuell aktivitet, med tydliga kopplingar till psykisk ohälsa och relationsproblem (Folkhälsomyndigheten, 2019). Förloppet blir dubbelriktat: ensamhet och stress ökar benägenheten till skärmburna substitut som kortsiktigt lindrar men minskar investeringar i social exponering och förtroendebyggande; låg närhet och låg sexuell frekvens vidmakthåller i sin tur ensamhet och relationsstress.

Befolkningsdata bekräftar en sexuell lågkonjunktur. I USA föll vuxnas genomsnittliga antal samlag per år mellan 1989 och 2014, och nedgången syns även bland gifta och sambor (Twenge et al., 2017). Under 2000–2018 ökade sexuell inaktivitet särskilt bland unga män, från 18,9 till 30,9 procent i åldern 18–24 och från 7,0 till 14,1 procent i åldern 25–34; ökningen var stark även bland ogifta (Ueda et al., 2020). Brittiska Natsal‑data visar liknande mönster med lägre medianfrekvens och störst nedgång bland samboende, samtidigt som fler uppger att de önskar mer sex (Wellings et al., 2019). Japanska studier finner en växande andel unga vuxna utan heterosexuell erfarenhet, tätt förknippad med instabilt arbete och låg inkomst, även om majoriteten fortfarande önskar relation och äktenskap (Ghaznavi et al., 2019). En nyansering är central: minskningen drivs delvis av färre gifta, och individuell pornografisk konsumtion förklarar inte trenden i sig; bred digital underhållning, stress och senareläggning av vuxenliv framstår som viktigare drivkrafter (Twenge et al., 2017; Ueda et al., 2020; Vaillancourt‑Morel et al., 2019).

Kopplingen till fertilitet går genom beteende och timing. Sannolikheten att bli gravid är som högst vid samlag var första eller varannan dag under de ungefär sex dagar som föregår och inkluderar ägglossning. Glesare frekvens reducerar chansen (ASRM Practice Committee, 2022). Prospektiva data visar att majoriteten av spontana graviditeter inträffar inom sex cykler vid korrekt tajmning (Gnoth et al., 2003), medan studier av förstabarnspar visar att frånvaro av samlag under fertila dagar är vanlig och sänker sannolikheten för naturlig konception (Konishi et al., 2020). Ett skifte mot glesare sex i 20‑ och tidiga 30‑årsåldern ger därför färre konceptioner per år och uppskjutna förstafödslar. Enligt temporamverket pressar sådan senareläggning ned periodtalen även om livstidskvantum teoretiskt skulle kunna kompenseras (Bongaarts & Feeney, 1998).

Biologiska återkopplingar förstärker bilden. Spermiekoncentration och totala spermieantal har fortsatt sjunka in i tjugohundratalet i västliga populationer (Levine et al., 2023). Orsakerna är många, men lägre per‑samlag‑fekunditet gör frekvens och tajmning ännu viktigare. WHO uppskattar att ungefär en av sex upplever infertilitet någon gång i livet (WHO, 2023). Till vardags tillkommer hinder som stress och trötthet, vilka både minskar samlagsfrekvensen och kan försämra förutsättningarna för att bli gravid (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Digitalisering kan samtidigt motverka eller förstärka ensamhet beroende på användning (OECD, 2021). En möjlig, ännu otillräckligt studerad förlängning av tidigare diskuterade fenomen är romantiska och sexuella AI-partners i former av språkmodeller likt OpenAI:s ChatGPT. Hypotesen är att samma mekanismer som gäller nätburen sexuell stimulans, hög variation och låg social investering, kan minska incitamenten till social exponering för riktiga människor och potentiella partners bland vissa individer. Underlaget tillåter inte starka slutsatser i detta skede (Ho et al., 2025; De Freitas et al., 2025).

Sammantaget är mönstret konsistent: sjunkande sexfrekvens och ökad inaktivitet (Twenge et al., 2017; Wellings et al., 2019; Ueda et al., 2020), mer ensamhet och betydande hälso‑ och motivationskostnader (OECD, 2021; Holt‑Lunstad et al., 2015; Folkhälsomyndigheten, 2019), samt mekanismer som kan ersätta fysisk intimitet och i vissa kontexter minska relationell och sexuell tillfredsställelse (Kühn & Gallinat, 2014; Wright et al., 2017; Vaillancourt‑Morel et al., 2019; Bőthe et al., 2021). Följden blir färre samlag i fertila fönster (ASRM Practice Committee, 2017/2022; Konishi et al., 2020), längre tid till graviditet (Gnoth et al., 2003) och (genom tempoeffekten) lägre periodfertilitet (Bongaarts & Feeney, 1998). I en svensk kontext, där åldern vid första barnet redan stigit, blir varje år av försening särskilt demografiskt kostsamt.

Digitalt socialt kapital – kvantitet ≠ kvalitet

Digitaliseringen har breddat våra nätverk men tunnat ut deras substans. I Putnams beskrivning har "bonding", alltså täta, ömsesidiga band som bär ansvar och vilja till uppoffring, trängts tillbaka till förmån för "bridging", vida men lösa länkar som främjar idéflöden och svaga kopplingar (Putnam, 2000). Empiriskt ser vi att sociala medier kan förstora de yttre lagren av bekantskaper men inte de innersta stödjande kretsarna, vars storlek och kvalitet i stället vilar på tid tillsammans offline (Dunbar, 2016; Sutcliffe, Binder & Dunbar, 2018). Resultatet blir en slags nätverksinflation: många kontakter men begränsad faktisk hjälp. När just de starka banden bär småbarnsårens praktiska och emotionella bördor översätts den digitala inflationen till upplevd ensamhet, högre trösklar för familjebildning och via senarelagd parbildning och förstafödsel lägre periodfertilitet (Bongaarts & Feeney, 1998).

Människors sociala arkitektur tycks vara förvånansvärt stabil. Trots hundratals nätkontakter upprätthålls relativt fasta innekretsar med omkring fem stödpersoner och ungefär femton nära vänner, medan det totala nätverket sällan överstiger cirka 150 relationer (Dunbar, 2016). Sociala medier lägger till ytliga länkar men rundar inte de kognitiva och tidsmässiga begränsningarna. Sutcliffe med kollegor visar att det är tiden ansikte mot ansikte som förutsäger storleken på den innersta stödgruppen och den sociala tillfredsställelsen, inte antalet Facebook‑vänner. Hög aktivitet i sociala medier hänger snarare ihop med större yttre nätverk, utan att ensamheten minskar (Sutcliffe, Binder & Dunbar, 2018). Det som ser ut som socialt kapital i flödet går alltså dåligt att växla in i barnpassning, nattjour och krishantering.

Tidsbudgeten är dessutom begränsad. Under tjugohundratiotalet minskade ungas umgänge i den fysiska världen i takt med smartphone-expansionen. Ensamheten ökade, särskilt hos dem som kombinerade lite fysiskt umgänge med hög användning av sociala medier (Twenge, Spitzberg & Campbell, 2019). Bland unga vuxna är intensiv användning associerad med mer upplevd social isolering: högsta kvartilen för tid, minst 121 minuter per dag, hade ungefär dubbelt så höga odds för isolering och högsta kvartilen för frekvens, minst 58 besök per vecka, ungefär 3,4 gånger så höga odds jämfört med lägsta kvartilerna (Primack et al., 2017). Sambanden är tvärsnittliga och kausaliteten kan gå åt båda håll, men mönstret är förenligt med en displacement‑logik där scroll och snabb feedback tränger undan de tidskrävande ritualer som bygger starka band.

Samtidigt har kärnan i den sociala gemenskapen försvagats över tid. Mellan 1985 och 2004 sjönk amerikaners "core discussion networks" från i snitt omkring tre till omkring två personer, och andelen som uppgav noll förtrogna steg från tio till närmare 25 procent (McPherson, Smith‑Lovin & Brashears, 2006). Minskningen gällde både släkt och icke‑släkt men var starkare för de senare, vilket innebär färre öppningar genom vänner, grannar och kollegor, detta är mellanled som historiskt möjliggjort både nya partners och praktiskt stöd. I vår samtid har dessutom själva matchningskanalen i hög grad gått förbi vänner och familj: en växande andel par möts online i stället för via sociala mellanled (Rosenfeld, Thomas & Hausen, 2019). Ryktesstatus och ömsesidiga förpliktelser i lokala gemenskaper får därmed mindre räckvidd, före såväl som efter parbildning.

När stark "bonding" saknas ersätts det som tidigare förtjänas av en annan människa allt oftare av marknad eller stat. Välfärden kan mildra kostnader men kan inte fullt ut replikera det snabba, flexibla och tillitsbaserade stöd som starka band levererar. I europeiska data är emotionellt stöd från mor‑ och farföräldrar positivt kopplat till mödrars intention att skaffa fler barn i flera länder, och hjälp med barnomsorg visar liknande samband. Effekterna är tydligast för övergången till barn nummer två och i hushåll med stabil ekonomi (Tanskanen & Rotkirch, 2014). Mekanismen är intuitiv: när vardagens friktioner inte absorberas av familj och nära vänner ökar den subjektiva kostnaden för ett till barn.

I småbarnsfasen slår därför "bonding" i regel "bridging". Putnams schema fångar varför: tillit, normtryck och offervilja är just de egenskaper som bär oförutsägbarheten i vardagen (Putnam, 2000). Sutcliffe med kollegor visar att den innersta stödgruppen inte växer med fler onlinekontakter, medan de yttre lagren gör det men sällan levererar vardagskritisk hjälp (Sutcliffe, Binder & Dunbar, 2018). Lägg därtill att unga generationer rapporterar mindre umgänge offline (Twenge, Spitzberg & Campbell, 2019) och att antalet förtrogna på längre sikt krympt (McPherson, Smith‑Lovin & Brashears, 2006). Marginalen som möjliggör barn nummer två eller tre blir tunnare. Det gör uppskjutna beslut mer sannolika.

För dejtingmarknaden betyder försvagat socialt kapital dessutom att de egenskaper som förutsäger hållbar vardag: tillförlitlighet, ömsesidighet, inbäddning i ett ansvarstagande sammanhang, väger lättare i första gallringen. När vänner och bekanta inte längre har samma betydelse för hur relationer inleds, minskar värdet av det sociala ryktet relativt snabbare ytligare indikatorer. Konsekvensen blir färre öppnade dörrar, längre singelperioder och senare samboende, vilket i en tidsprofil med snabbt stigande ålder vid första barnet pressar ned periodtalen. (Rosenfeld, Thomas & Hausen, 2019; Bongaarts & Feeney, 1998) .

Paradoxen i höginkomstmiljöer blir därmed tydlig: hundratals kontakter online men få som faktiskt kommer när bebisen är sjuk. Intensiv användning av sociala medier är dessutom associerad med högre upplevd isolering (Primack et al., 2017), och tonårskohorter som ersatt fysisk samvaro med skärm rapporterar mer ensamhet (Twenge, Spitzberg & Campbell, 2019). Orsak–verkan kan inte fastslås i dessa studier, men mönstret pekar åt samma håll: digital "bridging" kompenserar inte för brist på "bonding". När arenorna som byggde starka band blir färre och svagare räcker det med små störningar i ekonomi, boende och tid för att beslutet om barn ska skjutas fram. I ett läge där varje års fördröjning kostar i periodmått är detta inte marginellt utan demografiskt betydelsefullt (jfr Bongaarts & Feeney, 1998).

Psykisk ohälsa, dopaminsnål motivation & fertilitet

I en vardag där notiser, korta videoklipp och ständigt närvarande små belöningar lockar till omedelbar respons glider motivationen från långsiktiga projekt till det som ger snabb utdelning. I neuro-ekonomiska termer stiger den subjektiva diskonteringsräntan: nyttor som infaller först om år, utbildning, karriär, äktenskap och barn, undervärderas relativt det som finns här och nu (Frederick, Loewenstein & O'Donoghue, 2002). Samtidigt pekar internationella indikatorer på ökad psykisk ohälsa och ensamhet i yngre kohorter (WHO, 2022; Twenge et al., 2021; CDC, 2023). Dessa tillstånd dämpar libido, försvårar parbildning och sänker fekunditet via välkända endokrina mekanismer. När detta sammanfaller med redan senarelagda förstafödslar förstärks tempoeffekten på periodfertiliteten: fler år går innan första barnet, och periodtalen faller även om livstidskvantum i princip kunde bevaras (Bongaarts & Feeney, 1998).

Den bakomliggande mekaniken är rimligt sammanhängande. Upprepad exponering för högintensiva, lättillgängliga belöningar kan sensitisera belöningssystemets "wanting" och samtidigt nedreglera responsen på vardagens långsammare utdelning (Berridge & Robinson, 2016). Neuroimaging och PET‑studier visar mönster förenliga med dopaminär dysreglering vid intensiv digital konsumtion: lägre striatal D2‑receptortillgänglighet hos personer med internetberoende (Kim et al., 2011), samt mindre striatal volym, reducerad cue‑reaktivitet för sexuella stimuli och svagare frontostriatal konnektivitet vid hög pornografikonsumtion (Kühn & Gallinat, 2014). På beteendenivå predicerar hög digitalmedieanvändning ökade ADHD‑symtom två år senare i en prospektiv studie (Ra et al., 2018), laboratorie‑EEG kopplar kortvideokonsumtion till sämre exekutiv kontroll (Yan et al., 2024), och bara närvaron av den egna smartphonen kan reducera tillgänglig kognitiv kapacitet (Ward et al., 2017). Tillsammans pekar detta mot en miljö som premierar snabb respons framför uthållig ansträngning, vilket är en dålig matchning med långsiktiga åtaganden som familjebildning.

Evidensnyans: de neurobiologiska studierna är huvudsakligen korrelativa och ofta genomförda i selekterade grupper. De indikerar möjliga mekanismer men fastställer inte kausalitet för hela befolkningen (Kim et al., 2011; Kühn & Gallinat, 2014).

Psykisk ohälsa blir därefter ett fertilitetshinder via två spår. Beteendemässigt är depression dubbelsidigt associerat med sexuell dysfunktion (Atlantis & Sullivan, 2012), och erektil dysfunktion samvarierar starkt med depression i båda riktningar (Liu et al., 2018). Färre och mer problematiska sexuella tillfällen sänker därmed chansen till graviditet per tidsenhet. Biologiskt aktiverar kronisk stress HPA‑axeln och hämmar HPG‑axelns gonadotropiner och steroidogenes, vilket kan sänka libido, störa ägglossning och påverka spermakvalitet (Whirledge & Cidlowski, 2010; Joseph & Whirledge, 2017). Prospektiva data kopplar högre upplevd stress till anovulation och förändrade reproduktionshormoner (Schliep et al., 2015), samt lägre fecundabilitet i prekonceptionskohorter även efter justering (Wesselink et al., 2018). Depressiva symtom före graviditetsförsök är associerade med lägre chans att bli gravid per cykel (Nillni et al., 2016), och i en parbaserad prospektiv studie förlängde prekonceptionell depression tiden till graviditet och ökade infertilitetsrisken (Liao et al., 2024). På den manliga sidan samvarierar livs‑ och arbetsstress med sämre semenparametrar (Janevic et al., 2014).

Varför trängs familjeprojektet ut ur kalkylen? Hyperbolisk diskontering gör att framtida nyttor undervärderas relativt omedelbara (Frederick, Loewenstein & O'Donoghue, 2002). Empiriskt är hög present bias och otålighet förknippade med lägre sannolikhet för första och andra barnet i italienska registerdata (Bellani, Arpino & Vignoli, 2021). Self‑Determination Theory förklarar samtidigt att uthålligt engagemang kräver att behoven av autonomi, kompetens och samhörighet tillfredsställs (Ryan & Deci, 2000). En uppmärksamhetsekonomi som styr val via algoritmer, driver ständig social jämförelse och ersätter starka band med ytliga kontakter sänker därmed den inre motivationen att investera i familjeprojekt, trots deras långsiktiga värde (Ryan & Deci, 2000;kapitel [3.2.8.4]).

Asymmetrierna i den digitala dejtingekonomin höjer samtidigt inträdeskraven: starkare signaler om status och attraktivitet premieras (kapitel [3.2.8.1]). Den investering som krävs, utbildning, ekonomi, fysisk och social förankring, tar tid. I en dopaminorienterad miljö blir kortsiktsalternativ mer lockande, och upprepade avslag urholkar självtilliten och driver över till snabba substitut (kapitel [3.2.8.3]). Spiralen är välbekant: lägre satsningar ger svagare utfall på parmarknaden, vilket ökar ensamhet och ohälsa, vilket i sin tur ökar kortsiktigheten. På makronivå betyder detta färre relationer i rätt ålder och längre singelperioder, vilket (igen) pressar ned periodtalen via tempoeffekten (Bongaarts & Feeney, 1998).

Vardagens friktioner gör resten. Sönderhackad sömn, sen skärmanvändning och tät notissignalering förstärker HPA‑påslag och stör dygnsrytm, vilket ytterligare kan hämma HPG‑funktionen (Whirledge & Cidlowski, 2010; Joseph & Whirledge, 2017). I prospektiva kohorter syns detta som längre time‑to‑pregnancy vid högre stress (Wesselink et al., 2018) och som ovulationsstörningar när vardagsstressen är hög (Schliep et al., 2015). Slutsatsen är inte att alla med hög stress blir infertila, utan att per‑cykel‑sannolikheten sjunker. När förstafödseln samtidigt skjuts upp blir tiden en ännu knappare resurs (kapitel [3.2.8.3]).

Att barn "känns dyrare" i en sådan miljö är därför inte enbart en plånboksfråga. Psykisk ohälsa bär betydande samhällskostnader, cirka 4–5 procent av BNP i Europa (OECD/EU, 2018), men också beslutskostnader: negativ affekt och låg stresstålighet förstärker framtidsdiskontering, vilket gör de investeringar med omedelbara kostnader och nyttor i decennieskala, som föräldraskap, mer svårgreppade (Bellani, Arpino & Vignoli, 2021). När stark social gemenskap samtidigt saknas (kapitel [3.2.8.4]) och tredje rum försvinner (kapitel [3.2.8.2]) faller en större del av bördan på två vuxna. Då tippar marginalbeslutet oftare mot uppskov.

Hinder som försvårar eller förhindrar barnafödande

Utöver sociala och ekonomiska förklaringar spelar även fysiologiska och miljörelaterade faktorer en växande roll i Europas fallande fertilitet. Studier visar att ämnen som mikroplaster, bisfenol A och ftalater kan försämra spermie- och äggkvalité samt orsaka hormonrubbningar, faktorer som gör det svårare för en växande andel av befolkningen att få barn.(ESHRE, 2024)

Detta kapitel kartlägger först infertilitetens ökning globalt och i Europa (3.3.1), analyserar dess främsta biologiska och miljömässiga orsaker (3.3.2) och utvärderar IVF som behandlingsmetod samt dess begränsningar (3.3.3).

Biologisk infertilitet utgör en mätbar belastning på Europas födelsetal och dess prevalens bland individer i fertil ålder ökar med cirka 0,5–0,7 % per år, räknat som en årlig procentuell ökning av andelen infertila i befolkningen, inte som procentenheter.. Den är dock inte huvudorsaken till att många länder ligger under ersättningsnivån, strukturella och värderingsmässiga faktorer väger tyngre. Vi noterar dock trenden oroande och riskerar att i framtiden vara en ledande faktor. Samtidigt riskerar den biologiska tröskeln att förstärkas i takt med att barnafödande skjuts upp och exponeringen för riskfaktorer tilltar. På kort sikt är IVF den främsta lösningen, men dess effektivitet är begränsad och beroende av ålder. Långsiktigt krävs förebyggande insatser: bättre miljölagstiftning som minskar människors kontakt med fertilitetshotande ämnen, innovativ reningsteknik och folkhälsoåtgärder som skyddar reproduktiv hälsa. Biologiska hinder måste därför tas på allvar och inte bara medicinskt, utan som en del av Sveriges demografiska varaktighet.

Infertilitet i Europa och globalt

Infertilitet har blivit allt vanligare bland europeiska par, och flera stora studier pekar på en tydlig uppåtgående trend över tid. En global analys baserad på Global Burden of Disease (GBD) 2021, av män och kvinnor i åldern 15–49 år, uppskattade att infertilitet år 2021 motsvarade cirka 1 820,6 fall per 100 000 (1,8 %) för män och 3 713,2 fall per 100 000 (3,7 %) för kvinnor (Liang et al., 2025). Analysen visade också att mellan 1990 och 2021 så ökade den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i infertilitet med 0,5 % för män och 0,7 % för kvinnor (Liang et al., 2025). I en meta-analys av 277 reproduktionshälsoundersökningar i 190 länder under 1990–2010 rapporterades en ökning med 0,4 procentenheter i primär infertilitet bland par i Central- och Östeuropa, samtidigt som sekundär infertilitet visade en möjligt uppåtgående trender i höginkomstregioner, däribland stora delar av Europa (Mascarenhas et al., 2012).

WHO uppskattar att infertilitet påverkar en betydande andel av den vuxna befolkningen globalt (WHO, 2023). Långtidsstudier av par i Storbritannien som försökte bli gravida mellan 1953 och 1993 visar dessutom en gradvis försämring av kvinnlig fertilitet över födelsekohorter och ökade tecken på manlig infertilitet, vilket sammantaget bidrar till minskad biologisk barnafödandepotential (Joffe et al., 2013). Denna evidens visar på att den stigande infertilitetstrenden är en viktig bidragande orsak till Europas låga födelsetal.

Vad kan infertilitet bero på?

Infertilitet i Europa har flera orsaker. På den biologiska sidan är hormonella rubbningar centrala: polycystiskt ovariesyndrom drabbar ungefär 6–13 % av kvinnor i fertil ålder och är den vanligaste orsaken till anovulation (WHO, 2025), medan manlig hypogonadism, alltså låga testosteron­nivåer som hämmar spermieproduktionen, ingår i de endokrina störningar som Europeiska urolog­guidelines lyfter fram som viktiga riskfaktorer (EAU, 2023). 

Genetiska faktorer utgör nästa lager: minst ≈15 % av alla manliga infertilitetsfall kan direkt spåras till kromosomavvikelser, Y‑kromosom­deletioner eller singel­genmutationer (Krausz & Riera‑Escamilla, 2018), och ärftlighet spelar även tydlig roll vid PCOS (WHO, 2025). På livsstils­tapeten dominerar övervikt och fetma: kvinnor med moderat fetma (BMI ≥ 30 kg/m²) och bukfetma halverar sin spontana graviditets­chans (ESHRE Task‑Force, 2010), och över hälften av EU:s vuxna är redan överviktiga (Eurostat, 2024); hos män förskjuter fetma hormonerna mot lägre testosteron och sämre spermiekvalitet. 

Därtill kommer psykologisk stress: i LIFE‑kohorten gav de högsta stress­nivåerna (salivärt α‑amylas) en 29 % lägre fekunditet och mer än dubblerad infertilitetsrisk (Lynch et al., 2014), och en bred översikt visar tydliga kopplingar mellan kronisk stress och försämrade spermieparametrar (Ilacqua et al., 2018). Slutligen pekar ny miljöforskning på att hormonstörande kemikalier som bisfenol A och ftalater försämrar både ägg‑ och spermiekvalitet, minskar IVF‑utfall och kan förlänga tiden till graviditet (ESHRE Factsheet, 2024; Abdo et al., 2023).  Sammantaget visar dessa fem perspektiv hur en väv av hormonell dysfunktion, genetisk sårbarhet, vikt‑ och stressrelaterade livsstilsmönster samt kronisk exponering för industrikemikalier driver den ökande infertiliteten.

Ny forskning visar dessutom att vår allt mer plastfyllda omgivning kan undergräva mänsklig fruktsamhet på sätt som först nu börjar klarläggas. Mikroplaster som är millimeter- till mikrometersmå partiklar som bildas när plast bryts ned har påvisats i såväl moderkakan som i fostervatten och mekonium, vilket bekräftar att de kan passera både blod–hjärn- och placentabarriären och exponera det ofödda barnet .

Senast rapporterade en multi-sites studie från Kina att åtta olika plastpolymerer kunde identifieras i både urin och sädesvätska; högre koncentrationer korrelerade med sämre spermierörlighet och ökad DNA-fragmentering . Mekanismerna tycks vara dubbla: dels kan mikro- och nanoplaster i experimentella studier ackumuleras i reproduktiva vävnader och associeras med lokal inflammation och oxidativ stress (Zurub et al., 2024). Mikroplaster har dessutom påvisats i moderkakan hos människa (Ragusa et al., 2021). Dels kan plastpartiklar fungera som bärare av kemiska tillsatsämnen som kan frisättas i biologisk miljö (Zurub et al., 2024). Bisfenoler och ftalater är hormonstörande (Charifson et al., 2024), och prospektiva kohortstudier har rapporterat samband mellan sådan exponering och längre tid till graviditet (subfecunditet), medan evidensen för samband med graviditetsförluster är mer blandad (Charifson et al., 2024; Zhang et al., 2020; Pergialiotis et al., 2018) . En kartläggande översikt av bisfenolexponering och äggcellers hälsa sammanfattar dessutom återkommande negativa effekter på äggcellsrelaterade utfall i experimentella studier (Peters et al., 2024). och prospektiva kohorter i USA och Europa kopplar förhöjda ftalatmetaboliter till nedsatt fekunditet och upprepade graviditetsförluster . Att dessa kemikalier samtidigt återfinns som tillsatser i de flesta mikroplastpartiklar stärker hypotesen om en sammanhängande miljö- och fertilitetskedja.

I dessa miljöspår kompletterar mikroplaster, hormonstörande tillsatser och eventuellt textilfibrer de redan välbelagda biologiska, genetiska, livsstils- och stressrelaterade risker som tidigare nämnts. De tecknar bilden av en fertilitetsproblematik där exponeringen för nya industriprodukter överlagrar klassiska riskfaktorer och där den kumulativa effekten ännu är otillräckligt kvantifierad. Fältet befinner sig i snabb utveckling, men den preliminära evidensen räcker för att konstatera att Europas låga födelsetal inte enbart kan förstås som ett uttryck för sociala och ekonomiska val, utan också som en potentiell konsekvens av en ekologisk modernitet som gradvis undergräver människans biologiska reproduktionsförmåga.

IVF

En lösning för många par som drabbas av infertilitet är att genomgå assisterad befruktning via in vitro-fertilisering (IVF), men dessvärre är det långt ifrån alla som får framgång med metoden. Enligt UK:s nationella IVF-register är sannolikheten för en levande födsel per första färsk cykel cirka 29,5 % (Smith et al., 2015), för kvinnor under 40 år är framgångs frekvensen 32,3 % per cykel, medan den ligger under 4 % hos kvinnor över 42 år (Smith et al., 2015). Vid upprepade behandlingar stiger den kumulativa chansen enligt en optimistisk modell till cirka 72 % efter sex cykler, medan en mer konservativ beräkning landar på cirka 51 % (Malizia et al., 2009). Ytterligare analyser av UK-data visar att den prognosjusterade kumulativa sannolikheten efter sex cykler är omkring 65,3 % för alla åldersgrupper och 68,4 % för kvinnor under 40 år (Smith et al., 2015). IVF erbjuder därför en potentiell lösning på den ökande infertiliteten, men framgångsfrekvenserna är långt ifrån garanterade och påverkas kraftigt av ålder och behandlingsupplägg.

Trots dess medicinska potential är det därför missvisande att betrakta IVF som ett botemedel mot infertilitet i befolkningen. En växande diskurs i populärkultur och vissa politiska debatter ger ibland intrycket att IVF har "löst" problemet med den biologiska klockan, men denna föreställning saknar empiriskt stöd. Tvärtom visar omfattande klinisk evidens att IVF i praktiken är en bräcklig och ålderskänslig metod vars sannolikheter till framgång minskar dramatiskt med stigande ålder. Enligt Europeiska IVF-registret (ESHRE/EIM, 2022) leder ungefär 24–26 % av färska IVF/ICSI-behandlingar med embryoåterförande i Europa till en förlossning.

För kvinnor som är 40 år eller äldre är chanserna tydligt lägre, och resultaten varierar mycket mellan länder. Fertilitetsläkare har uttryckt oro för att många kvinnor överskattar effektiviteten hos IVF och därför förlitar sig på metoden som en "reservplan", vilket i sin tur kan bidra till att försena barnbeslutet ytterligare (McMahon et al., 2024). Denna felkalibrering mellan förväntan och faktisk framgångsgrad har blivit så vanlig att brittiska och australiska fertilitetskliniker nu aktivt försöker nyansera patienters uppfattning om IVF:s effekt (Hammarberg et al., 2018).

Utöver de kliniska begränsningarna finns också logistiska, psykologiska och ekonomiska hinder. Behandlingarna är ofta kostsamma, fysiskt påfrestande och emotionellt dränerande, och många par avbryter efter en eller två cykler utan att uppnå graviditet (Gameiro et al., 2012). Därutöver finns geografiska och socioekonomiska ojämlikheter i tillgång till IVF, där tillgången i praktiken begränsas till mer välbeställda grupper i samhället. Sammantaget bör därför IVF snarare förstås som en medicinsk möjlighet för vissa och inte som en strukturell lösning på befolkningens fertilitet. Den ökande infertiliteten i Europa kräver i huvudsakligen förebyggande åtgärder, där IVF inte behandlas som en panacea utan ett komplement.

Prognos för Sverige

Kapitel 4 sammanfattar Sveriges demografiska riskläge och tecknar tre realistiska utvecklingsbanor för fruktsamheten 2025–2100, med SCB:s framskrivning som huvudankare till 2070 och FN:s WPP‑median därefter.

Baslinjen innebär en gradvis återhämtning mot cirka 1,7 runt 2070 men fortsatt under ersättningsnivån mot seklets slut; en accelererad nedgång beskriver ett uthålligt läge kring 1,2–1,3 med snabbare åldrande, växande försörjningsbörda och ökade välfärdsrisker; stabiliseringsbanan förutsätter en uppgång mot 1,8–2,0 över tid och ger den mest balanserade åldersstrukturen givet fortsatt nettoinvandring.

Kapitlet operationaliserar därefter konsekvenserna i en matris för TFR‑nivåerna 1,1, 1,4, 1,7 och 2,1 över flera tidshorisonter, med effekter på ekonomi, arbetskraft, sociala nätverk, kulturell vitalitet och långsiktig framtidstro. En IPCC‑inspirerad sannolikhetsbedömning pekar mot att Sverige mycket sannolikt förblir under 2,1 hela seklet, med ett sannolikt mittenspann kring 1,5–1,8, medan en varaktig återgång till ersättningsnivån kräver uthålliga reformpaket.

Känslighetsanalysen visar att migration främst styr folkmängden i närtid, medan fertiliteten avgör åldersprofil och försörjningskvot på lång sikt; mortaliteten påverkar särskilt antalet mycket gamla och därmed trycket på vård och pensioner. Slutsatsen är att ett mål om total försörjningskvot under 0,50 redan 2050 inte är realistiskt att nå via barnafödandet, men att ett tak under 0,65 kring 2100 i princip kräver fruktsamhet nära 2,0–2,1 från mitten av seklet, fortsatt positiv nettoinvandring samt ett arbetsliv som anpassas till längre livslängd (SCB, 2025a; UN DESA, 2024; Eurostat, 2023; OECD, 2024; European Commission, JRC, 2024).

Tre scenarier för Sveriges fertilitet 2025–2100

Utgångspunkten är enkel och allvarlig: Sverige går in i prognosperioden med rekordlåg fruktsamhet, omkring 1,43 år 2024, och få födda per invånare (SCB, 2025b). För att tydliggöra möjliga förlopp tecknas tre realistiska banor – Baslinje, Accelererad nedgång och Stabilisering – förankrade i SCB:s huvudscenario till 2070 och FN:s WPP 2024 därefter, kompletterat med Eurostats långtidsantaganden och OECD/IMF:s bedömningar av risker vid varaktigt låg nativitet (SCB, 2025a; UN DESA, 2024; Eurostat, 2023; OECD, 2024; Bloom, Kuhn & Prettner, 2025) .

Datagrund och konstruktion. Baslinjen följer SCB:s huvudalternativ för TFR till 2070 och därefter FN:s WPP 2024 (median). Stabilisering följer SCB:s högalternativ till 2070 och fortsätter därefter som ett illustrativt antagande mot cirka 2,0 år 2100. Accelererad nedgång är ett illustrativt riskscenario (inte en officiell prognos): TFR antas falla till cirka 1,2–1,3 och ligga kvar på en låg nivå under en längre period.

Baslinje. Fallet planar ut under senare delen av 2020‑talet och TFR stiger långsamt under följande decennier. Till år 2070 väntar SCB en nivå kring 1,7 och en folkmängd på cirka 11,8 miljoner (SCB, 2025a). Efter 2070 följer vi FN:s median: fruktsamheten ligger kvar under ersättningsnivån och rör sig mot omkring 1,56–1,58 till år 2100. Nivåskillnaden mot SCB speglar källbytet (UN DESA, 2024). Åldrandet fortsätter trots viss återhämtning: försörjningskvoten stiger från 0,77 år 2023 till omkring 0,89 år 2070 (SCB, 2025a), och Eurostats långtidsbild indikerar att äldreberoendekvoten (65+/15–64) närmar sig 55 % mot seklets slut även vid fortsatt positivt migrationsnetto (Eurostat, 2023).

Accelererad nedgång. Den senaste tidens fall blir ihållande och fördjupas. TFR under 1,4 normaliseras och kan ligga kvar kring 1,2–1,3 under en längre period. Födelserna understiger då varaktigt dödstalen, särskilt om invandringen mattas, vilket ger naturlig befolkningsminskning och tidigarelagd kulmen i folkmängden (OECD, 2024). OECD och IMF varnar i detta läge för krympande arbetskraft, pressade pensions‑ och vårdsystem samt lägre innovations‑ och tillväxtkraft (OECD, 2024; Bloom, Kuhn & Prettner, 2025) . Åldersberoendet stiger betydligt snabbare än i baslinjen och den arbetsföra befolkningen bär fler äldre per arbetande.

Stabilisering. Fruktsamheten vänder upp och stabiliseras kring 1,8 mot slutet av 2060‑talet (i linje med SCB:s högalternativ) och fortsätter därefter mot omkring 2,0 till år 2100. Ersättningsnivån, cirka 2,1, fungerar här som referens och bedöms kräva kraftfulla, träffsäkra åtgärder (OECD, 2024). Tillsammans med fortsatt nettoinvandring ger denna bana en mer balanserad åldersstruktur: större inflöde till arbetsför ålder bromsar uppgången i försörjningsbördan och planar ut utvecklingen på en lägre nivå än i baslinjen (SCB, 2025a; Eurostat, 2023).

Gemensamma antaganden är explicita: SCB:s nationella framskrivning ger huvudbanan för TFR och totalbefolkning till år 2070, medan FN:s medianvariant används för år 2070–2100 (SCB, 2025a; UN DESA, 2024). Nästan alla officiella framskrivningar bygger på positivt invandringsnetto; utan migration och fertilitetstal under ersättningsnivå skulle åldrandet accelerera och befolkningen minska snabbare (Eurostat, 2023). Samtidigt visar Eurostats långtidsjämförelser att även med nettoinvandring kvarstår hög försörjningsbörda vid sekelskiftet i Europa, om än med relativt gynnsamma svenska utgångsvärden (Eurostat, 2023). Ersättningsnivån i höginkomstländer uppskattas till omkring 2,1 barn per kvinna och de flesta långtidsprognoser antar nivåer under detta under överskådlig tid (OECD, 2024).

Implikationerna skiljer sig framför allt i lutningen. I Baslinje fortsätter åldrandet men dämpas när fruktsamheten kryper upp; befolkningen växer till 2070 och sannolikt måttlig därefter, given migration (SCB, 2025a; UN DESA, 2024). Accelererad nedgång innebär risk för varaktigt negativa födelseöverskott och krympande arbetsstyrka, något som enligt OECD/IMF hotar produktivitet, skattebas och välfärdsfinansiering (OECD, 2024; Bloom, Kuhn & Prettner, 2025). Stabilisering ger bäst balans i åldersstrukturen; ett större inflöde i arbetsför ålder bromsar försörjningsbördan och stärker skattebasen relativt övriga utfall (SCB, 2025a; Eurostat, 2024a). Migration kan dämpa åldrandet men ersätter inte låg fruktsamhet i längden, vilket framgår av försörjningskvoterna även i scenarier med fortsatt nettoinvandring (Eurostat, 2023). Mot denna bakgrund pekar policyimplikationen mot två spår: hantera ett oundvikligt åldrande i närtid och samtidigt skapa förutsättningar för stabilisering av fruktsamheten genom åtgärder som sänker åldern vid första barnet, stärker parbildning och underlättar vardagen med barn. Utan sådana insatser riskerar lågfertila dynamiker att bita sig fast (SCB, 2025a; UN DESA, 2024; OECD, 2024).

Källa:

2020-2024: SCB*.*

Prognos t.o.m 2070: SCB (Baslinje = huvudalternativ; stabilisering = högalternativ). Accelererad nedgång, illustrativt antagande antar linjär nedgång av TFR till 1.25 2035.

Efter 2070: baslinje UN WPP 2024 (median). Accelerarad/stabiliserad nedgång efter 2070 är illustrativa antaganden (av linjär stabilisering kring 1.25 respektive linjär uppgång till 2 TFR).

Not: Svart observerat (SCB) 2020-2024, vertikal linje markerar brytpunkt vid 2070

Konsekvensmatris: effekter av olika fertilitetsnivåer

Här sammanfattas hur fyra nivåer på summerad fruktsamhet påverkar Sverige över fyra tidshorisonter. Nivåerna är TFR 1,1, 1,4, 1,7 och 2,1. Tidshorisonterna är 2025–2040, 2040–2060, 2060–2100 samt tiden efter 2100. Bedömningen görs längs ekonomiska, sociala, kulturella och existentiella dimensioner och ligger i linje med SCB:s framskrivningar, FN och Eurostat, samt internationella synteser om åldrande och svenska underlag för kort och medellång sikt (SCB; UN DESA; Eurostat; OECD; SKR; Riksbanken).

Nyckelbilden är tydlig. Mycket låg TFR kring 1,1–1,4 ger små kortsiktiga besparingar i skola och förskola men snabbt stigande försörjningskvot, tilltagande arbetskraftsbrist och växande vård och pensionsbörda från 2040‑talet och framåt. TFR 1,7–2,1 kräver större barninvesteringar i närtid men stabiliserar arbetsstyrka och skattebas på sikt och ger bättre social balans och kulturell vitalitet. Efter 2100 rör sig TFR nära 2,1 mot ett mer stationärt läge, medan 1,1–1,4 innebär fortsatt krympning och åldrande även om migration mildrar effekterna. Existentiellt riskerar varaktigt låg TFR att urholka framtidstro och kontinuitet, medan stabilisering kring ersättningsnivån bevarar mening, sammanhang och långsiktig trygghet (SCB; UN DESA; Eurostat; OECD).

Ekonomiskt

Skillnaderna är små till cirka 2035 eftersom arbetsstyrkan redan är född, men divergerar snabbt därefter. Vid TFR 1,1 blir ungdomskohorterna små och arbetskraftsgapet stort. Försörjningskvoten rör sig då mot mycket höga nivåer runt år 2060–2100, ofta tolkat som cirka 0,95–1,00, med press på välfärdens finansiering och svag BNP‑utveckling. En bana kring 1,4 liknar detta men mildare och förblir beroende av positiv nettomigration för att bemanna skola, vård och omsorg. TFR 1,7 ger långsammare uppgång i försörjningskvoten, ungefär 0,85–0,90 mot seklets slut. Vid 2,1 planas kvoten ut på lägre nivå, ungefär 0,65–0,70, vilket håller skattebas och konkurrenskraft mer robusta. Beräkningarna harmonierar med SCB:s prognoser, FN:s median och Eurostats långtidsramverk och stöds av OECD:s bedömning att lägre fruktsamhet försvagar tillväxt och välfärdsfinansiering om den blir varaktig (SCB; UN DESA; Eurostat; OECD; Riksbanken).

Vid en nedgång av TFR till en stabiliserad nivå på 1,1, modellerar vi att andelen individer över 67 år stiger från dagens 16 procent av befolkningen till 24 procent 2050 och 35 procent 2100. Modellen antar oförändrad genomsnittlig livslängd, och är således mycket konservativ i sin beräkning. Givet oförändrade pensionsförmåner och äldreomsorg motsvarar detta en nettoökning av statens, regioners och kommuners årliga kostnader på 129 miljarder till 2050 och 418

miljarder till 2090 (i dagens penningvärde). Det skulle motsvara 19 procent respektive 60 procent av totala inkomster från arbetsgivaravgifter, alternativt 14 procent respektive 45 procent av totala förvärvsinkomstskatter. För att finansiera denna ökade mängd pensionärer skulle antingen kraftiga nedskärningar eller skattehöjningar krävas.

Vidare skulle en TFR på 1,1 förändra andelen av befolkningen i yrkesför ålder (här definierat som 19-65) från dagens 58 procent till 59 procent år 2050 respektive 51 procent år 2100. På sikt kommer alltså den låga nativiteten inte bara påverka statens utgiftssida negativt utan även inkomstsidan med lägre skatteintäkter.

Med en nativitet på en TFR av 1,1, kommer (undantaget migration) Sveriges befolkning halveras till 2090, till en befolkning på 5,3 miljoner individer. Kollektiva åtaganden såsom statsskulden kommer därmed att slås ut på färre individer. Utan tillväxt i BNP per capita och med finanspolitiskt neutrala budgetar skulle alltså skuldsättningen som andel av BNP fördubblas till 2090. För att kompensera sådana negativa effekter skulle en kraftig produktivitetstillväxt krävas.

Socialt

Låg TFR tunnar ut familjenäten. Färre syskon, kusiner och jämnåriga innebär att omsorgsbördor samlas på få personer samtidigt som åldrandet accelererar. Lokalsamhällen riskerar avfolkning och ensamhet i hög ålder ökar. Vid 1,7–2,1 bevaras intergenerationell blandning och civilsamhällets bärkraft, rekryteringsbasen i välfärden stärks och det finns fler vuxna i arbetsför ålder per pensionär. Kommunal resursförskjutning från skola till äldreomsorg blir mindre dramatisk. I alla lägen förblir integration central eftersom ett stort bemanningsbehov uppstår i vård, omsorg och skola. Migration kan dämpa åldrandet men är ingen frikopplad lösning. Utfallet avgörs av etablering på arbetsmarknaden, språk och samhällsgemenskap. Misslyckad integration medför högre kostnader och kan även belasta social sammanhållning och kultur över tid, vilket måste vägas in tillsammans med de demografiska vinsterna (SCB; Eurostat; SKR; OECD).

Kulturellt

Vid mycket låg TFR åldras publik och kreatörsbas, förnyelsetakten dämpas och radikala motreaktioner kan uppstå. Vid 1,7–2,1 uppstår en mer åldersblandad vitalitet där tradition och förnyelse samspelar. Ett samhälle med fler unga vuxna stärker också idrott, föreningsliv och lokala ritualer som är viktiga för sammanhållning över generationer. Detta ligger i linje med internationella översikter om åldrandets konsekvenser för innovation och dynamik (Eurostat; OECD; Bloom, Kuhn & Prettner, 2025).

Existentiellt

Ihållande låg TFR nära 1,1 riskerar att trigga en debatt om irreversibilitet som driver fatalism och polarisering. En bana kring 1,4 ger mer blandade signaler. Vid 1,7–2,1 dominerar ett narrativ om fortlevnad och ansvar över generationer, vilket stärker upplevd mening och framtidstro i linje med den internationella policydebatten och befolkningsorganens bedömningar (UN DESA; UNFPA; OECD).

Osäkerhet och antaganden

Livslängden stiger i alla scenarier, vilket innebär åldringstryck även vid högre TFR. Tempoeffekten förstärker periodmått när första barnet skjuts upp. Produktivitets- och arbetsutbudsreformer kan dämpa men inte fullt ut ersätta demografins volymer. Nästan alla framskrivningar antar positivt invandringsnetto. Utan migration blir åldrandet snabbare, men även med fortsatt migration kvarstår hög försörjningsbörda i Europa mot seklets slut. Detta understryker att en stabilisering av TFR i intervallet 1,7–2,1, tillsammans med krav på fungerande integration, är det enda spann som långsiktigt ger bärkraftig försörjningsstruktur utan växande obalanser i skattebas och välfärd (SCB; UN DESA; Eurostat; OECD; Riksbanken; SKR).

Indikatorer att följa

TFR, ålder vid första barnet, kohortfertilitet, nettoinvandring, vakanser i välfärdsyrken, sysselsättningsgrad i åldern 20–34, vård och pensionsutgifter som andel av BNP samt ensamhetsmått bland äldre och civilsamhällets medlemsbas (SCB; Eurostat; OECD; SKR; Riksbanken).

Sannolikhetsbedömningar för fertilitetstrender och konsekvenser

Bedömningen nedan följer en IPCC-inspirerad terminologi och väger samman SCB:s framskrivningar, FN:s probabilistiska modeller i WPP och Eurostats långtidsbilder, kompletterat med synteser från OECD och Europeiska kommissionens forskningscenter JRC.

Med den skalan menas ungefär: mycket sannolikt 90 till 100 procent, sannolikt mer än 66 till 90 procent, möjligt 33 till 66 procent och mindre troligt under 33 procent. FN:s metodik är bayesiansk och ger intervall för länders TFR snarare än enstaka punktskattningar, vilket underlättar en saklig sannolikhetsdiskussion (Raftery et al., 2014; UN DESA, 2024; SCB, 2025; Eurostat, 2019/2023; OECD, 2024; European Commission, JRC, 2024).

Den samlade bilden är tydlig. Det är mycket sannolikt att Sveriges fruktsamhet förblir under ersättningsnivån 2,1 under hela seklet. Alla etablerade projektioner pekar dit, och ingen huvudbana når 2,1 utan mycket stora skiften i beteende och politik. I ett sådant läge åldras befolkningen avsevärt och den totala försörjningskvoten stiger från 0,77 år 2023 till omkring 0,89 år 2070 (SCB, 2025a; SCB*, 2023)*. Samtidigt är det sannolikt att TFR stabiliseras i ett mittenspann kring 1,5 till 1,8, i linje med FN:s median och SCB:s huvudscenario som närmar sig cirka 1,7 mot 2070 (UN DESA, 2024; SCB, 2025).

Två avvikelser från mittenspåret bör hållas öppna. En accelererad nedgång till 1,3 eller lägre under en längre period är möjlig enligt WPP:s nedre sannolikhetssvans, även om det inte är huvudfallet (UN DESA, 2024). Lika möjlig är en delvis återhämtning mot cirka 1,8 till 2,0 till seklets slut, men då krävs sammanhängande reformer i bostadsförsörjning, familjepolitik och arbetsliv samt mer förutsägbara livsbanor för unga vuxna. Enskilda åtgärder ger oftast måttliga och ibland tillfälliga effekter på nivån, vilket talar för paket av insatser och uthållighet (European Commission, JRC, 2024; Sobotka, Matysiak & Brzozowska, 2019). En varaktig återgång till 2,1 eller högre före år 2100 framstår därmed som mindre trolig, liksom ett långvarigt ultralågt läge kring 1,0 (SCB, 2025; UN DESA, 2024; European Commission, JRC, 2024).

Följderna följer ett förutsägbart mönster. Andelen 65 år och äldre ökar mycket sannolikt kraftigt till omkring 2050 och den totala försörjningskvoten rör sig sannolikt mot nivåer i storleksordningen 0,8 till 0,9 i mittenspannet. Pensions- och vårdutgifter tar mycket sannolikt en större andel av BNP oavsett bana, även om intensiteten påverkas av fruktsamhet, migration och produktivitet. Att själva arbetsstyrkan krymper redan före år 2050 är mindre troligt givet längre arbetsliv och positiv nettoinvandring, men blir möjligt därefter i låga utfallen (Eurostat, 2019/2023; SCB, 2025; OECD, 2024).

Migrationen förblir därför ett viktigt instrument, men den är ingen automatisk ersättning för låg fruktsamhet. Fortsatt positivt netto är mycket sannolikt nödvändigt för att hålla uppe nivåerna, samtidigt som kalkylen avgörs av etablering i arbete, språk och samhällsgemenskap. När integrationen fungerar dämpas åldrandet och skattebasen stärks; när den brister stiger nettokostnaderna och trycket på social sammanhållning, och då tillkommer även risken för att kulturell kontinuitet försvagas över tid. Det perspektivet bör finnas med när demografiska vinster ställs mot faktiska integrationsutfall (Eurostat, 2019/2023; UN DESA, 2024; OECD, 2024).

Vad kan flytta sannolikheterna uppåt? Bostadsutbud och ungas ekonomiska etablering är centrala, liksom arbetsliv som gör det möjligt att bilda familj tidigare (se kapitel 4). Samordnade reformer som sänker kostnaden i tid och pengar för barn kan ge effekt, men erfarenheten är att resultatet blir störst när insatserna drar åt samma håll och varar över tid. Normer som stödjer tidigare parbildning påverkar periodmåtten genom tempo, även om kohorternas önskningar om barn inte ändras mycket. Förbättrad psykisk hälsa och stabila anställningar verkar i samma riktning. Allt detta är rimliga vägar mot en återhämtning, men de är inga genvägar (European Commission, JRC, 2024; Sobotka, Matysiak & Brzozowska, 2019; UN DESA, 2024; SCB, 2025; OECD, 2024).

Sammantaget bör planeringen utgå från ett sannolikt mittenspann kring 1,5 till 1,8. Det kräver robusta strategier för ett åldrande samhälle som högre arbetsutbud, bättre produktivitet, anpassade pensionsparametrar och kapacitet i vård och omsorg, samtidigt som ett möjligt lågt utfall runt 1,3 hanteras med riskberedskap.

En möjlig återhämtning mot cirka 2,0 kan understödjas, men då behövs uthålliga och samordnade reformer samt en ekonomiskt målinriktad immigrationspolitik som attraherar ekonomiskt produktiva individer som ger ekonomiskt nettopositiva utslag, detta i kontrast till den mer humanitära flyktingpolitiken som bedrivits under tjugohundratalet vars effekt har varit nettonegativ för de offentliga finanserna (Konjunkturinstitutet, 2025). Migration kan lindra men inte ersätta en stabilare fruktsamhet och ett fungerande familjeliv i rätt åldrar. Den slutsatsen ligger i linje med de internationella projektionerna och de svenska framskrivningarna (UN DESA, 2024; SCB, 2025; Eurostat, 2019/2023; OECD, 2024; European Commission, JRC, 2024).

Känslighetsanalys: fertilitet, migration och mortalitet

Sveriges demografiska bana formas i grunden av tre storheter som verkar på olika tidsskalor och med skilda följder. Fertiliteten bestämmer hur många som i framtiden kan bära skattebas och omsorg. Migrationen avgör hur snabbt nivåer kan röras här och nu. Mortaliteten påverkar främst toppen av ålderspyramiden och därmed trycket mot vård och pensioner.

Den samlade bilden i svenska och europeiska underlag är stabil: migration driver

folkmängden på kort och medellång sikt, fertilitet avgör åldersprofil ochförsörjningskvot när horisonten förlängs, medan livslängdens utveckling framför allt skalar antalet mycket gamla (SCB, 2012; SCB, 2021; Eurostat, 2023; UN DESA, 2022; Finansdepartementet, 2015).

I närtid och en bra bit in i tjugohundratrettiotalet dominerar migrationsantagandena skillnaderna i totalbefolkning. Nyfödda påverkar inte arbetsutbudet förrän om ungefär två decennier, medan invandring syns i statistiken redan nästa år. SCB visade tidigt att justerad invandring ger störst utslag på folkmängden de första prognosåren, medan höjd eller sänkt fruktsamhet ger långsammare och mindre initial effekt (SCB, 2012).

FN:s WPP bekräftar mönstret på 2050‑horisonten: med bibehållen nettoinvandring växer Sverige måttligt; vid nollmigration kulminerar befolkningen tidigare och minskar därefter givet fortsatt enderersättningsnivå på föddelsetal (UN DESA, 2022). Runt 2070 visar SCB:s alternativa antaganden att högre migration ger omkring 2,7 miljoner fler invånare än lägre migration, givet samma fertilitet, medan motsvarande skillnad mellan högre respektive lägre fruktsamhet (vid oförändrad migration) är omkring 0,85 miljoner.

Migrationen fortsätter alltså att väga tyngre för nivån ännu efter ett halvt sekel (SCB, 2024). När blicken flyttas mot sekelskiftet blir kontrasten tydligast: Eurostats scenarier visar att antaganden om migration kan ge skillnader på flera miljoner invånare till 2100, även om fertilitetsantaganden hålls lika (Eurostat, 2023). Slutsatsen är svår att komma runt. Migration är den snabbaste spaken för storlek, fertilitet den långsamma spaken som avgör om åldrandet kan bäras över tid (SCB, 2012; SCB, 2021; Eurostat, 2023).

Just därför får fertiliteten särskild tyngd i analysen av försörjningskvoten. Få födda i dag innebär färre vuxna i arbete om tjugo år och, några decennier senare, en högre andel äldre som inte ersätts av lika stora ungdomskohorter. I SCB:s lägre fruktsamhetsbana, där TFR ligger omkring 1,6 vid 2070, blir andelen äldre högre och de arbetsföra färre än i huvudscenariot, trots att totalbefolkningen bara skiljer några procent.

I ett högre fall, omkring 1,9 vid 2070, förbättras åldersfördelningen tydligt även om folkmängden ökar måttligt (SCB, 2024). Samma logik återfinns i finans‑ och EU‑underlag: äldreförsörjningskvoten stiger kraftigt i alla huvudbanor, men lägre fertilitet i kombination med längre livslängd förstorar ökningen, medan invandring kan dämpa den utan att vända trenden (Finansdepartementet, 2015; Eurostat, 2023; SCB, 2021).

Mortaliteten verkar på ett annat sätt. När dödligheten sjunker snabbt ökar antalet mycket gamla markant, vilket höjer kvoten via täljaren och skapar tydlig budgetpåverkan. I SCB:s lågdödlighet ger detta omkring 380 000 fler personer i åldern 85 år och uppåt år 2070 jämfört med huvudantagandet (SCB, 2024). Effekten förändrar inte antalet i arbetsför ålder direkt, bortom vad förlängda arbetsliv kan åstadkomma, men förstärker kraven på vård, omsorg och pensioner. För totalbefolkningen är dödlighetsantagandet mindre betydelsefullt fram till 2070 än fertilitet och migration, men för antalet mycket gamla är effekten stor (SCB, 2024; Eurostat, 2023).

Parametrarna samspelar dessutom. Hög invandring av unga vuxna kan i närtid höja antalet födda, om många invandrade kvinnor befinner sig i barnafödande ålder; i flera kohorter syns tillfälligt högre TFR bland utrikes födda innan nivåerna konvergerar mot landets genomsnitt (SCB, 2021). Migration bromsar dock endast takten i åldrandet. Den kan inte upphäva effekten av stigande livslängd och inhemsk fertilitet under ersättningsnivån (Eurostat, 2023). Simuleringar pekar på att kombinationen högre fertilitet och fortsatt invandring ger de mest gynnsamma åldersprofilerna; var för sig har de begränsad verkan på fem till tio års sikt (SCB, 2024; Eurostat, 2023; European Commission & EPC, 2024).

Osäkerheten ska inte underskattas. Framskrivningar är scenarier, inte spådomar, och små avvikelser i antaganden växer över tid (SCB, 2021). Historiskt har oväntat höga inflöden gjort äldre åldringsscenarier för pessimistiska; Sverige blev yngre än väntat när många unga vuxna invandrade under tjugohundratalet (Malmberg et al., 2016). Det talar för löpande revideringar och för att politiken bör undvika att låsa sig vid ett enda basfall.

Vilken riktning följer då av känslighetsordningen? Migration kan snabbt stabilisera arbetskraft och skattebas men kräver fungerande integration i arbete, språk och samhällsgemenskap. När den lyckas mildras åldrandet. När den misslyckas stiger nettokostnaderna, samtidigt som social sammanhållning och kulturell kontinuitet kan påverkas. Den avvägningen måste finnas med när migration lyfts som demografiskt instrument (UN DESA, 2022; Eurostat, 2023).

Fertiliteten bygger däremot själva bärkraften. En måttlig uppgång mot ungefär 1,8 till 1,9 dämpar försörjningsbördan påtagligt under andra halvan av seklet, även om effekten på folkmängden är mer blygsam (SCB, 2024; Finansdepartementet, 2015).

Samtidigt gör snabb livslängdsökning notan högre om inte arbetslivet och välfärden anpassas. En hållbar linje förenar därför tre spår: ett nettoinvandringsflöde av produktiva människor villiga att kulturellt assimileras i volymer som Sverige faktiskt förmår integrera, institutioner och villkor som underlättar familjebildning i rätt åldrar, samt reformer som höjer deltagandet bland äldre och rustar vård och omsorg för fler mycket gamla. Det är så man köper tid, bygger bärkraft och håller kostnaderna hanterliga i ett Sverige som ofrånkomligen blir äldre (Finansdepartementet, 2015; SCB, 2021; Eurostat, 2023).

"Minsta tillräckliga" TFR‑mål för att uppnå hållbar försörjningskvot

Frågan är enkel att formulera men svår att besvara: vilken lägsta nivå på barnafödandet räcker, givet rimliga antaganden om migration och livslängd, för att hålla den demografiska försörjningskvoten under 50 procent omkring 2050 och under 65 procent omkring 2100? Med försörjningskvot avses här summan av befolkningen i åldrarna 0–19 år och 65 år och äldre, delad med antalet i åldrarna 20–64 (Konjunkturinstitutet, 2015). Ambitionen att pressa nivån under 0,50 redan 2050 innebär en dramatisk förbättring jämfört med både nuläget och etablerade långsiktskalkyler. En kvot på 0,50 betyder femtio personer utanför arbetsför ålder per hundra i arbetsför ålder, medan 0,65 motsvarar sextiofem per hundra (dvs. cirka 1,5 personer i arbetsför ålder per person utanför arbetsför ålder). I svenska långsiktskalkyler har total försörjningskvot legat kring 0,7 och väntas stiga tydligt mot seklets slut givet stigande livslängd (Konjunkturinstitutet, 2015).

Mot den bakgrunden är det inte barnafödandet som kan lösa 2050-målet. Demografin är trög: de som utgör arbetskraften 2050 är till stor del redan födda. En uppgång i TFR under 2020-talet ökar främst antalet barn (täljaren), medan effekten på antalet i arbetsför ålder kommer först efter ungefär två decennier (SCB, 2025a).

För att märkbart pressa kvoten före dess skulle det krävas kombinationer som ligger långt utanför den normala politikens ramar, som mycket omfattande arbetskraftsinvandring i åldrarna tjugo till fyrtio utan medföljande barn, eller ett kraftigt förlängt arbetsliv där stora grupper över sextiofem år räknas som arbetsföra. Modellering visar att höjd pensionsålder dämpar kvoten tydligt, men även stora justeringar lämnar nivån väl över 0,50 (Prop. 2012/13:100; European Commission & EPC, 2024). En rimlig miniminivå för fruktsamheten till 2050 bör därför formuleras som ett golv som dämpar uppgången snarare än når ett orealistiskt tröskelvärde. Ett riktmärke är att stabilisera och på sikt höja fruktsamheten, för att minska risken att försörjningskvoten driver upp mot omkring 0,85–0,90 runt 2050, samtidigt som arbetslivet förlängs och sysselsättningen hålls hög (Prop. 2012/13:100; European Commission & EPC, 2024; SCB, 2025a).

Blicken mot år 2100 ger en stramare men i princip möjlig målnivå. Ett tak på 65 procent kan vara inom räckhåll om tre villkor uppfylls. För det första behöver fruktsamheten närma sig reproduktionsnivån i höginkomstländer, cirka 2,1 barn per kvinna. I SCB:s och FN:s basscenarier planar TFR ut klart under den nivån, oftast kring 1,6 till 1,8, vilket ger högre äldrekvoter och en total försörjningskvot som i svenska långsiktskalkyler ligger nära 0,9 vid seklets slut (Prop. 2012/13:100; Konjunkturinstitutet, 2015).

Att röra sig mot ungefär 2,0 till 2,1 från och med mitten av seklet framstår därför som ett minsta tillräckligt krav för att alls kunna nå under 0,65 (Eurostat, 2025; SCB, 2023). För det andra behövs fortsatt positiv nettoinvandring, helst av unga vuxna produktiva, eftersom det dämpar åldrandet och stärker arbetskraften även om det inte vänder trenden (Finansdepartementet, 2015; Malmberg et al., 2016; Eurostat, 2023). För det tredje måste arbetslivet anpassas till längre livslängd. En indexerad pensionsålder och hög sysselsättning upp i de övre åldrarna sänker kvoten materiellt; beräkningar indikerar att en höjning från sextiofem till sjuttio år kan ge tydlig effekt givet i övrigt oförändrade antaganden (Grahn & Petersson, 2016; Finansdepartementet, 2015).

Kalibreringen mot kända punkter visar hur snävt fönstret är. Eurostat beräknar att Sveriges äldreberoende, det vill säga sextiofem plus i relation till femton till sextiofyra, kan ligga kring 54,8 procent år 2100 och då vara lägst i EU givet måttligt låg fruktsamhet och fortsatt invandring (Eurostat, 2023). När unga och äldre summeras överstiger den totala kvoten i basscenarier ändå ofta 0,77, vilket antyder att ett utfall under 0,65 kräver en yngre åldersprofil än i dagens huvudbanor. I praktiken betyder det en arbetsför andel som närmar sig sextio till sextiofem procent i slutet av seklet. Dit når man med fruktsamhet nära ersättningsnivån under flera decennier tillsammans med fortsatt invandring och längre arbetsliv (Eurostat, 2023; Eurostat, 2025; SCB, 2021). Med tanke på de stora födelsekullarnas åldrande kan en tillfällig överkompensation med TFR kring 2,1 till 2,2 under en period dessutom vara motiverad för att komma under 0,65 i stället för att fastna kring 0,70 till 0,75 (jfr Eurostat, 2023).

Detta resonemang bär två reservationer. Prognososäkerheten är betydande och målstyrningen måste vara adaptiv; migration och ekonomiska villkor kan svänga snabbt (SCB, 2021; Malmberg et al., 2016). Och policyeffekten på fruktsamheten är i många studier måttlig och fördröjd, vilket gör TFR‑målet till en långsiktig inriktning snarare än en snabb styrvariabel (SCB, 2021; Eurostat, 2025). Migration kan mildra obalanser, men bara om den följs av faktisk integration i arbete, språk och samhällsgemenskap; annars riskerar kostnaderna att stiga samtidigt som social sammanhållning och kulturell kontinuitet splittras, vilket måste vägas in när invandring diskuteras som demografiskt instrument (Finansdepartementet, 2015; Eurostat, 2023).

Slutsatsen blir därför dubbel. Med dagens trender är målet under 50 procent redan 2050 inte realistiskt via fruktsamheten. Däremot kan ett minsta tillräckligt TFR‑mål kring 2,0 till 2,1 från mitten av seklet, i kombination med fortsatt positiv nettoinvandring och ett arbetsliv som följer livslängden, ge en realistisk chans att hålla den totala försörjningskvoten under 65 procent vid seklets slut. Allt lägre än cirka 2,0 lämnar Sverige med en kvot tydligt över 0,65 även i gynnsamma basscenarier (Eurostat, 2023; Eurostat, 2025; SCB, 2021; Finansdepartementet, 2015).

Analysram och metod

Målet är att med jämförande fallstudier belysa vilka policykomponenter som samvarierar med högre barnafödande och genom vilka mekanismer de verkar. Angreppssättet är mekanism först och empirinära: vi följer hur politiken syftar till att sänka vardagens praktiska och ekonomiska friktioner och bedömer därefter om uppgångar framför allt speglar timing, det vill säga tidigareläggning, eller nivå, det vill säga varaktigt fler barn per kvinna.

Som ram använder vi de såkallade fem "I". Inkomstincitament omfattar generella bidrag, skatter, lån med möjlig avskrivning och avgifter. Infrastruktur rör barnomsorgens kapacitet, öppettider och kvalitet, bostäder samt hälso- och mödravård. Institutioner avser föräldraförsäkring, arbetstidsnormer, anställningsskydd och skattesystemets familjelogik. Identitet och narrativ fångar normer och kommunikativa insatser. Infertilitetsprevention och vård omfattar ART och IVF, regelverk, finansiering, köer och åldersgränser. I varje fall beskriver vi, i den mån underlaget medger, hur delarna förstärker varandra (komplementaritet) och var motsatsrisker uppstår, till exempel när långa avbrott i arbetslivet försvårar återgång. Intensitet poängsätts inte; vi redovisar nivåer och utbyggnad kvalitativt med konkreta exempel.

Mätningen vilar på ett litet antal robusta serier. Periodtalet TFR och antal födda per år eller kvartal utgör basen. Paritetsprogression 1→2 och 2→3 används där serier eller studier finns; i annat fall lutar tolkningen på ordningsspecifika observationer om vilka pariteter som driver en uppgång. Kohortperspektivet används orienterande när underlaget medger det för att pröva varaktighet bakom periodrörelser. Tempojusterade mått används endast när de finns publicerade i källmaterialet; vi beräknar dem inte systematiskt inom ramen för denna rapport. När tempojusterade mått saknas bedömer vi nivå kontra timing med en enkel heuristik: varaktighet över flera år, samtidiga rörelser i relevanta pariteter och/eller kohorter där sådana data finns samt tydliga kalender‑ eller åldersmönster runt policyhändelser. Stödindikatorer används för mekanismtolkning – till exempel ART‑intensitet och andel IVF‑födslar, omsorgskapacitet och öppettider, arbetstid och könslönegap samt bostadsläge – men inte som identifierande variation.

Designen är falljämförande med tydliga tidslinjer. Vi gör främst deskriptiva före‑ och efter‑jämförelser kring centrala beslut och tillämpar rimliga eftersläpningar när det är relevant, exempelvis omkring nio månader mellan en kommunikationsinsats och en födelsetopp. Vi jämför närliggande länder eller grupper med liknande konjunktur men olika exponering (som DDR och BRD eller grupper inom Israel). Tolkningen förankras i ett ramverk med ålder, period och kohort när mönstren i källmaterialet är tydliga. Formella kausala modeller som syntetisk kontroll eller difference‑in‑differences används inte i denna rapport; där formella kausala skattningar finns i tidigare studier refereras de. Kausal bevisning graderas därför försiktigt och flera resultat är indikativa; slutsatser trianguleras över serier och mekanismer, samt paritetssignaler där sådana finns.

Klassificeringen av utfall är pragmatisk och bygger på följande kriterier. Främst timing när uppgången är kortvarig, kalenderkoncentrerad och saknar stöd i paritet och kohort. Timing plus begränsad nivå när rörelsen bärs av specifika pariteter eller antyds i kohorter utan bred och ihållande förstärkning. Nivå när uppgången består över flera år och stöds av paritetssignaler (PPR när det finns) och, när det finns, kohortindikatorer. Om tempojusterade serier saknas redovisar vi osäkerheten öppet och lutar oss på trianguleringen ovan.

Kostnads‑ och genomförandeperspektivet redovisas kvalitativt. Vi beskriver utgiftsnivåer, finansieringsform och möjlig deadweight, och redovisar kostnadsuppgifter där de finns i källmaterialet. Vi gör i regel inga egna beräkningar av kostnad per extra födsel. Genomföranderisker bedöms verbalt: juridik och administration, politisk acceptans, sannolika effekter på arbetsutbud och budget. Begreppet tid till effekt används som en förenklad tumregel i diskussionen (snabbt 0–2 år, mellan 3–5 år, långsamt 6–10 år) när det är relevant.

Arbetsflödet är vägledande i alla fall och genomförs i den mån underlaget medger: 1) profilera åtgärdspaketet med de fem "I", inklusive målgrupper, generositet och genomförande, 2) placera politiken på tidslinjen och koppla den till TFR och antal födda, 3) sök paritetssignaler och använd ordningsspecifik logik när PPR saknas, 4) pröva varaktighet via kohorter och/eller grupper där underlag finns, 5) triangulera mekanismen med stödindikatorer som ART, omsorg, arbetsliv och bostad, 6) klassificera utfallet och destillera lärdomar för Sverige.

Datadisciplin och transparens är grundläggande. Officiell statistik och internationella databaser används som förstahandskällor. När serier är ofullständiga eller bryts markeras begränsningarna tydligt, och jämförbarhet i tid och rum säkerställs i den mån källorna medger. Vissa slutsatser blir ofrånkomligen bedömningsbaserade givet frånvaron av kompletta PPR‑serier och systematiska tempojusteringar i alla fall.

Ramen används slutligen för att destillera återkommande mönster: vilka kombinationer inom de fem I som i materialet tenderar att följas av mer varaktiga nivåmönster, vilka instrument som främst ger timing samt vilka bytesförhållanden som följer för arbetsutbud, fördelning och budget. Förslagen i avsnitt 5.3 utformas därför i modulform med tydligt innehåll och målgrupp, samt – där underlaget medger – väntad paritetskanal, ledtid, risker och kompletterande åtgärder. Prioritet ges till insatser som i fallstudierna visar relativt robust mekanism och rimlig kostnadsprofil på en kvalitativ grund.

DDR (Östtyskland), 1970‑tal–1989

Analysen bygger på Dinkel (1984), Büttner och Lutz (1989; 1990), Kreyenfeld (2004), Human Fertility Database för DDR (DEUTE, HFD, 2019), officiell statistik från Destatis samt Salles (2006). Tyngdpunkten ligger på periodtal och kohortmått, paritetsspecifika indikatorer med fokus på övergången från två till tre barn, nuptialitet och utomäktenskapliga födslar. Designen är en ålder‑period‑kohort‑analys med två tydliga policyförändringar 1972 och 1976 och jämförelse mot Västtyskland; kvalitetssäkringen av ordningsspecifika serier följer HFD‑modulen för DDR (Büttner & Lutz, 1990; HFD, 2019; Kreyenfeld, 2004).

Utgångsläget var en snabb nedgång i fruktsamhet: från omkring 2,5 barn per kvinna i mitten av nittonhundrasextiotalet till cirka 1,5 år 1972. Därifrån valde DDR en uttalad pronatalistisk kurs. Periodtalen gled isär jämfört med Väst: medan BRD låg kvar kring 1,5 steg DDR:s TFR under senare nittonhundrasjuttiotalet till nära 2,0 för att därefter falla igen under nittonhundraåttiotalet; vid återföreningen konvergerade periodtalen åter mot 1,5. I kohortperspektiv var skillnaden tydligare. 1955 års födelsekohort i DDR fick i genomsnitt ungefär 0,2 fler barn än motsvarande kohort i BRD, vilket pekar på mer än en ren tidsförskjutning (Kreyenfeld, 2004).

Policyinstrumenten var både monetära och institutionella. Redan 1972 infördes räntefria äktenskapslån med avskrivning per barn samt differentierade barnbidrag, ofta högre för tredje barnet (Kreyenfeld, 2004). Staten byggde samtidigt ut barnomsorg och prioriterade bostäder för större familjer, vilket tog en betydande del av omsorgsansvaret från hushållen (Kreyenfeld, 2004). Mödraskydd och ledigheter förlängdes 1972 till 18 veckor och 1976 till 26 veckor. Samma år kom det så kallade babyåret för mödrar med minst två barn, med ersättning till och med barnets ettårsdag; 1986 utvidgades babyåret till alla födslar oavsett paritet (Büttner & Lutz, 1989; Heisig & Zierow, 2020). Politiken bars av en institutionaliserad tvåförsörjarnorm med rätt och plikt till förvärvsarbete, omfattande daghem och en ordning som normaliserade moderskap i heltidsarbete (Kreyenfeld, 2004). Infertilitetsprevention och hälsoinsatser var inte centrala i paketet. Ett viktigt tillägg 1972 var i stället legalisering av abort och fri tillgång till preventivmedel, vilket gav en omedelbar periodchock nedåt innan den pro-natalistiska helheten slog igenom (Büttner & Lutz, 1989; Kreyenfeld, 2004).

Utfallet bekräftar mönstret tempo före varaktig nivå. Efter 1976 steg periodtalet markant: antalet födslar ökade från bottennoteringen 179 100 år 1974 till 245 100 år 1980. En kontrafaktisk APC‑jämförelse indikerar att periodkomponenten 1980 låg omkring 20 procent högre än i ett scenario utan 1976 års reformer, med starkast bidrag från andra och tredje barnet (Büttner & Lutz, 1989). Samtidigt var kohortutvecklingen stabil snarare än accelererande, vilket talar för en temporär stabilisering snarare än en återgång till högre långsiktiga nivåer (Büttner & Lutz, 1989; 1990; Kreyenfeld, 2004). De ordningsspecifika analyserna visar att tvåan och trean bar uppgången, vilket ligger i linje med att åtgärderna explicit riktades mot högre pariteter. Ändå förblev risken för ett tredje barn låg relativt Väst (Büttner & Lutz, 1989; Kreyenfeld, 2004). På familjebildningssidan skedde samtidigt en frikoppling mellan äktenskap och barnafödande: andelen utomäktenskapliga födslar steg från ungefär 16 procent 1976 till cirka 34 procent 1986 (Salles, 2006).

Vad drev resultaten? Kombinationen av utbyggd infrastruktur och tydliga institutioner gjorde arbete och familj mer förenliga. Hög kvinnlig sysselsättning, standardiserad barnomsorg och familjerätt pressade ned tids‑ och karriärkostnaderna särskilt för barn nummer två, medan babyåret och längre ledigheter dämpade den omedelbara inkomst‑ och tidsbördan efter födseln (Kreyenfeld, 2004; Heisig & Zierow, 2020). De monetära incitamenten i form av äktenskapslån och differentierade barnbidrag sänkte marginalkostnaden per ytterligare barn och underlättade etablering på bostadsmarknaden, men de bar i sig inte upp en norm om tre barn (Kreyenfeld, 2004). APC‑resultaten visar stora perioduppgångar efter 1976 samtidigt som kohorternas slutfertilitet bara ökade marginellt, omkring 0,2 fler barn än i BRD för utvalda kohorter. Det är förenligt med en blandning av tidigareläggning och begränsad nivåhöjning (Büttner & Lutz, 1989; Kreyenfeld, 2004).

Begränsningarna blir tydliga när nittonhundraåttiotalets institutionella och ekonomiska förändringar träffar systemet: periodtalet började falla före 1990, och en trebarnsnorm återupprättades aldrig. Uppgången framstår därför som temporärt stabiliserande snarare än som en varaktig nivåskiftning (Dinkel, 1984; Kreyenfeld, 2004). HFD‑modulen för DDR (DEUTE) tillhandahåller ordningsspecifika serier 1954–1989 och dokumenterar harmonisering och territoriell avgränsning; kompletterande officiella födelseserier återfinns hos Destatis (HFD, 2019; Destatis).

Lärdomar för Sverige.

1. Gör det möjligt, inte bara lönsamt, att få barn två och tre. Kombinera infrastruktur som barnomsorg och bostäder med institutioner som föräldraförsäkring och smidig återgång i arbete. Rena kontantstöd räcker inte för en varaktig nivåhöjning (Büttner & Lutz, 1990; Kreyenfeld, 2004).

2. Inför ekonomiska incitament för ökat barnafödande. Bostäder och omsorgskapacitet fungerade som verkliga hävstänger i DDR och kan ha hög marginalnytta även i en modern ekonomi (Kreyenfeld, 2004).

3. Mät på paritet och tempojustera. Följ övergångarna från ett till två och från två till tre barn, och använd APC‑ och tempojusterade mått för att skilja nivå från tidigareläggning. DDR visar hur stora periodrörelser kan uppstå utan motsvarande lyft i kohorter (Büttner & Lutz, 1989; HFD, 2019).

Danmark, 2014–2016 ("Do it for Denmark")

Analysen bygger på Danmarks Statistik (2017b), Knudsen (2015), Blichfeldt och Smed (2015), internationell rapportering (Washington Post, 2014; Time, 2015; The Local Denmark, 2016) samt senare översikter i OECD (2024) och WBUR/On Point (2025). Utfallet följs med period TFR och antal födda per kvartal och år; mediegenomslag används som stödindikator. Designen utgår från en tidskorrelation med ungefär nio månaders eftersläpning mellan kampanjexponering 2014–2015 och födelsetoppar 2015–2016. Den sekundära litteraturen prövar enkla regressionsupplägg med kontroller för samtidiga trender i giftermål och konjunktur. APC‑tolkning används endast orienterande eftersom inga strukturreformer infördes i detta fönster (Danmarks Statistik, 2017a; 2017b; Blichfeldt & Smed, 2015).

Bakgrunden är välkänd. Resebolaget Spies drev virala kampanjer – "Do it for Denmark!" (2014) och "Do it for Mom" (2015) – med lättsam uppmaning att resa, ha sex och få barn. Budskapen fick stort genomslag i traditionella och sociala medier och har analyserats som ett marknadsföringsfall där kampanjen levde sitt eget liv i den virala spridningen (Washington Post, 2014; Time, 2015; Blichfeldt & Smed, 2015). Viktigt är att detta var privata kommunikationsinsatser, frikopplade från formell familjepolitik under perioden (Washington Post, 2014; Blichfeldt & Smed, 2015).

På utfallssidan ser vi en tydlig men kortvarig uppstuds. Den samlade fertiliteten steg från 1,71 år 2015 till 1,79 år 2016 – tredje året i rad med uppgång (Danmarks Statistik, 2017a). Därefter vände serien ned igen 2017–2020, följt av en begränsad återhämtning 2021, och kring 2023 låg TFR åter under cirka 1,5. Helhetsbilden talar för temporär snarare än varaktig nivåhöjning (Danmarks Statistik, 2017a; 2022; SDU, 2024) . Antalet födda ökade till 61 614 år 2016, motsvarande +5,9 procent mot 2015. Tillskottet var särskilt starkt under årets tre första kvartal (+7,2 procent), i kalenderläge förenligt med konceptioner hösten 2015 när "Do it for Mom" sändes (Danmarks Statistik, 2017b; Time, 2015). Samtidigt gav inhemsk och internationell press kampanjerna en kausal tolkning – tal om "babyboom" förekom sommaren 2016 – men sådana utsagor kan inte skilja timing från nivå eller rensa bort cykliska samvariationer (The Local Denmark, 2016; The Independent, 2016).

I OECD:s ramverk betonas dessutom att kommunikativa insatser sällan ger varaktiga nivåeffekter utan samtidiga strukturförbättringar i barnomsorg, ledigheter, skatter och bostäder (OECD, 2024).

Mekanismerna passar "Identitet och narrativ": kampanjerna fungerade som psykologisk puff och synliggjorde familjebildning, men den virala logiken begränsade budskapskontrollen (Blichfeldt & Smed, 2015). Övriga I – inkomst, infrastruktur, institutioner och infertilitetsvård – förändrades inte på ett sätt som kan kopplas till kampanjerna. Det gör det rimligt att tolka uppgången främst som ett timingskifte och/eller normal konjunkturåterhämtning snarare än en paritetsdriven nivåeffekt. Den efterföljande nedgången i TFR stödjer denna tolkning (Danmarks Statistik, 2017a; 2022; OECD, 2024).

Begränsningarna är tydliga. Kampanjerna sammanföll med en pågående uppstuds från botten 2013–2014, vilket skapar endogenitetsproblem (Knudsen, 2015; Danmarks Statistik, 2017a). Periodtalet steg 2016, men kohort‑ och paritetsbevis för varaktig uppväxling saknas; från 2017 föll nivåerna åter (Danmarks Statistik, 2022). Externa samtidiga stimuli – som TV‑programmet Knald for Danmark – gör attributionen osäker (The Local Denmark, 2016). I efterhand har danska demografer tonat ned PR‑strategiers betydelse för varaktig nivåhöjning, och fertiliteten har under 2020‑talet legat klart under ersättningsnivån (WBUR/On Point, 2025; SDU, 2024).

Lärdomar för Sverige.

1. Kommunikation som förstärkare, inte ersättning. Lägg kampanjer ovanpå beslutade konkreta förbättringar – familjebonus och arbetslivsflex, bostads‑ och låneinstrument, utökad ART/IVF – så kan narrativet kanalisera intentioner när friktioner redan sänkts (OECD, 2024).

2. Mät rätt effekt. Följ indikatorer nära konception (tidiga MVC‑bokningar, graviditetstester, sökvolymer och mediepåslag) och bevaka PPR 1→2 och 2→3 samt tempojusterad TFR. Danmark illustrerar hur stora periodrörelser kan sakna stöd i kohorter och paritet (Danmarks Statistik, 2017a; 2017b).

3. Bygg på befintlig välfärdsstruktur. Knyt budskapet till faktisk kapacitet i förskola och öppettider, arbetsvillkor och bostad; annars blir effekten kortlivad (OECD, 2024; Danmarks Statistik, 2022).

Israel, 1948–nutid

Analysen bygger på officiell statistik från Israel Central Bureau of Statistics och OECD, Taub Centers genomgångar av demografi samt vetenskapliga översikter och policydokument om assisterad befruktning, inklusive hälsoministeriets och riksrevisionsmyndighetens rapporter.

Vi följer långa tidsserier av period‑TFR och gruppspecifika nivåer, kompletterat med ART‑intensitet (IVF‑cykler per 1 000 kvinnor 15–45) och andel födslar via IVF, samt en policytidslinje för finansiering av IVF och regler för surrogatmödraskap. Designen utgår från serieanalys med gruppjämförelser mellan judar, muslimer och övriga, och inom den judiska befolkningen mellan sekulära, traditionella och ortodoxa, med stöd i Taub Centers, CBS och OECD:s material (Weinreb, 2024; CBS, 2025; OECD, 2024; Birenbaum‑Carmeli, 2016; Alon, 2019; State Comptroller, 2024; Library of Congress, 2021).

Bakgrunden är en ovanligt stabil pronatalistisk norm som sedan efterkrigstidens början har bäddats in i välfärdsinstitutioner som underlättar familjebildning. Till skillnad från andra OECD‑länder har Israel länge legat över ersättningsnivån (omkring 2,1): under 2000‑talet låg period‑TFR kring 3,0–3,1, med nedgång från 2018, en mindre pandemitopp 2021 och därefter 2,85 år 2023. Israel toppade samtidigt OECD‑jämförelsen 2022 med 2,9 (Weinreb, 2024; CBS, 2025; OECD, 2024).

Även gruppmönstren avviker från den europeiska normen. År 2023 noterades 2,88 för "Jews & others", 2,61 för "Arabs" och 3,00 för judar totalt, och Taub Center visar att även sekulära och traditionella judar tillsammans ligger över 2,2 barn per kvinna, vilket innebär att höga nivåer inte är begränsade till ultraortodoxa grupper (OECD, 2024; CBS, 2025; Weinreb, 2024; Taub Center, 2018).

Politiken kan ordnas enligt de fem I. Inkomstincitamenten har varierat i generositet men ingår i ett bredare paket av kontant- och välfärdsstöd som sänker direkta kostnader kring graviditet, förlossning och småbarnsår, bland annat genom födelsebidrag och moderskapsersättning vid ledighet. Därtill kombineras familjepolitiken med generös offentlig finansiering av fertilitetsbehandling (IVF). Vidare finns arbetsrättsliga skydd kopplade till graviditet och fertilitetsbehandling, bland annat genom restriktioner kring uppsägning utan myndighetstillstånd i vissa fall. Slutligen finns särskilda rättigheter vid återgång i arbete, exempelvis lagstadgad rätt till en timmes frånvaro per arbetsdag under en period efter avslutad föräldraledighet.

Infrastrukturen är internationellt särpräglad: staten finansierar upprepade IVF‑försök fram till två barn för kvinnor 18–45, klinikkapaciteten är hög och trösklarna in i vården låga; från januari 2022 öppnades surrogatreglerna fullt ut för samkönade par och ensamstående män (State Comptroller, 2024; Alon, 2019; Birenbaum‑Carmeli, 2016; Library of Congress, 2021).

Institutionerna bärs av den nationella sjukförsäkringen där IVF ingår i "hälsokorgen", medan kompletterande försäkringar kan täcka barn nummer tre och därutöver (State Comptroller, 2024).

Identitet och narrativ ger familjebildning hög social legitimitet över utbildnings‑ och religiösa skikt; sekulära och traditionella judar bidrar i stor utsträckning till nivån (Taub Center, 2018).

Infertilitetsprevention och vård utgör en tydlig kanal: ART används i mycket stor skala och gör det möjligt att behandla i högre åldrar, vilket kompenserar för senarelagda födslar (Alon, 2019; Birenbaum‑Carmeli, 2016; State Comptroller, 2024).

Utfallet speglar denna kombination. Israel ligger högst i OECD och uppvisar fortsatt höga nivåer trots nedgång sedan 2018 (OECD, 2024; CBS, 2025; Weinreb, 2024).

ART‑användningen är globalt sett i topp: 2016 genomfördes 20,6 IVF‑cykler per 1 000 kvinnor, andelen IVF‑födslar var omkring 4,7 procent 2016 och cirka 6 procent 2021; år 2021 utfördes omkring 61 000 cykler och intensiteten låg kring 27 cykler per 1 000 kvinnor i reproduktiv ålder (Alon, 2019; State Comptroller, 2024). Dessa nivåer understryker att vårdkanalen inte bara understödjer barn ett och två utan förlänger det biologiska tidsfönstret för familjer som skjuter upp barnafödandet (Taub Center, 2018; Birenbaum‑Carmeli, 2016).

Mekanismerna är kumulativa. En stark norm om familjebildning samverkar med låga vårdtrösklar och generös offentlig finansiering. Resultatet är förenligt med höga nivåer också bland högutbildade och starkt förankrade på arbetsmarknaden, där ART fungerar som en kompensatorisk kanal som gör planer genomförbara trots senare debut (Taub Center, 2018; Birenbaum‑Carmeli, 2016).

Samtidigt finns tydliga avvägningar. Den mycket omfattande ART‑användningen innebär betydande offentliga kostnader och ställer krav på styrning och datakvalitet. Riksrevisionsmyndigheten noterar växande utgifter, omkring 450 miljoner NIS 2023, och brister i register och uppföljning, inklusive risk för dubbelbehandling och flerbörd (State Comptroller, 2024).

Arbetsmarknadens dualitet består dessutom, med lägre deltagande i vissa grupper, bland annat haredi-män, vilket skapar fördelnings‑ och tillväxtavvägningar när familjepolitiska mål vägs mot sysselsättning och skattekraft.

Kausal tolkning kräver försiktighet. Den höga nivån är multifaktoriell: även om ART‑infrastrukturen är nödvändig för utfallet vid högre åldrar förklarar den inte ensam varför nivåerna i icke‑haredi grupper ligger över två barn. Normer, institutioner och kvinnors arbetsmarknadsintegration verkar tillsammans, och nedgången efter 2018 visar att även Israels modell är känslig för tempo och konjunktur (Weinreb, 2024; Taub Center, 2018).

Lärdomar för Sverige.

1. Skala upp ART där marginalnyttan är hög. Offentligt finansierad IVF och insemination med fler försök och åldersgränser satta efter medicinsk nytta har hög legitimitet och tydlig verkan i vårdkanalen. Bygg kapacitet och kömål, men säkra kvalitet och uppföljning med starka register och enkel‑embryo‑strategier (State Comptroller, 2024; Alon, 2019; Birenbaum‑Carmeli, 2016).

2. Normer spelar roll, men måste bäddas in. Positiva berättelser om två‑ och trebarnsideal får effekt först när de backas upp av infrastruktur och institutioner i vardagen, från omsorg och arbetstid till bostad och vård (Taub Center, 2018).

3. Undvik överberoende av generella bidrag. Grundstöd behövs, men varaktig nivå drivs av möjlighet att förena arbete och familj samt tillgänglig vård; generella bidrag utan strukturella lättnader ger lägre uthållig effekt per krona (OECD, 2024).

Sydkorea, 2005–nutid

Analysen bygger på officiell statistik och lagstiftning (Statistics Korea/KOSTAT; KOSIS; Framework Act 2005; PCASPP och den fjärde grundplanen 2021–2025) , budget- och förmånsdokument från finans- och socialdepartementen , internationella diagnoser från [Organisation for Economic Co-operation and Development](OECD, 2024) samt peer-reviewade studier om ART, lokala incitament och socioekonomiska hinder (JAMA Network Open 2023; BMC Public Health 2022; Demographic Research 2021).

Huvudmåtten är TFR, antal födda per år och paritetsutfall för första och andra barnet. Stödindikatorer omfattar arbetade timmar, könslönegap, bostads- och utbildningskostnader samt ART‑utnyttjande. Designen följer policytidslinjen 2005 till 2025 och tillämpar en strikt åtskillnad mellan nivåeffekter och timing.

Efter Framework Act on Low Birth Rate and Aging Society 2005 etablerades Presidential Committee on Ageing Society & Population Policy och återkommande femårsplaner. Den nuvarande, 2021–2025, betonar ett samhälle som både arbetar och vårdar, med stärkta spädbarnsstöd, flexiblare ledighet, förbättrad omsorgskvalitet och inslag för boende. Från 2023–2024 förstärktes kontantstöden markant via ett barnbidrag på 1 000 000 KRW per månad för barn under ett år och 500 000 KRW för ettåringar, parallellt med ett universellt barnbidrag på 100 000 KRW per månad för barn till sju års ålder. Föräldraledigheten har byggts ut och från 23 februari 2025 fördubblas pappaledigheten från tio till tjugo dagar.

På vårdsidan inkluderades infertilitetsbehandling i den nationella sjukförsäkringen 2017 och utvidgades 2019.

I 5-I-profilen ligger tyngdpunkten på tre friktioner som politiken ännu inte helt släppt greppet om. Inkomstincitamenten har stärkts, men ger främst marginella lyft. Infrastrukturen förbättras i omsorgen, samtidigt som bostadspriser, jeonse-villkor och omfattande extraundervisning driver upp etableringskostnaderna för familjer. Institutionellt präglas arbetslivet av många arbetade timmar och ett stort könslönegap i OECD-jämförelse, även om ledighet och pappabonusar byggts ut.

Identitet och narrativ drar mot sen familjebildning i en meritokratisk norm, där acceptansen för icke-gifta födslar visserligen ökar men från låg nivå. Infertilitet och vård har breddats genom ART i sjukförsäkringen, vilket sänker trösklar i vårdkanalen.

Utfallet visar fortsatt extremt låg nivå.

TFR föll till 0,72 år 2023, lägst globalt. År 2024 steg TFR till 0,75 och antalet födda till 238 300 vilket motsvarar +3,6 procent jämfört med 2023. Uppgången bars främst av kvinnor i trettioårsåldern samt av förstfödslar (cirka +7 700, +5,6 procent) och andrafödslar (cirka +1 500, +2,1 procent). Statistikmyndighetens tolkning kopplar ökningen till ett uppsving i äktenskap efter pandemin och till kohortinträden, vilket ännu inte utgör evidens för en varaktig nivåvändning.

Mekanismer och begränsningar.

På inkomstsidan visar studier av centrala och kommunala bonusar små men mätbara effekter: TFR 2015 hade enligt en uppskattning varit omkring 4,7 procent lägre utan bonusarna, men effekterna är kortlivade i relation till krisens djup. Infrastruktur inom barnomsorg har stärkts, men boende och extraundervisning förblir trånga sektorer i beslutet om första och andra barnet.

Institutionellt kvarstår mycket långa arbetstider och ett stort könslönegap som gör kombinationen arbete och familj kostsam, trots förstärkt ledighet och förlängd pappaledighet från 2025.

Identitets- och normkomponenten driver senareläggning av familjebildning, och den långsamt växande acceptansen för barnafödande utanför äktenskap ger ännu bara begränsad avlastning av tidsfönstret.

Infertilitet och vård: när ART inkluderades i sjukförsäkringen ökade vårdutnyttjandet tydligt och förbättrade utfall i de behandlade grupperna, men på makronivå syns ingen varaktig vändning i TFR.

Sammanvägt pekar OECD:s diagnoser på att arbetslivets struktur, könsrollernas påverkan och boendekostnader är de huvudsakliga bromsarna; generella bidrag kan inte ensamt kompensera för dessa.

Begränsningar i kausal tolkning följer av att uppstudsen 2024 sammanfaller med temporära drivkrafter som äktenskapspuckel och kohortinträde, samtidigt som tid och karriärkostnad för föräldrar, särskilt mödrar, består. Studier av lokala incitament visar inget trendbrott 2014–2018, och varken nationella kontantförstärkningar eller ART-expansioner har hittills gett en nivåeffekt utan parallell strukturreform i arbetsliv och bostad.

Lärdomar för Sverige.

1. Åtgärda friktionerna först. Riktade generella bidrag hjälper på marginalen men utan reformer av arbetstid, karriärskydd under småbarnsår och inträde på bostadsmarknaden blir effekten kort. Sätt dessa tre i första ledet.

2. Fokusera på barn ett och två. Säkerställ stabilt boende och trygg anställning inför första barnet samt snabb uppföljning till barn två genom tillgänglig omsorg och flexibel ledighet.

3. Separera målen. ART‑stöd förbättrar tillgänglighet och rättvisa i vårdkanalen men lyfter inte TFR utan samtidiga strukturförändringar; bedöm därför vårdinsatser och nivåmål var för sig.

Ungern, 2010 till nutid

Analysen bygger på officiell statistik från KSH, regeringens programdokument för Family Protection Action Plan 2019, oberoende utvärderingar från HÉTFA, internationella jämförelser från OECD 2022 och 2024 samt demografisk forskningskommentar av Lutz, Sobotka och Zeman. Underlaget kompletteras med policy och nyhetsreferat om specifika instrument, däribland förstatligandet av IVF‑kliniker, skattebefrielse för mödrar med fyra eller fler barn och kommunicerade mål för TFR till 2030. Utfallen bedöms i en policytidslinje med tydlig skillnad mellan nivå och timing, och i relation till demografisk bas, det vill säga antalet kvinnor i barnafödande åldrar (KSH, 2025; Government of Hungary, 2019; HÉTFA, 2019;

OECD, 2022; OECD, 2024; Lutz et al., 2024; Crowcroft, 2019; The Guardian, 2019; AP, 2017).

Sedan 2010 har Ungern drivit en expansiv pronatalistisk agenda där ekonomiska incitament dominerar. Family Protection Action Plan från 2019 konkretiserade ett sjupunktsprogram med räntefritt babylån upp till 10 miljoner forint med avskrivning per barn, CSOK‑bostadsbidrag och bolåneavskrivningar kopplade till antal barn, bidrag för sjusitsig bil, mor- och farföräldraledighet samt livslång inkomstskattebefrielse för mödrar med fyra eller fler barn. Parallellt har barnomsorgen byggts ut och staten tog över fertilitetsklinikerna, varpå IVF gjordes avgiftsfri i statlig regi från 2020. Regeringen har uttalat målet att nå TFR 2,1 till 2030 (Government of Hungary, 2019; Crowcroft, 2019; The Guardian, 2019; AP, 2017).

Resursinsatsen är betydande. OECD:s familjedatabas pekar på att Ungern ligger högt i jämförelser av offentliga utgifter för familj (kontantstöd, tjänster och skatteåtgärder) som andel av BNP, även om nivåerna beror på avgränsning och mätmetod (OECD, 2025; OECD, 2024).

Utfallet är mer återhållsamt. Period‑TFR steg från omkring 1,25 år 2010 till omkring 1,6 runt 2020–2021 men föll tillbaka till omkring 1,5 år 2023. Antalet födda var i stort sett stillastående under 2010‑talet och sjönk till cirka 85 200 år 2023, den lägsta nivån på över ett decennium, vilket sammanfaller med färre kvinnor i barnafödande åldrar. I OECD‑jämförelse ligger Ungern trots stora satsningar nära genomsnittet kring 1,5 (KSH,2025; OECD, 2024; Lutz et al., 2024).

Frågan om nivå kontra timing är central. Ledande demografer bedömer att uppgången under tjugohundratiotalet till stor del var en tidigareläggning snarare än en varaktig höjning av kohorternas slutfertilitet. Kohortmått pekar inte uppåt, och det faktum att årsvisa födelsetal inte lyfte nämnvärt över 2010 års nivå trots högre periodtal pekar i samma riktning (Lutz et al., 2024; KSH, 2025).

I den samlade 5‑I‑profilen framträder följande mekanismer. Inkomstincitamenten är massiva och sänker marginalkostnaden, särskilt för barn två och tre. Oberoende utvärdering finner dock som mest marginella positiva effekter på fertiliteten, och generella kontantbidrag visar ingen signifikant påverkan på TFR i sig, i linje med internationell evidens (HÉTFA, 2019; OECD, 2024).

Infrastrukturen har stärkts genom fler förskoleplatser, men långa ledigheter och svagt karriärskydd kan fördröja återinträde på arbetsmarknaden och därmed sänka sysselsättningen bland småbarnsmödrar, vilket kan motverka flerbarnsbeslut över tid (OECD, 2022).

Institutionellt är livslång skattebefrielse för 4‑barnsmödrar en selektiv

åtgärd som gynnar en snäv grupp och kan ge hög deadweight, vilket riskerar att göra kostnaden per extra födsel hög (The Guardian, 2019; OECD, 2025).

Identitet och narrativ är tydligt familjecentrerade och betonar inhemskt barnafödande framför invandring, men utan stödjande arbetslivs och bostadsåtgärder blir effekten på paritetsprogression kortvarig (AP, 2017).

Inom infertilitet och vård har offentlig och avgiftsfri IVF stärkt tillgänglighet, men

andelen IVF‑födslar är för liten för att driva nationell TFR (Crowcroft, 2019).

Sammantaget framstår politiken som kontantdominerad med begränsad nivåeffekt.

Uppgången i periodtal tolkas främst som timing, medan demografisk bas med färre kvinnor i åldrarna 20 till 34 år och arbetsmarknadens institutioner med långa avbrott och ojämn arbetsdelning bromsar kohortutfallet (Lutz et al., 2024; OECD, 2022; OECD, 2024; KSH, 2025).

Kausal tolkning begränsas av samtidiga chocker, där konjunkturens förbättring efter

finanskrisen och förändrad åldersstruktur kan påverka både timing och nivå. Brist på öppna paritetsserier i den offentliga statistiken gör att bedömningar om barn två och tre ofta måste stödjas av indirekta indikatorer. Kostnadseffektiviteten är svår att påvisa när stora utgifter som andel av BNP ännu inte återspeglas i tydligt högre kohortutfall, vilket kan innebära hög kostnad per extra födsel i kontant‑ och skattebaserade instrument (HÉTFA, 2019; OECD, 2025; OECD, 2024).

Lärdomar för Sverige.

1. Välj struktur före symbol. Skattefriheter och breda engångsbidrag är dyra och har ofta hög deadweight. Prioritera barnomsorgskapacitet, arbetslivets utformning och bostadsinstrument som reducerar faktiska friktioner.

2. Utforma triggers för barn två och tre. Om incitament används, koppla dem till beslut som ökar paritetsprogression, till exempel garanterad omsorgsplats och bostadsuppgradering i samband med barn två, snarare än generella kontantflöden.

3. Separera timing från nivå. Följ tempojusterade periodtal, paritetsmått och kohortmått. Ungerns utveckling visar att period‑TFR kan stiga utan varaktig uppväxling i kohorter.

4. IVF som en möjlighet när det behövs, inte som silverkula. Offentlig IVF bör skalas där marginalnyttan är hög, men kan inte ensam lyfta TFR utan parallella strukturreformer i arbete och bostad.

Policyförslag

Sveriges födelsetal är låga och fallande. Periodfruktsamheten låg 2024 på 1,43 barn per kvinna – långt under ersättningsnivån på 2,1, samtidigt som åldern för förstföderskor fortsätter att stiga. Allt fler unga tvekar inför att ens planera för familj. Erfarenheter från internationella fallstudier pekar mot samma slutsats: varaktig ökat barnafödande uppstår när det blir praktiskt möjligt och inte bara ekonomiskt lönsamt att få barn. Infrastruktur och institutioner måste bädda för beslutet, medan kommunikation kan förstärka men inte ersätta strukturella lösningar.

Vad kan då göras för att vända utvecklingen? Baserat på det datamaterial som analyserats i denna rapport föreslår vi fjorton åtgårder.

1) Informationskampanj om fertilitet Genomför en bred informationsinsats som normaliserar familjebildning och förmedlar saklig kunskap om fertilitet och ålder. Kampanjen ska vara uppmuntrande och jordnära, inte moraliserande, och knytas till konkreta förbättringar i vård, omsorg och bostad. Skola, primärvård och andra instanser får enkla moduler om fertil hälsa.

2) Fertilitetskontroll vid 25 och 30 års ålder Erbjud kostnadsfri screening och rådgivning för unga vuxna. Kvinnor och män erbjuds information om fertilitetsläge och livsstilsfaktorer som är kopplade till fruktsamhet. Tidig upptäckt av risker minskar andelen som drabbas av ofrivillig barnlöshet och underlättar även steget till barn nummer två. Programmet kan genomföras av barnmorskemottagningar och vårdcentraler.

3) Avskrivning av studielån vid tredje barnet Ge en betydande avskrivning av återstående studieskulder till kvinnor när de får sitt tredje barn. Åtgärden träffar särskilt högutbildade som ofta har tagit större studielån och där tredje barnet riskerar att utebli.

4) Förtur i bostadskö för barnfamiljer Ge gravida och familjer med små barn prioritet till rymliga hyresbostäder i den egna kommunen. En enkel närhetsregel som ger ytterligare förtur när mor- eller farföräldrar bor i närmiljön gör det lätttare för släktingar att stödja föräldrarna. Åtgärden är snabb, billig och tydligt inriktad på flaskhalsen som ofta stoppar barn nummer två: en större bostad.

5) Utökad offentligfinansierad IVF

Ta bort dagens första‑barnetgräns och ge rätt till offentligt finansierad IVF för upp till tre barn, med upp till sex behandlingar per barn.

6) Familjevänlig stadsplanering

Inför ett riktat statbidrag till kommuner som planerar eller bygger barnnvänliga bostadsområdet där vardagen för barnfamiljer blir lättare att få ihop. Statsbidraget ges till kommuner när nya bostadsområden uppfyller tre villkor: ett tillräckligt inslag av familjefunktionella bostäder, exempelvis lägenheter med minst tre rum och kök eller småhus, garanterad kapacitet i förskola och skola inom gångavstånd, och en trygg vardagsmiljö med säkra skolvägar, lekytor och grönska.

7) Slå vakt om det fria skolvalet

Den forskning som finns om kopplingen mellan nativitet och fritt skolval pekar mot att fritt skolval har en positiv effekt på nativiteten. Det finns därför anledning att slå vakt om det fria skolvalet sett ur ett pronatalistiskt perspektiv.

8) Familjebolån för unga Inför ett statligt uppbackat bolån med låg ränta och lång amortering, riktat till förstagångsköpare som väntar eller nyss har fått barn. En del av skulden skrivs av i takt med att familjen växer, till exempel vid första, andra och tredje barnet. Kreditprövning och bosättningskrav minskar risken för överbelåning.

9) Ökat byggande av villor

Öka byggandet av villor och radhus så att fler barnfamiljer kan bo i villa. När hemmet kan växa med familjen utan att varje extra barn kräver en dyr flytt eller lång kötid sänks trösklarna för växande familjer, särskilt för barn nummer två och tre. Avreglera och standardisera planprocesser och uppdra åt kommunerna att planlägga byggklara småhustomter.

10) Skattereduktion för barnfamiljer

Inför ett barnavdrag på inkomstskatten för att stärka barnfamiljernas ekonomi och underlätta familjebildning.

11) Mediekampanj för familjebildning

Kampanjen "Do it for Denmark" ledde till en liten positiv effekt på nativiteten. Förutom en tillfällig nativitetsökning kan mediekampanjer påverka medienarrativet kring barnafödande i positiv riktning, för att långsiktigt förändra attityder kring barnafödande.

12) Barn som ESG-mål

Att införa barnvänlighet som ett ESG-mål innebär att bolag som vill beskriva sig som "hållbara" behöver vidta åtgärder för att underlätta familjelivet för sina anställda.

13) Förskola under obekväm arbetstid

För den som arbetar mycket övertid eller har långa pendlingsavstånd kan förskolornas begränsade öppettider försvåra familjepusslet. Kommunerna uppdras att erbjuda förskola också under obekväma arbetstider.

14) Stoppa tvångsblandningen

Tvångsblandning riskerar att leda till social oro, kriminalitet och försvagad social tillit. Forskning pekar på att lägre social tillit, otrygghet och stress kan försämra såväl livskvalitet som förutsättningarna för familjebildning.

Referenslista

Aassve, A., Sironi, M., & Vitali, A. (2024). Do grandparents really matter? The effect of regular grandparental childcare on fertility intentions in Europe. European Sociological Review. https://academic.oup.com/esr/advance-article-abstract/doi/10.1093/esr/jcad040/7207978

Abdo, N., et al. (2023). Screening for phthalates biomarkers and its potential role in infertility outcomes in Jordan. Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology. https://doi.org/10.1038/s41370-023-00618-5

Adhikari, S., Lutz, W., & KC, S. (2023). Rural/urban fertility differentials in the Global South: Is female education the key driver of declining birth rates? IIASA Working Paper.

Adserà, A. (2004). Changing fertility rates in developed countries: The impact of labor market institutions. Journal of Population Economics, 17(1), 17–43.

Almerud, M., & Sobolevskaia, T. (2018). Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade? Svenskt Näringsliv. Hämtad 24 maj 2025, från https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/3jvpnh_hur-kan-vi-sanka-etableringsaldern-bland-hogskoleutbildadepdf_1003792.html/Hur+kan+vi+snka+etableringsldern+bland+hgskoleutbildade.pdf

Alon, I. (2019). Regulatory responses to assisted reproductive technology: a comparative analysis of Spain and Israel. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

American Society for Reproductive Medicine (ASRM), Practice Committee. (2022). Optimizing natural fertility: a committee opinion. https://www.asrm.org/practice-guidance/practice-committee-documents/optimizing-natural-fertility-a-committee-opinion-2022/

Andersson, G., Rønsen, M., Knudsen, L. B., Lappegård, T., Neyer, G., Skrede, K., Teschner, K., & Vikat, A. (2009). Cohort fertility patterns in the Nordic countries. Demographic Research, 20.

Aran, N., Sharma, A., Bratu, A., Closson, K., Gislason, M. K., Kennedy, A., Logie, C. H., Barkin, J. L., Hogg, R. S., & Card, K. G. (u.å.). The role of climate change anxiety in shaping childrearing intentions among people living in British Columbia. Frontiers in Public Health.

Arnett, J. J. (2000). Emerging adulthood: A theory of development from the late teens through the twenties. American Psychologist, 55(5), 469–480.

Arnett, J. J. (2004). Emerging adulthood: The winding road from the late teens through the twenties. Oxford University Press.

Arnett, J. J. (2007). Emerging adulthood: What is it, and what is it good for? Child Development Perspectives, 1(2).

Associated Press. (2017, 25 maj). Hungary reveals new ideas to increase birth numbers by 2030. Hämtad 18 januari 2026, från https://apnews.com/article/3ce315dfe49f4bd486e72b4318d7bd7a

Atlantis, E., & Sullivan, T. (2012). Bidirectional association between depression and sexual dysfunction: a systematic review and meta-analysis. The Journal of Sexual Medicine, 9(6), 1497–1507. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2012.02709.x

Bailey, A. (u.å.). Miley Cyrus Says Climate Change Has Affected Her Stance on Having Kids. ELLE. Hämtad 9 januari 2026, från https://www.elle.com/culture/celebrities/a28381501/miley-cyrus-climate-change-baby-plans-liam-hemsworth/

Balbo, N., Billari, F. C., & Mills, M. (2013). Fertility in Advanced Societies: A Review of Research. European Journal of Population, 29(1), 1–38.

Bawin-Legros, B. (2004). Intimacy and the New Sentimental Order. Current Sociology, 52(2), 241–257.

Becker, G. S. (1981). A Treatise on the Family. Harvard University Press. https://www.hup.harvard.edu/books/9780674906990/a-treatise-on-the-family

Beck-Gernsheim, E. (2013, 25 oktober). Interview with Elisabeth Beck-Gernsheim on Individualization. Theory, Culture & Society Blog. https://www.theoryculturesociety.org/blog/interview-with-elisabeth-beck-gernsheim-on-individualization

Beck, U., & Beck-Gernsheim, E. (2002). Individualization: Institutionalized Individualism and its Social and Political Consequences. SAGE Publications.

Beck, U., & Beck-Gernsheim, E. (2002). A Life of One's Own in a Runaway World: Individualization, Globalization and Politics. SAGE Publications.

Beine, M., Docquier, F., & Schiff, M. (2009). International migrations, transfer of norms and home-country fertility. Policy Research Working Paper No. 425. World Bank Development Research Group.

Bellani, D., Arpino, B., & Vignoli, D. (2021). The role of time preferences in childbearing: evidence from Italy. Demographic Research, 44(50), 1185–1228. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.50

Berridge, K. C., & Robinson, T. E. (2016). Liking, wanting, and the incentive-sensitization theory of addiction. American Psychologist, 71(8), 670–679. https://doi.org/10.1037/amp0000059

Bignami, S., Endrich, M., Natale, F., & Ueffing, P. (2024). Low Fertility in the EU: A Review of Trends and Drivers. European Commission, Joint Research Centre. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC137492

Billari, F. C. (2008). Lowest-Low Fertility in Europe: Exploring the Causes and Finding Some Surprises. Japanese Journal of Population, 6(1), 2–18.

Birenbaum-Carmeli, D. (2016). Thirty-five years of assisted reproductive technologies in Israel. Reproductive Biomedicine & Society Online, 2, 16–23. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

Blichfeldt, B. S., & Smed, K. M. (2015). Do it to Denmark: A case study on viral processes in marketing messages. Journal of Vacation Marketing, 21(3), 289–301. https://doi.org/10.1177/1356766715573652

Bloom, D. E., Kuhn, M., & Prettner, K. (2025, juni). The Debate over Falling Fertility. Finance & Development (IMF). https://www.imf.org/en/Publications/fandd/issues/2025/06/the-debate-over-falling-fertility-bloom-kuhn-prettner

Blossfeld, H.-P., Klijzing, E., Mills, M., & Kurz, K. (2005). Globalization, Uncertainty and the Early Life Course. Routledge.

Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). On the Quantum and Tempo of Fertility. Population and Development Review, 24(2), 271–291. https://doi.org/10.2307/2807974

Boschini, A., & Sundström, M. (2018). Det ojämlika faderskapet. Ekonomisk Debatt, 46.

Bőthe, B., Tóth-Király, I., Potenza, M. N., Orosz, G., & Demetrovics, Z. (2021). Are sexual functioning problems associated with frequent pornography use and/or problematic pornography use? Results from a large community survey including males and females. Computers in Human Behavior, 116, 106637. https://doi.org/10.1016/j.chb.2020.106637

Boverket. (2014). Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna – delrapport 1 (Boverkets rapporter 2014:24). Boverket. ISBN 978-91-7563-156-1.

Bowers, L., & Fuchs, H. (2016). Women and parents in the labor market: Israel and the OECD. Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2020/12/womenandparents_eng.pdf

British Vogue. (u.å.). From The Archive: When The Duke Of Sussex Interviewed Dr Jane Goodall About The Future Of Sustainability. Hämtad 9 januari 2026, från https://www.vogue.co.uk/article/prince-harry-jane-goodall-september-2019-issue

Bromwich, K. (2024, 30 mars). What is it about us dinks (dual income, no kids) that so many people dislike? The Guardian.

Bruch, E. E., & Newman, M. E. J. (2018). Aspirational pursuit of mates in online dating markets. Science Advances, 4(8).

Büttner, T., & Lutz, W. (1989). Measuring Fertility Responses to Policy Measures in the German Democratic Republic. IIASA Working Paper WP-89-037. International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Austria. https://pure.iiasa.ac.at/id/document/81830

Büttner, T., & Lutz, W. (1990). Estimating fertility responses to policy measures in the German Democratic Republic. Population and Development Review, 16(3), 539–555. https://doi.org/10.2307/1972835

Butz, W. P., & Ward, M. P. (1979). The Emergence of Countercyclical U.S. Fertility. The American Economic Review.

Büyükeren, B., Makarin, A., & Xiong, H. (kommande). The Impact of Dating Apps on Young Adults: Evidence From Tinder. American Economic Journal: Applied Economics. Hämtad 14 januari 2026, från https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4240140

Bynner, J. (2005). Rethinking the youth phase of the life-course: The case for emerging adulthood? Journal of Youth Studies, 8(4), 367–384.

Campisi, N., Mills, M., & Bernardi, L. (2023). Economic uncertainty and fertility: A meta-analysis of European research. Advances in Life Course Research, 57.

Carrington, D. (2017, 12 juli). Want to fight climate change? Have fewer children. The Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2017/jul/12/want-to-fight-climate-change-have-fewer-children

Centers for Disease Control and Prevention (CDC). (2023). Youth Risk Behavior Survey Data Summary & Trends Report: 2011–2021. https://www.cdc.gov/healthyyouth/data/yrbs/pdf/YRBS_Data-Summary-Trends_Report2023_508.pdf

Charifson, M., et al. (2024). Evaluating associations of bisphenol and phthalate exposure with time to pregnancy and subfecundity in a New York City pregnancy cohort. Environmental Pollution, 356, 124281. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2024.124281

Cha, W., Yun, I., Nam, C.-M., Nam, J. Y., & Park, E.-C. (2023). Evaluation of Assisted Reproductive Technology Health Insurance Coverage for Multiple Pregnancies and Births in Korea. JAMA Network Open, 6(6), e2316696. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.16696

Choi, I., & Shim, E. (2025). Housing–fertility interdependencies in South Korea: A dynamic analysis across regional disparities and temporal shifts. Asian Journal of Social Science. https://doi.org/10.1016/j.ajss.2025.100221

Chudnovskaya, M. (2019). Housing context and childbearing in Sweden: a cohort study. Housing Studies, 34(3), 469–488. https://doi.org/10.1080/02673037.2018.1458288

Clark, W. A. V. (2012). Do women delay family formation in expensive housing markets? Demographic Research, 27(1), 1–24.

Cooke, L. P. (2004). The gendered division of labor and family outcomes in Germany. Journal of Marriage and Family, 66(5), 1243–1256.

Côté, J. E. (2014). The dangerous myth of emerging adulthood: An evidence-based critique. Applied Developmental Science, 18(4), 177–188.

Dalla Zuanna, G. (2001). The banquet of Aeolus: A familistic interpretation of Italy's lowest low fertility. Demographic Research, 4(5).

Danmarks Statistik. (2017, 13 februari). Befolkningens udvikling 4. kvt. 2016: Næsten 6 pct. flere fødte i 2016 (Nyt nr. 56). https://www.dst.dk/nytpdf/22748

Danmarks Statistik. (2017a, 22 februari). Fertiliteten steg for tredje år i træk – 2016 (Nyt nr. 69). Danmarks Statistik. https://www.dst.dk/nytpdf/23528

Danmarks Statistik. (2022, 15 februari). Kvinder i Danmark fik generelt lidt flere børn i 2021 (Nyt fra Danmarks Statistik). Hämtad 18 januari 2026, från https://www.dst.dk/da/Statistik/nyheder-analyser-publ/nyt/NytHtml?cid=36407

De Freitas, J., Oguz-Uguralp, Z., Uguralp, A. K., & Puntoni, S. (2025). AI Companions Reduce Loneliness. Advance online publication, 25 juni 2025. https://www.hbs.edu/ris/Publication%20Files/AI%20Companions%20Reduce%20Loneliness%2011.7.2025_57451c02-8047-4e0d-abfc-55841f64166d.pdf

Di Gessa, G., & Bordone, V. (2023). The prevalence of grandparental childcare in Europe: a research update. European Journal of Ageing, 20, 1–10. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10519902/

Dinkel, R. (1984). Are the pro-natalist measures of the German Democratic Republic succeeding? A comparative description of fertility trends in both German states. IFO Studien, 30(2), 139–162. (PubMed record med engelsk abstract): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12267346/

Dunbar, R. I. M. (2016). Do online social media cut through the constraints that limit the size of offline social networks? Royal Society Open Science, 3(1), 150292. https://doi.org/10.1098/rsos.150292

Dwulit, A. D., & Rzymski, P. (2019). The potential associations of pornography use with sexual dysfunctions: An integrative literature review. Journal of Clinical Medicine, 8(6), 914. https://doi.org/10.3390/jcm8060914

Easterlin, R. A. (1976). The Conflict Between Aspirations and Resources. Population and Development Review, 2(3), 417–425.

Easterlin, R. A. (1961). The American Baby Boom in Historical Perspective. The American Economic Review, 51(5).

Economic Policy Institute. (u.å.). Charting wage stagnation. Hämtad 7 juni 2025, från https://www.epi.org/publication/charting-wage-stagnation/

Ekonomifakta. (u.å.). Hushållens inkomster. Hämtad 8 juni 2025, från https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-inkomster_1208400.html

Engwall, K., & Peterson, H. (2011). Är det privata politiskt? Barnfri i ett barnvänligt samhälle. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(2), 126–143.

ESHRE Task Force on Ethics and Law. (2010). Lifestyle-related factors and access to medically assisted reproduction. Human Reproduction, 25(3), 578–583. https://doi.org/10.1093/humrep/dep458

Esping-Andersen, G., & Billari, F. C. (2015). Re-theorizing Family Demographics. Population and Development Review, 41(1), 1–31.

Euronews/Reuters. (2019, 23 december). Hungary takes fertility clinics under state control in bid to boost falling birthrate. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.euronews.com/2019/12/23/hungary-takes-fertility-clinics-under-state-control-in-bid-to-boost-falling-birthrate

European Association of Urology (EAU). (2023). EAU Guidelines on Sexual and Reproductive Health. https://uroweb.org/guidelines/sexual-and-reproductive-health

European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report – Country fiche: Sweden. https://economy-finance.ec.europa.eu/document/download/1a05f725-4231-411e-bcde-7d567ddd7689_en?filename=2024-ageing-report-country-fiche-Sweden.pdf

European IVF-Monitoring Consortium (EIM), for the European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE), Wyns, C., et al. (2022). ART in Europe, 2018: results generated from European registries by ESHRE. Human Reproduction Open, 2022(3).

European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). (2024). Key facts on environmental exposure, fertility and reproductive health (Factsheet). Hämtad 15 januari 2026, från https://www.eshre.eu/-/media/sitecore-files/Factsheets/FACT-SHEETS-ESHRE\-\–MAIN-MESSAGES-2024_03_04.pdf

Eurostat. (u.å.). Fertility statistics. Hämtad 1 januari 2026, från https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Fertility_statistics

Eurostat. (2024). Overweight and obesity – BMI statistics (Statistics Explained). https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Overweight_and_obesity_-_BMI_statistics

Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections at national level (2022–2100) [Dataset], proj_23np. Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

Eurostat. (2024a). Short-term population projections (2023–2050) [dataset], proj_stp24. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/proj_stp24

Eurostat. (2019). EUROPOP2019 – Population projections at national level (2019–2100) [dataset]. Online data code: proj_19np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_19NP (Databrowser: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_19np/default/table?lang=en)

Fahlén, S., & Oláh, L. S. (2018). Economic uncertainty and childbearing in Europe: Do men and women react differently? European Journal of Population, 34(4), 387–424.

Finke, N. (1987, 8 februari). Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby-Boomers' Newest Moniker. Los Angeles Times.

Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95). Finansdepartementet/Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595

Folkhälsomyndigheten. (2024). Hur vanligt är ensamhet? Hämtad 10 januari 2026, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/nationell-strategi-mot-ensamhet/hur-vanligt-ar-ensamhet/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/

Frederick, S., Loewenstein, G., & O'Donoghue, T. (2002). Time Discounting and Time Preference: A Critical Review. Journal of Economic Literature, 40(2). https://doi.org/10.1257/jel.40.2.351

Freedman, R., & Slesinger, D. (1961). Fertility differentials for the indigenous non-farm population of the United States. Population Studies.

Freemark, Y., & Rennert, L. (2025). DOT's Plan to Distribute Funding by Birth and Marriage Rates Would Leave Communities Most In Need Behind. Urban Institute. Hämtad 10 januari 2026, från https://www.urban.org/urban-wire/dots-plan-distribute-funding-birth-and-marriage-rates-would-leave-communities-most-need

Gameiro, S., Boivin, J., Peronace, L., & Verhaak, C. M. (2012). Why do patients discontinue fertility treatment? A systematic review of reasons and predictors of discontinuation in fertility treatment. Human Reproduction Update, 18(6), 652–669.

Ghaznavi, C., Sakamoto, H., Yoneoka, D., Nomura, S., Shibuya, K., & Ueda, P. (2019). Trends in heterosexual inexperience among young adults in Japan: analysis of national surveys, 1987–2015. PLOS ONE, 14(10), e0218709. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0218709

Giddens, A. (1991). Modernity and Self-Identity: Self and Society in the Late Modern Age. Stanford University Press.

Giddens, A. (1992). The Transformation of Intimacy: Sexuality, Love and Eroticism in Modern Societies. Stanford University Press.

Gnoth, C., Godehardt, E., Godehardt, D., Frank-Herrmann, P., & Freundl, G. (2003). Time to pregnancy: results of the German prospective study and impact on the management of infertility. Human Reproduction, 18(9), 1959–1966. https://doi.org/10.1093/humrep/deg366

Goldberg, D. (1959). The fertility of two-generation urbanites. Population Studies, 12, 214–222.

Goldberg, D. (1960). Another look at the Indianapolis fertility data. Milbank Memorial Fund Quarterly, 38(1), 23–36.

Government of Hungary. (2019, 13 maj). Family Protection Action Plan to launch on 1 July. Hämtad 18 januari 2026, från https://kormany.hu/hirek/family-protection-action-plan-to-launch-on-1-july

Government of Israel, Ministry of Labor. (2025, 5 mars). Application for a permit for dismissal or reduction in the scope of employment/income (under the Women's Employment Law). https://www.gov.il/en/service/workers-dismissal-due-to-women-employment-law

Grahn, C., & Petersson, E. (2016). Sveriges framtida befolkningsstrukturer: En analys av hur förändringar av befolkningsstrukturen påverkar Sveriges framtida försörjningskvot och ekonomiska möjligheter. Kandidatuppsats, Statistiska institutionen, Lunds universitet. https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8936223/file/8936224.pdf

Hacker, J. D., & Roberts, E. (2021). The Influence of Kin Proximity on the Reproductive Success of American Couples, 1900–1910. Demography, 58(6), 2167–2194. Hämtad från https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8670560/

Hakim, C. (2003). A New Approach to Explaining Fertility Patterns: Preference Theory. Population and Development Review, 29(3), 349–374.

Hammarberg, K., Prentice, T., Purcell, I., & Johnson, L. (2018). Quality of information about success rates provided on assisted reproductive technology clinic websites in Australia and New Zealand. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology, 58(3), 330–334.

Health Insurance Review & Assessment Service (HIRA). (u.å.). Healthcare Bigdata Hub / OLAP (Infertility/ART). Hämtad 18 januari 2026, från http://opendata.hira.or.kr/op/opc/olapMfrnIntrsDiagBhvInfo.do

Heisig, K., & Zierow, L. (2020). The baby year parental leave reform in the GDR and its impact on children's long-term life satisfaction. DIAL Working Paper Series 5/2020. https://dynamicsofinequality.org/wp-content/uploads/2020/02/5_20_Heisigetal-1.pdf

HÉTFA Research Institute. (2019). Evaluation of Family Policy Measures and their Impact on Fertility. Hämtad 18 januari 2026, från https://ec.europa.eu/hungary/sites/default/files/docs/hetfa_fertilitymodels_20190913.pdf

Ho, J. Q. H., Hu, M., Chen, T. X., & Hartanto, A. (2025). Potential and pitfalls of romantic Artificial Intelligence (AI) companions: A systematic review. Computers in Human Behavior Reports, 100715. https://doi.org/10.1016/j.chbr.2025.100715

Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: a meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227–237. https://doi.org/10.1177/1745691614568352

Human Fertility Database. (u.å.). Human Fertility Database. Hämtad 3 maj 2025, från https://www.humanfertility.org/Home/Index

Human Fertility Database. (2025). Korea: Total fertility rate [Data]. Hämtad 3 maj 2025, från https://www.humanfertility.org/File/GetDocument/Files/KOR/20250130/KORtfrRR.txt

Human Fertility Database. (2025). Korea: Adjusted total fertility rate [Data]. Hämtad 3 maj 2025, från https://www.humanfertility.org/File/GetDocument/Files/KOR/20250130/KORadjtfrRR.txt

Human Fertility Database (HFD). (2019). Germany, East (DEUTE): Documentation and data. Max Planck Institute for Demographic Research & Vienna Institute of Demography. https://www.humanfertility.org/File/GetDocumentFree/Docs/DEUTE/DEUTEcom.pdf

Human Fertility Database (HFD). (2019). Germany: East Germany (DEUTE) – dataset and documentation. Max Planck Institute for Demographic Research (MPIDR) & Vienna Institute of Demography (VID). https://www.humanfertility.org/Country/Country?cntr=DEUTE&lastUpdate=20190507

Iacqua, A., Izzo, G., Emerenziani, G. P., Baldari, C., & Aversa, A. (2018). Lifestyle and fertility: the influence of stress and quality of life on male fertility. Reproductive Biology and Endocrinology, 16, 115. https://doi.org/10.1186/s12958-018-0436-9

IFAU. (2019). Familjebakgrund viktigare än utbildningsnivå för antalet barn. Hämtad 31 maj 2025, från https://www.ifau.se/Press/Meddelanden/familjebakgrund-viktigare-an-utbildningsniva-for-antalet-barn/

Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). (u.å.). Population and fertility projections. [Källa ej närmare specificerad i fotnoten].

Israel Central Bureau of Statistics (CBS). (2025). Statistical Abstract of Israel 2024 (tabell 2.41: Fertility rates by age and religion). Hämtad 18 januari 2026, från https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf

Israeli Ministry of Health. (2024, 12 maj). Breastfeeding and Returning to Work. https://me.health.gov.il/en/parenting/raising-children/baby-nutrition/nursing/breastfeeding-and-returning-to-work/

Ivanova, K., & Balbo, N. (2024). Societal pessimism and the transition to parenthood: A future too bleak to have children? Population and Development Review, 50(2), 323–342.

Ivanova, K. (2025). Societal pessimism and trajectories of fertility expectations among Dutch non-parents. Genus, 81(1).

Jamieson, L. (1999). Intimacy Transformed? A Critical Look at the 'Pure Relationship'. Sociology, 33(3), 477–494.

Jämställdhetsmyndigheten. (2025). En tid av förväntan, väntan och osäkerhet: En analys av skillnader i unga kvinnors och mäns ekonomi (Rapport 2025:1). Hämtad 24 maj 2025, från https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/llefhgq1/kunskapssammanst%C3%A4llning-ungas-ekonomi-2025-1.pdf

Janevic, T., Kahn, L. G., Landsbergis, P., et al. (2014). Effects of work and life stress on semen quality. Fertility and Sterility, 102(2), 530–537.e2. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2014.04.021

Japaridze, I., & Sayour, N. (2024). Housing Affordability Crisis and Delayed Fertility: Evidence from the USA. Population Research and Policy Review, 43(2), 1–34.

Jeong, K., Yoon, J., Cho, H. J., Kim, S., & Jang, J. (2022). The relationship between changes in the Korean fertility rate and policies to encourage fertility. BMC Public Health, 22, 2298. https://doi.org/10.1186/s12889-022-14722-4

Joffe, M., Key, J., Best, N., Jensen, T. K., & Keiding, N. (2013). Time trends in biological fertility in Britain. Human Reproduction, 28(7), 1940–1947. https://doi.org/10.1093/humrep/det073

Jonason, P. K., & Thomas, A. G. (2022). Being More Educated and Earning More Increases Romantic Interest: Data from 1.8 M Online Daters from 24 Nations. Human Nature, 33(2), 115–131. https://doi.org/10.1007/s12110-022-09422-2

Joseph, D. N., & Whirledge, S. (2017). Stress and the HPA axis: Balancing homeostasis and fertility. International Journal of Molecular Sciences, 18(10), 2224. https://doi.org/10.3390/ijms18102224

Juni Strategi & analys. (2024). Den barnfria generationen: Minskat barnafödande och bostadsmarknaden i våra storstäder (insiktsrapport på uppdrag av Mäklarsamfundet). Hämtad 20 januari 2026, från https://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Media%20Opinion/pdf/barnafodande.pdf

Kim, J. (2024). Commuting and Fertility: Analysis and Policy Implications. Korean Development Institute, Policy Study 2024-06.

Kim, S. H., Baik, S.-H., Park, C. S., Kim, S. J., Choi, S.-W., & Kim, S. E. (2011). Reduced striatal dopamine D2 receptors in people with Internet addiction. NeuroReport, 22(8), 407–411. https://doi.org/10.1097/WNR.0b013e328346e16e

Kim, W. (2024). Baby Bonus, Fertility, and Missing Women [Working paper]. SSRN. Hämtad 18 januari 2026, från https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4908490

Knudsen, L. B. (2015, 4 mars). Samlet fertilitet, Danmark [Presentation]. Aalborg University. Hämtad 19 januari 2026, från https://vbn.aau.dk/ws/portalfiles/portal/248964397/MIlj_styrelsen_Opl_g_Lisbeth_B._Knudsen_til_4.3.2015_endelig_til_distribution_Compatibility_Mode_.pdf

Konishi, S., Saotome, T., Ueno, R., et al. (2020). Coital Frequency and the Probability of Pregnancy in Couples Trying to Conceive Their First Child: A Prospective Cohort Study in Japan. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(14), 4985. https://doi.org/10.3390/ijerph17144985

Konjunkturinstitutet. (2025). Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022 (Specialstudie 117). Hämtad 12 januari 2026, från https://www.konj.se/media/kpgnt5iw/specialstudie-117-invandrades-nettobidrag-till-de-offentliga-finanserna-1983-2022.pdf

Konjunkturinstitutet. (2015). Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet. https://www.konj.se/download/18.6d3ae2e7160e0abfb3b44e18/1524814092749/sllh_2015.pdf

Korea Legislation Research Institute (KLRI/e-Law). (u.å.). Framework Act on Low Birth Rate in an Aging Society (English). https://elaw.klri.re.kr/eng_service/lawView.do?hseq=17150&lang=ENG (hämtad 2026-01-18).

Korean Statistical Information Service (KOSIS). (u.å.). KOSIS – Korean Statistical Information Service. Hämtad 18 januari 2026, från https://kosis.kr/eng/

Kovács, P. (2025). The impact of recent regulatory changes on access and utilization of assisted reproductive technologies in Hungary. Global Reproductive Health. Hämtad 18 januari 2026, från https://journals.lww.com/grh/fulltext/2025/09010/the_impact_of_recent_regulatory_changes_on_access.2.aspx

Központi Statisztikai Hivatal (KSH). (2025). Live births, total fertility rate (2001–) (STADAT tabell 22.1.1.6; uppdaterad 18 juli 2025). Hämtad 18 januari 2026, från https://www.ksh.hu/stadat_files/nep/en/nep0006.xlsx

Krausz, C., & Riera-Escamilla, A. (2018). Genetics of male infertility. Nature Reviews Urology, 15(6), 369–384. https://doi.org/10.1038/s41585-018-0003-3

Kreyenfeld, M. (2004). Fertility Decisions in the FRG and GDR: An Analysis with Data from the German Fertility and Family Survey. Demographic Research, Special Collection 3(11), 275–318. https://doi.org/10.4054/DemRes.2004.S3.11

Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Brain structure and functional connectivity associated with pornography consumption: The brain on porn. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.93

Kulu, H., Boyle, P., & Andersson, G. (2009). High Suburban Fertility: Evidence from Four Northern European Countries. Demographic Research, 21(31), 915–944. https://doi.org/10.4054/DemRes.2009.21.31

Kulu, H., & Washbrook, E. (2014). Residential context, migration and fertility in a modern urban society. Advances in Life Course Research, 21, 168–182. https://doi.org/10.1016/j.alcr.2014.01.001

Kulu, H., & Vikat, A. (2007). Fertility differences by housing type: The effect of housing conditions or of selective moves? Demographic Research, 17(26), 775–802. https://doi.org/10.4054/DemRes.2007.17.26

Länsförsäkringar. (u.å.). Pressmeddelande om barns kostnader. Hämtad 7 juni 2025, från https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/om-oss/press-media/pressmeddelanden/467581/

Länsförsäkringar. (u.å.). Vad kostar ett barn? Hämtad 13 juni 2025, från https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/tips-guider/privatekonomi/familj/kostnader-barn/

Lavy, V. (2017). The Long-Term Consequences of Free School Choice (NBER Working Paper No. 20843, reviderad 2017).

Lesthaeghe, R. (2010). The unfolding story of the second demographic transition. Population and Development Review, 36(2), 211–251.

Lesthaeghe, R. (2014). The second demographic transition: A concise overview of its development. Proceedings of the National Academy of Sciences, 111(51).

Lesthaeghe, R., & Zeman, K. (2024). The new fertility postponement wave in Europe and North America and the East–West contrast, 2010–2019. Working paper.

Levine, H., Jørgensen, N., Martino-Andrade, A., et al. (2023). Temporal trends in sperm count: a systematic review and meta-regression analysis of samples collected globally in the 20th and 21st centuries. Human Reproduction Update, 29(2), 157–176. https://doi.org/10.1093/humupd/dmac035

Liang, Y.-H., Fang, M., Huang, H.-R., et al. (2025). Global, regional, and national prevalence and trends of infertility among individuals of reproductive age (15–49 years) from 1990 to 2021, with projections to 2040. Human Reproduction, 40(3), 529–544. https://doi.org/10.1093/humrep/deae292

Liao, T., Gao, Y., Yang, X., et al. (2024). Preconception depression reduces fertility: a couple-based prospective preconception cohort. Human Reproduction Open, 2024(3), hoae032. https://doi.org/10.1093/hropen/hoae032

Library of Congress, Global Legal Monitor. (2021, 28 July). Israel: Supreme Court Rules That Same-Sex Couples Are Eligible for Surrogacy Services (ikraft januari 2022). https://www.loc.gov/item/global-legal-monitor/2021-07-28/israel-supreme-court-rules-that-same-sex-couples-are-eligible-for-surrogacy-services/

Lim, S. (2021). Socioeconomic differentials in fertility in South Korea. Demographic Research, 44(39), 941–978. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.39

Liu, L., et al. (2024). Evaluating associations of bisphenol and phthalate exposure with reproductive outcomes. Reproductive Toxicology, 123, 106942. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38830524

Liu, Q., Zhang, Y., Wang, J., et al. (2018). Depression and erectile dysfunction: a systematic review and meta-analysis. The Journal of Sexual Medicine, 15(8), 1073–1082. https://doi.org/10.1016/j.jsxm.2018.05.016

Liu, Y., et al. (2024). Microplastics exposure: implications for human fertility, pregnancy, and development. Frontiers in Endocrinology, 15, 10794604. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10794604/

Liu, Y., et al. (2024). Association of mixed exposure to microplastics with sperm dysfunction. EBioMedicine, 101, 104806. https://www.thelancet.com/journals/ebiom/article/PIIS2352-3964(24)00405-5

Li, W. (2024). Do surging house prices discourage fertility? Global evidence, 1870–2012. Labour Economics, 90, 102572. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2024.102572

Lovett, S. M., et al. (2025). A Preconception Cohort Study of Historical Mortgage Lending Discrimination and Present-Day Fecundability. American Journal of Epidemiology. Advance online publication.

Luci-Greulich, A., & Thévenon, O. (2013). The impact of family policies on fertility trends in developed countries. European Journal of Population, 29, 387–416. https://doi.org/10.1007/s10680-013-9295-4

Lutz, W., Sobotka, T., & Zeman, K. (2024). Evaluating pronatalist policies with TFR brings misleading conclusions: examples from Hungary. N-IUSSP. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.niussp.org/fertility-and-reproduction/evaluating-pronatalist-policies-with-tfr-brings-misleading-conclusions-examples-fromhungary/

Lynch, C. D., Sundaram, R., Maisog, J. M., Sweeney, A. M., & Louis, G. M. B. (2014). Preconception stress increases the risk of infertility: results from a couple-based prospective cohort study–The LIFE Study. Human Reproduction, 29(5), 1067–1075. https://doi.org/10.1093/humrep/deu032

Malizia, B. A., Hacker, M. R., & Penzias, A. S. (2009). Cumulative live-birth rates after in vitro fertilization. The New England Journal of Medicine, 360(3), 236–243. https://doi.org/10.1056/NEJMoa0803072

Malmberg, B., Wimark, T., Turunen, J., & Axelsson, L. (2016). Invandringens effekter på Sveriges ekonomiska utveckling (Delmi Rapport 2016:8). Delegationen för migrationsstudier. https://www.delmi.se/media/tk2pjm3c/delmi-rapport-2016_8.pdf

Martine, G., Alves, J. E., & Cavenaghi, S. (2013). Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change. Working Paper, International Institute for Environment and Development (IIED).

Mascarenhas, M. N., Flaxman, S. R., Boerma, T., Vanderpoel, S., & Stevens, G. A. (2012). National, regional, and global trends in infertility prevalence since 1990: A systematic analysis of 277 health surveys. PLoS Medicine, 9(12), e1001356. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1001356

McCoy, T. (2014, 27 mars). Do it for Denmark! campaign wants Danes to have more sex. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2014/03/27/do-it-for-denmark-campaign-wants-danes-to-have-more-sex-a-lot-more-sex/

McMahon, C., Hammarberg, K., Lensen, S., Wang, R., Mol, B. W., & Vollenhoven, B. (2024). What do women undergoing in vitro fertilization (IVF) understand about their chance of IVF success? Human Reproduction, 39(1), 130–138.

McPherson, M., Smith-Lovin, L., & Brashears, M. E. (2006). Social Isolation in America: Changes in Core Discussion Networks over Two Decades. American Sociological Review, 71(3), 353–375. https://doi.org/10.1177/000312240607100301

Messerlian, C., et al. (2016). Preconception Phthalate Exposure and Women's Reproductive Health. Environmental Health Perspectives, 124(4), 565–571. https://ehp.niehs.nih.gov/EHP12287

Ministry of Economy and Finance (MOEF). (2023, 29 augusti). 2024 Budget Proposal & 2023–2027 National Fiscal Strategy [Press release]. Hämtad 18 januari 2026, från https://english.moef.go.kr/pc/selectTbPressCenterDtl.do?boardCd=N0001&seq=5622

Ministry of Government Legislation (MOLEG). (2025, 23 januari). Paternity Leave Now Extended to 20 Days [Notice]. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.moleg.go.kr/board.es?act=view&bid=0048&list_no=135442

Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2022, 29 april). Seven-year-olds now eligible to receive child benefits, starting in April [Press release]. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.mohw.go.kr/board.es?act=view&bid=0032&list_no=371323&mid=a20401000000

Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2019). Expansion of health insurance coverage for fertility treatments [Policy notice]. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.mohw.go.kr/gallery.es?act=view&b_list=12&bid=0007&list_no=350349&mid=a20403000000

Mulder, C. H. (2006). Population and housing: A two-sided relationship. Demographic Research, 15(13), 401–412. https://doi.org/10.4054/DemRes.2006.15.13

Myrskylä, M., Kohler, H.-P., & Billari, F. C. (2011). High development and fertility: fertility at older reproductive ages and gender equality explain the positive link. PSC Working Papers Series, 10-3-2011. Population Studies Center, University of Pennsylvania.

National Insurance Institute of Israel (Bituach Leumi). (u.å.). Maternity Allowance. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.btl.gov.il/English%20Homepage/Benefits/Maternity%20Insurance/Maternity%20Allowance/Pages/default.aspx

Nguyen, L. P. M., van den Berg, P. E. W., Kemperman, A. D. A. M., & Mohammadi, M. (2024). Social impacts of living in high-rise apartment buildings: The effects of buildings and neighborhoods. Journal of Urban Affairs.

Ní Bhrolcháin, M., & Beaujouan, E. (2012). Fertility postponement is largely due to rising educational enrolment. Population Studies, 66(3).

Nillni, Y. I., Wesselink, A. K., Hatch, E. E., et al. (2016). The influence of depressive symptoms on fecundability and early pregnancy loss. Human Reproduction. https://doi.org/10.1093/humrep/dew132

OECD. (u.å.). Ideal and actual number of children (OECD Family Database, SF2.2). Hämtad 7 juni 2025, från https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/data/datasets/family-database/sf_2_2-ideal-actual-number-children.pdf

OECD. (2021). All the lonely people: Education and loneliness (Trends Shaping Education Spotlight No. 23). OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/all-the-lonely-people-education-and-loneliness.pdf

OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/918d8db3-en

OECD. (2010). Israeli child policy and outcomes (DELSA/ELSA/WD/SEM(2010)4). OECD Publishing. https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2010/03/israeli-child-policy-and-outcomes_g17a1e2c/5kmjnr7kqpls-en.pdf

OECD. (2024, 11 juli). OECD Economic Surveys: Korea 2024. OECD Publishing. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.oecd.org/en/publications/oecd-economic-surveys-korea-2024_aa449a72-en.html

OECD. (u.å.). Average annual hours actually worked per worker (dataset ANHRS). Hämtad 18 januari 2026, från https://stats.oecd.org/index.aspx?DataSetCode=ANHRS

OECD. (u.å.). Gender wage gap (indicator). Hämtad 18 januari 2026, från https://www.oecd.org/en/data/indicators/gender-wage-gap.html

OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low-Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

OECD. (2022). Reducing the Gender Employment Gap in Hungary (Gender Equality at Work). OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/fe5bc945-en

OECD. (2025). PF1.1: Public spending on family benefits (OECD Family Database). Hämtad 18 januari 2026, från https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/data/datasets/family-database/pf11-public-spending-on-family-benefits.pdf

OECD. (2025). Taxing Wages 2025: Hungary. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.oecd.org/en/publications/taxing-wages-2025_b3a95829-en/full-report/hungary_3d3cea56.html

OECD/European Union. (2018). Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/health_glance_eur-2018-en

Pailhé, A., & Solaz, A. (2012). The influence of employment uncertainty on childbearing in France: A tempo or quantum effect? Demographic Research, 26.

Park, B. Y., Wilson, G., Berger, J., Christman, M., Reina, B., Bishop, F., Klam, W. P., & Doan, A. P. (2016). Is Internet pornography causing sexual dysfunctions? A review with clinical reports. Behavioral Sciences, 6(3), 17. https://doi.org/10.3390/bs6030017

Park, K. (2005). Choosing Childlessness: Weber's Typology of Action and Motives of the Voluntarily Childless. Sociological Inquiry, 75(3), 372–402.

Pergialiotis, V., Kotrogianni, P., Christopoulos-Timogiannakis, E., et al. (2018). Bisphenol A and adverse pregnancy outcomes: a systematic review of the literature. Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 31(24), 3320–3327. https://doi.org/10.1080/14767058.2017.1368076

Peters, A. E., Ford, E. A., Roman, S. D., et al. (2024). Impact of Bisphenol A and its alternatives on oocyte health: a scoping review. Human Reproduction Update, 30(6), 653–691. https://doi.org/10.1093/humupd/dmae025

Pew Research Center. (u.å.). Growing share of childless adults in U.S. don't expect to ever have children. Hämtad 13 juni 2025, från https://www.pewresearch.org/short-reads/2021/11/19/growing-share-of-childless-adults-in-u-s-dont-expect-to-ever-have-children/

Pooley, S. (2013). Parenthood, child-rearing and fertility in England, 1850–1914. The History of the Family.

Population Connection. (2023). Survey: Americans Want Small Families and Aren't Concerned About Declining Birth Rates. Hämtad 13 juni 2025, från https://populationconnection.org/blog/survey-americans-want-small-families-arent-concerned-about-declining-birth-rates/

Presidential Committee on Ageing Society & Population Policy (PCASPP). (u.å.). The 4th Basic Plan on Low Fertility and Aging Society (2021–2025). Hämtad 18 januari 2026, från https://betterfuture.go.kr/cmm/fms/FileDown.do?atchFileId=FILE_000000000004122&fileSn=0

Primack, B. A., Shensa, A., Sidani, J. E., Whaite, E. O., Lin, L.-Y., Rosen, D., Colditz, J. B., Radovic, A., & Miller, E. (2017). Social Media Use and Perceived Social Isolation Among Young Adults in the U.S. American Journal of Preventive Medicine, 53(1), 1–8. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2017.01.010

Putnam, R. D. (2007). E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century. Scandinavian Political Studies, 30(2), 137–174.

Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. Simon & Schuster.

Ra, C. K., Cho, J., Stone, M. D., et al. (2018). Association of digital media use with subsequent symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder among adolescents. JAMA, 320(3), 255–263. https://doi.org/10.1001/jama.2018.8931

Rackin, H. M., & Gibson-Davis, C. M. (2024). Youth's Political Identity and Fertility Desires. Journal of Marriage and Family, 86(4).

Raftery, A. E., Alkema, L., & Gerland, P. (2014). Bayesian population projections for the United Nations. Statistical Science, 29(1), 58–68. https://doi.org/10.1214/13-STS419

Ragusa, A., Svelato, A., Santacroce, C., et al. (2021). Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta. Environment International, 146, 106274. https://doi.org/10.1016/j.envint.2020.106274

Rahman, F., & Tomlinson, D. (2018). International Comparisons of Intergenerational Trends. Resolution Foundation.

Regeringen. (2013). Prop. 2012/13:100: 2013 års ekonomiska vårproposition, kapitel 11: Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. https://www.regeringen.se/contentassets/2228933c10b440d5869661d1fdf08d2e/2013-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-201213100

Reimondos, A., Allen, B., Gray, E., & Evans, A. (2025). Decomposing fertility rates – how are changing relationship patterns and increasing singlehood contributing to fertility decline? Journal of Population Research, 42(33).

Rindfuss, R. R., Guilkey, D. K., Morgan, S. P., & Kravdal, Ø. (2010). Child-Care Availability and Fertility in Norway. Population and Development Review, 36(4), 725–748. https://doi.org/10.1111/j.1728-4457.2010.00355.x

Rosenfeld, M. J., Thomas, R. J., & Hausen, S. (2019). Disintermediating your friends: How online dating in the United States displaces other ways of meeting. Proceedings of the National Academy of Sciences, 116(36), 17753–17758. https://doi.org/10.1073/pnas.1908630116

Rutigliano, R. (2023). Moving Closer for the Grandchild? Fertility and the Geographical Proximity Between Adult Daughters and Their Mothers. Demography, 60(3), 785–805. https://doi.org/10.1215/00703370-10693277.

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68–78. https://doi.org/10.1037/0003-066X.55.1.68

Salles, A. (2006). The effects of family policy in the former GDR on nuptiality and births outside marriage. Population (English Edition), 61(1–2). https://doi.org/10.3917/popu.601.0141

Schliep, K. C., Mumford, S. L., Vladutiu, C. J., et al. (2015). Perceived stress, reproductive hormones, and ovulatory function: a prospective cohort study. Epidemiology, 26(2), 177–184. https://doi.org/10.1097/EDE.0000000000000238

Schultz, T. P. (1985). Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition: Sweden 1860–1910. Journal of Political Economy, 93(6), 1126–1154.

Schultz, T. W. (1972). Long-term changes in personal income distribution: theoretical approaches, evidence, and explanations. American Economic Review, 62(2), 361–362.

Sen, A. (1994, 22 september). Population: Delusion and Reality. The New York Review of Books, 41(15).

Shraberman, K., & Weinreb, A. A. (2024). The fiscal consequences of changing demographic composition. Journal of the Economics of Ageing, 27, 100500. https://doi.org/10.1016/j.jeoa.2023.100500

Smith, A. D. A. C., Tilling, K., Nelson, S. M., & Lawlor, D. A. (2015). Live-Birth Rate Associated With Repeat In Vitro Fertilization Treatment Cycles. JAMA, 314(24), 2654–2662. https://doi.org/10.1001/jama.2015.17296

Sobotka, T., Skirbekk, V., & Philipov, D. (2011). Economic recession and fertility in the developed world. Population and Development Review, 37(2), 267–306.

Sobotka, T., Matysiak, A., & Brzozowska, Z. (2019). Policy responses to low fertility: How effective are they? UNFPA Working Paper No. 1. https://www.unfpa.org/publications/policy-responses-low-fertility-how-effective-are-they

Socialdepartementet. (2025, 1 juli). Uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle (S2025/01310). Regeringskansliet. Hämtad 12 januari 2026, från https://www.regeringen.se/contentassets/f12d338292754224b75d66b2ac5ac03e/uppdrag-att-foresla-atgarder-for-en-hallbar-befolkningsutveckling-och-ett-mer-familjevanligt-samhalle-s202501311.pdf

Socialstyrelsen. (2025). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2024. Hämtad 12 januari 2026, från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/statistik-om-graviditeter-forlossningar-och-nyfodda-barn-2024-2025-12-9920/

Sparks, B., Zidenberg, A. M., & Olver, M. E. (2022). Involuntary Celibacy: A Review of Incel Ideology and Experiences with Dating, Rejection, and Associated Mental Health and Emotional Sequelae. Current Psychiatry Reports, 24. https://doi.org/10.1007/s11920-022-01382-9

State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects. Hämtad 18 januari 2026, från https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

Statista. (u.å.). Fertility rate in Sweden from 1800 to 2020. Hämtad 1 januari 2026, från https://www.statista.com/statistics/1033535/fertility-rate-sweden-1800-2020/

Statistics Korea (KOSTAT). (2024, 28 augusti). Birth Statistics in 2023 [Press release, PDF]. Hämtad 18 januari 2026, från https://kostat.go.kr/boardDownload.es?bid=11773&list_no=433208&seq=1

Statistics Korea (KOSTAT). (2025, 27 augusti). Birth Statistics in 2024 [Press release, PDF]. Hämtad 18 januari 2026, från https://mods.go.kr/boardDownload.es?bid=247&list_no=56906&seq=1

Statistics Korea (KOSTAT). (2025, 26 februari). Vital Statistics 2024 (Preliminary Results) [Press release]. Hämtad 18 januari 2026, från https://sri.kostat.go.kr/board.es?mid=a60304000000&bid=15565&act=view&list_no=435774

Statistisches Bundesamt (Destatis). (u.å.). Live births and deaths (time series). https://www.destatis.de/EN/Themes/Society-Environment/Population/Births/Tables/lrbev04.html

Statistiska centralbyrån (SCB). (2025). Antal födda barn per kvinna i Sverige når ny lägstanivå [Pressmeddelande]. Hämtad 3 maj 2025, från https://www.scb.se/pressmeddelande/antal-fodda-barn-per-kvinna-i-sverige-nar-ny-lagstaniva/

Statistiska centralbyrån (SCB). (u.å.). Befolkningsstatistik. Hämtad 12 januari 2026, från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/

Statistiska centralbyrån (SCB). (u.å.). Fruktsamhetstal efter region, ålder, kön och år [Statistikdatabasen]. Hämtad 27 april 2025, från https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2020). Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper. Hämtad 3 januari 2026, från https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701_1970i2018_br_be51br2001.pdf

Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Lathund om befolkning – Födelsetal, avsnitt 2.3. Hämtad 10 juni 2025, från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/produktrelaterat/rapporter/lathund2024/#Fodelsetal-2.3

Statistiska centralbyrån (SCB). (u.å.). Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar. Hämtad 12 januari 2026, från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2025). Arbetskraftsundersökningarna (AKU), mars 2025: Återhållsam arbetsmarknad med vissa positiva tecken. Hämtad 24 maj 2025, från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-mars-2025/

Statistiska centralbyrån (SCB). (u.å.). Fastighetsprisindex år 1981=100. Hämtad 7 juni 2025, från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/fastigheter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Disponibel inkomst och konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet samt boendeutgifter m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp, 2015–2024 (BOUTGIFTER18) [Statistikdatabasen]. Hämtad 8 januari 2026, från https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110A/BOUTGIFTER18/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2022). Barnafödande i coronatider.

Statistiska centralbyrån (SCB). (2025, 9 maj). Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad för 2024 uppgår till 47 635 lägenheter [Statistiknyhet]. Stockholm: SCB.

Statistiska centralbyrån (SCB). (2024, 15 maj). Total stock of dwellings: 68,920 dwellings added in 2023, definitive figures [Statistical news]. Stockholm: SCB.

Statistiska centralbyrån (SCB). (u.å.). Hushåll efter region, hushållsstorlek och år (HushallT21B) [Statistikdatabasen]. Hämtad 11 januari 2026, från https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111__HE0111A/HushallT21B/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2025). Sveriges framtida befolkning 2025–2070 (Demografiska rapporter 2025:2). Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

Statistiska centralbyrån (SCB). (2025, 11 april). Knappt 90 000 fler i Sverige år 2030 [Statistiknyhet]. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet/sveriges-framtida-befolkning-2025-2070/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2023). Sveriges framtida befolkning 2023–2070. Demografiska rapporter 2023:2. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/pong/publikationer/sveriges-framtida-befolkning-2023-2070/

Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Framskrivning 2012 – alternativa antaganden [Statistikdatabasen]. https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt

Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070 (Demografiska rapporter 2021:1). Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070 (Demografiska rapporter 2024:1). Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

Stevenson, D., & Farmer, P. (2017). Thriving at Work: The Stevenson/Farmer review of mental health and employers. UK Government (DWP/DHSC). https://www.gov.uk/government/publications/thriving-at-work-a-review-of-mental-health-and-employers

Ström, S. (2011). Childbearing Behavior in the Light of Different Housing Regimes: First Births in Sweden 1975–2004. Stockholm University Demography Unit (SUDA), Working Paper 2011:32.

Sutcliffe, A. J., Binder, J. F., & Dunbar, R. I. M. (2018). Activity in social media and intimacy in social relationships. Computers in Human Behavior, 85, 227–235. https://doi.org/10.1016/j.chb.2018.03.050

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2024). Ekonomirapporten 2024. Stockholm: SKR. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer.html

Sveriges riksbank. (2024). Penningpolitisk rapport 2024. Stockholm: Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/publikationer/penningpolitisk-rapport/

Tanskanen, A. O., & Rotkirch, A. (2014). The impact of grandparental investment on mothers' fertility intentions in four European countries. Demographic Research, 31(1), 1–26. https://doi.org/10.4054/DemRes.2014.31.1

Taylor, M. (u.å.). We're Dinks, a Weird Sign of Our Hyper-Consumerist Times. Vice. Hämtad 13 juni 2025, från https://www.vice.com/en/article/dinks-couples-sign-hyper-consumerist-symbol

The Guardian. (2019, 10 februari). Viktor Orbán: no tax for Hungarian women with four or more children. Hämtad 18 januari 2026, från https://www.theguardian.com/world/2019/feb/10/viktor-orban-no-tax-for-hungarian-women-with-four-or-more-children

The Independent. (2016, 3 juni). Denmark's bizarre series of sex campaigns lead to baby boom. Hämtad 19 januari 2026, från https://www.independent.co.uk/news/world/europe/denmark-s-bizarre-series-of-sex-campaigns-lead-to-baby-boom-a7062466.html

The Local Denmark. (2016, 2 juni). Sex campaigns lead to Danish baby boom. Hämtad 19 januari 2026, från https://www.thelocal.dk/20160602/sex-campaigns-lead-to-danish-baby-boom

Thomas, M. F., Binder, A., & Matthes, J. (2022). The agony of partner choice: The effect of excessive partner availability on fear of being single, self-esteem, and partner choice overload. Computers in Human Behavior, 126, 106977. https://doi.org/10.1016/j.chb.2021.106977

Thompson, W. (1935). Population Problems. McGraw-Hill Book Co.

Time Staff. (2015, 1 oktober). Denmark Encourages Couples to Do It For Mom. TIME. Hämtad 18 januari 2026, från https://time.com/4057865/do-it-for-mom-denmark/

Twenge, J. M., & Park, H. (2019). The Decline in Adult Activities Among U.S. Adolescents, 1976–2016. Child Development, 90(2).

Twenge, J. M., Sherman, R. A., & Wells, B. E. (2017). Declines in sexual frequency among American adults, 1989–2014. Archives of Sexual Behavior, 46(8), 2389–2401. https://doi.org/10.1007/s10508-017-0953-1

Twenge, J. M., Spitzberg, B. H., & Campbell, W. K. (2019). Less in-person social interaction with peers among U.S. adolescents in the 21st century and links to loneliness. Journal of Social and Personal Relationships, 36(6), 1892–1913. https://doi.org/10.1177/0265407519836170

Twenge, J. M., Haidt, J., Blake, A. B., McAllister, C., Lemon, H., & Le Roy, A. (2021). Worldwide increases in adolescent loneliness. Journal of Adolescence, 93, 257–269. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2021.06.006

Tydén, T., Sundström Poromaa, I., & Gyllenberg, F. (2024). Sexual behaviour, contraceptive use, and family planning intentions: 30 years of repeated cross-sectional surveys. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care.

Ueda, P., Mercer, C. H., Ghaznavi, C., & Herbenick, D. (2020). Trends in frequency of sexual activity and number of sexual partners among adults aged 18 to 44 years in the US, 2000–2018. JAMA Network Open, 3(6), e203833. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.3833

UNFPA. (2018). The State of World Population 2018: The Power of Choice. Hämtad 21 januari 2026, från https://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/UNFPA_PUB_2018_EN_SWP.pdf

UNFPA. (u.å.). World Population Dashboard: Korea, Republic of. Hämtad 14 januari 2026, från https://www.unfpa.org/data/world-population/KR

UNFPA. (2023). State of World Population 2023: 8 Billion Lives, Infinite Possibilities – The case for rights and choices. https://www.unfpa.org/swp2023

United Nations. (2025). World Fertility Report 2024.

United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024 (WPP 2024) [databas/rapportpaket]. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/ (Summary of Results PDF: https://population.un.org/wpp/assets/Files/WPP2024_Summary-of-Results.pdf)

United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (u.å.). UN Data: PopDiv, total fertility rate. Hämtad 21 januari 2026, från https://data.un.org/Data.aspx?d=PopDiv&f=variableID%3A54%3BcrID%3A752

United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2022). World Population Prospects 2022: Summary of Results. United Nations. https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/wpp2022_summary_of_results.pdf

University of Southern Denmark (SDU). (2024, 13 mars). Declining fertility is a huge problem for Denmark [News item]. Hämtad 19 januari 2026, från https://www.sdu.dk/en/nyheder/faldende-fertilitet

USDA. (2014). Parents projected to spend $245,340 to raise a child born in 2013, according to USDA report. Hämtad 7 juni 2025, från https://www.usda.gov/about-usda/news/press-releases/2014/08/18/parents-projected-spend-245340-raise-child-born-2013-according-usda-report

Vaillancourt-Morel, M.-P., Daspe, M.-È., Charbonneau-Lefebvre, V., Bosisio, M., & Bergeron, S. (2019). Pornography Use in Adult Mixed-Sex Romantic Relationships: A Systematic Review. Current Sexual Health Reports, 11, 35–43. https://doi.org/10.1007/s11930-019-00190-7

Van Bavel, J., & Reher, D. S. (2013). The Baby Boom and Its Causes: What We Know and What We Need to Know. Population and Development Review, 39(2).

Van de Kaa, D. J. (2002). The Idea of a Second Demographic Transition in Industrialized Countries. Paper presented at the Sixth Welfare Policy Seminar of the National Institute of Population and Social Security, Tokyo, 29 January 2002.

Vandermotten, C., & Dessouroux, C. (2024). Mapping the massive global fertility decline over the last 20 years. Population & Societies, 618.

Van Doornik, B., Fazio, D., Ramadorai, T., & Skrastins, J. (2025). Housing and Fertility. Working paper.

Van Wijk, D., & Feijten, P. (2025). Rising House Prices, Falling Fertility? How Rising House Prices Widen Fertility Differences between Tenure Groups. European Journal of Population, 41, Article 33.

Världsbanken. (u.å.). Fertility rate, total (births per woman) [Data]. Hämtad 29 mars 2025, från https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

Världsbanken. (u.å.). GDP per capita (current US$) [Data]. Hämtad 7 juni 2025, från https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD

Vignoli, D., Guetto, R., Bazzani, G., Pirani, E., & Minello, A. (2020). A reflection on economic uncertainty and fertility in Europe: The Narrative Framework. Genus, 76, 28.

Vignoli, D., Mencarini, L., & Alderotti, G. (2020). Is the effect of job uncertainty on fertility intentions channeled by subjective well-being? Advances in Life Course Research, 46.

Voluntary Human Extinction Movement. (u.å.). Om VHEMT. Hämtad 14 juni 2025, från https://www.vhemt.org/rorelsen.htm

Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain Drain: The mere presence of one's own smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140–154. https://doi.org/10.1086/691462

Warde, A. (1994). Consumption, Identity-Formation and Uncertainty. Sociology, 28(4), 877–898.

WBUR / On Point. (2025, 26 juni). An American Baby Boom? Hämtad 18 januari 2026, från https://www.wbur.org/onpoint/2025/06/26/an-american-baby-boom

Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024. Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf

Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility. Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

Wellings, K., Palmer, M. J., Machiyama, K., Slaymaker, E., & Ussher, J. M. (2019). Changes in the frequency of sex in Britain: evidence from three national surveys of sexual attitudes and lifestyles. BMJ, 365, l1525. https://doi.org/10.1136/bmj.l1525

Wesselink, A. K., Hatch, E. E., Rothman, K. J., et al. (2018). Perceived stress and fecundability: a preconception cohort study of North American couples. American Journal of Epidemiology, 187(12), 2662–2671. https://doi.org/10.1093/aje/kwy182

Whirledge, S., & Cidlowski, J. A. (2010). Glucocorticoids, stress, and fertility. Minerva Endocrinologica, 35(2), 109–125. (PMID: 20595915)

Wilkins, E. (2019). Low fertility: A review of the determinants. United Nations working paper.

Willis, M. D., et al. (2022). Association Between Neighborhood Disadvantage and Fertility Among Pregnancy Planners in the US. JAMA Network Open, 5(6), e2218738.

Willis, M. D., et al. (2025/2026). Historical Neighborhood Redlining and Fertility in a Cohort of U.S. Black Women. Epidemiology. Advance online publication.

Wittgenstein Centre for Demography and Human Capital. (u.å.). Wittgenstein Centre Human Capital Data Explorer. https://dataexplorer.wittgensteincentre.org/

World Economic Forum. (2023). Global Gender Gap Report 2023: Benchmarking gender gaps. Hämtad 7 juni 2025, från https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2023/in-full/benchmarking-gender-gaps-2023/

World Health Organization (WHO). (2023). Infertility (Fact sheet). Hämtad 15 januari 2026, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/infertility

World Health Organization (WHO). (2022). World mental health report: Transforming mental health for all. WHO. https://www.who.int/publications/i/item/9789240049338

World Health Organization (WHO). (2025, 7 februari). Polycystic ovary syndrome (Fact sheet). https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/polycystic-ovary-syndrome

Wright, P. J., Tokunaga, R. S., & Kraus, A. (2017). Pornography Consumption and Satisfaction: A Meta-Analysis. Human Communication Research, 43(3), 315–343. https://doi.org/10.1111/hcre.12108

Wynes, S., & Nicholas, K. A. (2017). The climate mitigation gap: Education and government recommendations miss the most effective individual actions. Environmental Research Letters, 12(7).

Yan, T., Su, C., Xue, W., Hu, Y., & Zhou, H. (2024). Mobile phone short video use negatively impacts attention functions: an EEG study. Frontiers in Human Neuroscience, 18, 1383913. https://doi.org/10.3389/fnhum.2024.1383913

Yu, C., & Li, Y. (2024). Housing prices, social security, and fertility rate. Review of Economics of the Household.

Zhang, H., Gao, F., Ben, Y., & Su, Y. (2020). Association between phthalate exposure and risk of spontaneous pregnancy loss: A systematic review and meta-analysis. Environmental Pollution, 267, 115446. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2020.115446

Zhelyazkova, N. (2019). Work-Family-and-the-Law-in-Israel. University of Haifa. https://law.haifa.ac.il/wp-content/uploads/2017/05/Work-Family-and-the-Law-in-Israel.pdf

Zhuang, X., Li, Q., Su, T., Zhang, S., Wu, R., & Zheng, T. (2025). Does inhabitant's fertility intention respond to housing status in the urban built environment: evidence from China. Frontiers in Public Health.

Zimmermann, B. (u.å.). South Korea's 4B Movement Lowers the Birth Rate in a Fight for Gender Equality. International Affairs Review. Hämtad 13 juni 2025, från https://www.iar-gwu.org/blog/iar-web/south-koreas-4b

Zurub, R. E., Cariaco, Y., Wade, M. G., & Bainbridge, S. A. (2024). Microplastics exposure: implications for human fertility, pregnancy and child health. Frontiers in Endocrinology, 14, 1330396. https://doi.org/10.3389/fendo.2023.1330396

: SCB, hämtat den 3 maj 2025, från: https://www.scb.se/pressmeddelande/antal-fodda-barn-per-kvinna-i-sverige-nar-ny-lagstaniva/

: Statista, hämtat den 1 januari 2026, från: https://www.statista.com/statistics/1033535/fertility-rate-sweden-1800-2020/

: SCB, hämtat den 12 januari 2026 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/

: SCB, hämtat den 3 maj 2025, från: https://www.scb.se/pressmeddelande/antal-fodda-barn-per-kvinna-i-sverige-nar-ny-lagstaniva/

: Linjär regression baserad på fertilitetsdata från SCB & Världsbanken som täcker 1960-2024.

SCB, hämtat den 27 april 2025, från:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/

Världsbanken, hämtat den 9 mars 2025, från:
https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Linjär regression baserad på fertilitetsdata från SCB & Världsbanken som täcker 1960-2024.

SCB, hämtat den 27 april 2025, från:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/

Världsbanken, hämtat den 9 mars 2025, från:
https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Beräknat som: (1,43/2,1)^3=32%

: Beräknat som: (1,1/2,1)^3=32%

: Bongaarts, J. och Fenley, B. (1998). "On the Quantum and Tempo of Fertility", Population and Development Review,

: Socialstyrelsen, hämtat den 12 januari 2026 från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/statistik-om-graviditeter-forlossningar-och-nyfodda-barn-2024-2025-12-9920/

: Socialstyrelsen, hämtat den 12 januari 2026 från: https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/statistik-om-graviditeter-forlossningar-och-nyfodda-barn-2024-2025-12-9920/

: Human Fertility Database, hämtat den 3 maj 2025 från: https://www.humanfertility.org/Home/Index

: Human Fertility Database, hämtat den 3 maj 2025 från: https://www.humanfertility.org/Home/Index

: Human Fertility Database, hämtat den 3 maj 2025 från: https://www.humanfertility.org/Home/Index

: Wilkins, E. (2019). "Low fertility: A review of the determinants", Working paper, UN

: Världsbanken, hämtat den 29 mars 2025, från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Världsbanken, hämtat den 29 mars 2025, från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Human Fertility Database, hämtat den 3 maj 2025 från: humanfertility.org/File/GetDocument/Files/KOR/20250130/KORtfrRR.txt

: Human Fertility Database, hämtat den 3 maj 2025 från: humanfertility.org/File/GetDocument/Files/KOR/20250130/KORadjtfrRR.txt

: Beräknat som: (1,0/2,1)^3=10,8%

: Världsbanken, hämtat den 29 mars 2025, från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Världsbanken, hämtat den 29 mars 2025, från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: UN. (2025). "World Fertility Report 2024".

: Wittgenstein Center for Demography and Human Capital

: Institute for Health Metrics and Evaluation

: Prognosintervallet för FN 2024 visas som det skuggade området kring den projicerade trenden. För ett givet år förväntas trenden med 95 procent sannolikhet ligga inom det skuggade området. Den streckade grå horisontella linjen anger nivån för reproduktionsfertilitet. IHME representeras av referensscenariot.

: Prognosintervallet för FN 2024 visas som det skuggade området kring den projicerade trenden. För ett givet år förväntas trenden med 95 procent sannolikhet ligga inom det skuggade området. Den streckade grå horisontella linjen anger nivån för reproduktionsfertilitet. IHME representeras av referensscenariot.

: T., Tydén, I., Sundström Poromaa & F., Gyllenberg. (2024). "Sexual behaviour, contraceptive use, and family planning intentions: 30 years of repeated cross-sectional surveys", The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care.

: Den genomsnittliga åldern för kvinnorna i undersökningen var 24 år.

: SCB. (2020). "Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper", hämtat den 3 januari 2026 från: https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701_1970i2018_br_be51br2001.pdf

: Statistiska centralbyrån (2024). "Lathund om befolkning – Födelsetal", avsnitt 2.3. Hämtat 10 juni 2025, från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/produktrelaterat/rapporter/lathund2024/#Fodelsetal-2.3

: Beräknat som: (1-84%)/84% = 19%

: Sen, A. (1994, 22 september). "Population: Delusion and Reality". The New York Review of Books, Vol. 41, No. 15.

: SCB. (2020). "Utan barn – Skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper (BE51)". Hämtat 3 januari 2026 från: https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701_1970i2018_br_be51br2001.pdf

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). "On the quantum and tempo of fertility", Population and Development Review, 24(2), 271–291.

: Billari, F. C. (2008). "Lowest-Low Fertility in Europe: Exploring the Causes and Finding Some Surprises", Japanese Journal of Population, 6(1), 2–18.

: Sobotka, T., Skirbekk, V. & Philipov, D. (2011). "Economic recession and fertility in the developed world", Population and Development Review, 37(2), 267–306.

: UNFPA (2018). "The State of World Population 2018: The Power of Choice". Hämtat den 21 januari 2026, från: https://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/UNFPA_PUB_2018_EN_SWP.pdf

: Rahman, F. & Tomlinson, D. (2018). "International Comparisons of Intergenerational Trends", Resolution Foundation, London.

: Sanderson, W. C. et al. (2013). "Policy Responses to Low Fertility: How effective are they?". UNFPA Working Paper.

: Balbo, N., Billari, F. C. och Mills, M. (2013). "Fertility in Advanced Societies: A Review of Research." European Journal of Population, 29(1), 1–38.

: Blossfeld, H.-P., Klijzing, E., Mills, M. och Kurz, K. (2005). "Globalization, Uncertainty and the Early Life Course", London: Routledge, 1–24.

Kapitlet diskuterar hur temporära anställningar, arbetslöshet och
allmän ekonomisk osäkerhet får unga par att skjuta upp
familjebildningen.

: Easterlin, R. A. (1976). "The Conflict Between Aspirations and Resources", Population and Development Review, 2(3), 417–425.

I denna artikel introducerar Easterlin en teori där individers
beslut om familjebildning påverkas av relationen mellan ekonomiska
resurser och livsförväntningar – vilket gör benägenheten att få
barn känslig för perioder av ekonomisk kris.

: Fahlén, S., & Oláh, L. S. (2018). "Economic uncertainty and childbearing in Europe: Do men and women react differently?", European Journal of Population, 34(4), 387–424.

Studien visar att ekonomisk osäkerhet minskar barnafödandeplaner,
och att män är särskilt känsliga för instabila arbetsvillkor vid
beslut om familjebildning.

: Adserà, A. (2004). Changing fertility rates in developed countries. "The impact of labor market institutions", Journal of Population Economics, 17(1), 17–43.

Artikeln analyserar hur osäkra arbetsmarknadsförhållanden påverkar
fertilitetsbeslut och finner att särskilt unga vuxna skjuter upp
familjebildning under tider av låg ekonomisk trygghet.

: Blossfeld, H.-P., Klijzing, E., Mills, M. och Kurz, K. (2005). "Globalization, Uncertainty and the Early Life Course", London: Routledge, 393–411.

: Vignoli, D., Guetto, R., Bazzani, G., Pirani, E., & Minello, A. (2020). "A reflection on economic uncertainty and fertility in Europe: The Narrative Framework", Genus, 76(1), 28.

: Campisi, N., Mills, M., & Bernardi, L. (2023). "Economic uncertainty and fertility: A meta-analysis of European research", Advances in Life Course Research, 57,.

: Vignoli, D., Guetto, R., Bazzani, G., Pirani, E., & Minello, A. (2020). "A reflection on economic uncertainty and fertility in Europe: The Narrative Framework", Genus, 76, 28.

: Campisi, N., Mills, M., & Bernardi, L. (2023). "Economic uncertainty and fertility: A meta-analysis of European research", Advances in Life Course Research, 57.

: Statista, hämtat den 24 maj 2025 från: https://www.statista.com/statistics/1033535/fertility-rate-sweden-1800-2020/

: SCB, hämtat den 12 januari 2026 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/

: SCB, hämtat den 12 januari 2026 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/

: Easterlin, R.A. (1961). "The American Baby Boom in Historical Perspective", The American Economic Review, 51(5).

: Van Bavel, J. och Reher, D.S. (2013). "The Baby Boom and Its Causes: What We Know and What We Need to Know", Population and Development Review, 39(2).

: Van Bavel, J., & Reher, D. S. (2013). "The Baby Boom and Its Causes: What We Know and What We Need to Know", Population and Development Review, 39(2).

: SCB, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/

: Statistiska centralbyrån. (2025). Arbetskraftsundersökningarna (AKU), mars 2025: Återhållsam arbetsmarknad med vissa positiva tecken. SCB. Hämtat den 24 maj 2025, från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-mars-2025/

: Jämställdhetsmyndigheten. (2025). En tid av förväntan, väntan och osäkerhet: En analys av skillnader i unga kvinnors och mäns ekonomi. Rapport 2025:1. Hämtad den 24 maj 2025, från:

https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/llefhgq1/kunskapssammanst%C3%A4llning-ungas-ekonomi-2025-1.pdf#:~:text=F%C3%B6r%20unga%20%C3%A4r%20dock%20tidsbegr%C3%A4nsade,15%E2%80%9324%20%C3%A5r%20och%20inom%20samma

: Almerud, M. och Sobolevskaia, T. (2018). "Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?". Svenskt Näringsliv. Hämtat den 24 maj 2025, från: https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/3jvpnh_hur-kan-vi-sanka-etableringsaldern-bland-hogskoleutbildadepdf_1003792.html/Hur+kan+vi+snka+etableringsldern+bland+hgskoleutbildade.pdf#:~:text=n%C3%A4r%20etablerings%C3%A5ldern%20intr%C3%A4ffar%20f%C3%B6r%20den,de%20offentliga%20finanserna%20negativt%20och

: Almerud, M. och Sobolevskaia, T. (2018). "Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade?". Svenskt Näringsliv.

Hämtat den 24 maj 2025, från:
https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/3jvpnh_hur-kan-vi-sanka-etableringsaldern-bland-hogskoleutbildadepdf_1003792.html/Hur+kan+vi+snka+etableringsldern+bland+hgskoleutbildade.pdf#:~:text=n%C3%A4r%20etablerings%C3%A5ldern%20intr%C3%A4ffar%20f%C3%B6r%20den,de%20offentliga%20finanserna%20negativt%20och

: Arnett, J.J. (2000). "Emerging adulthood: A theory of development from the late teens through the twenties", American Psychologist, 55(5).

: Arnett, J.J. (2004). "Emerging adulthood: The winding road from the late teens through the twenties", Oxford University Press.

: Arnett, J.J. (2007). "Emerging adulthood: What is it, and what is it good for?", Child Development Perspectives, 1(2).

: van de Kaa, D.J. (2002) "The Idea of a Second Demographic Transition in Industrialized Countries". Paper presented at the Sixth Welfare Policy Seminar of the National Institute of Population and Social Security, Tokyo, Japan, 29 January 2002.

: Lesthaeghe, R. (2010). "The unfolding story of the second demographic transition", Population and Development Review, 36(2).

: Ní Bhrolcháin, M. och Beaujouan, E. (2012). "Fertility postponement is largely due to rising educational enrolment", Population Studies, 66(3).

: Adserà, A. ( 2004). "Changing fertility rates in developed countries. The impact of labor market institutions", Journal of Population Economics, 17.

: Vignoli, D., Mencarini, L., & Alderotti, G. (2020). "Is the effect of job uncertainty on fertility intentions channeled by subjective well-being?", Advances in Life Course Research, 46.

: Pailhé, A., & Solaz, A. (2012). "The influence of employment uncertainty on childbearing in France: A tempo or quantum effect?", Demographic Research, 26.

: Dalla Zuanna, G. (2001). "The banquet of Aeolus: A familistic interpretation of Italy's lowest low fertility", Demographic Research, 4(5).

: Andersson, G., Rønsen, M., Knudsen, L.B., Lappegård, T., Neyer, G., Skrede, K., Teschner, K. och Vikat, A. (2009). "Cohort fertility patterns in the Nordic countries", Demographic Research, 20.

: Clark, W. A. V. (2012). "Do women delay family formation in expensive housing markets?", Demographic Research, 27(1), 1–24.

: van Wijk, D., & Feijten, P. (2025). "Rising House Prices, Falling Fertility? How Rising House Prices Widen Fertility Differences between Tenure Groups", European Journal of Population, 41, Article 33.

: Yu, C., & Li, Y. (2024). "Housing prices, social security, and fertility rate", Review of Economics of the Household.

: Clark, W.A. (2012). "Do women delay family formation in expensive housing markets?", Demographic Research, 27(1)

: van Wijk, D. och Feijten, P. (2025). "Rising House Prices, Falling Fertility? How Rising House Prices Widen Fertility Differences between Tenure Groups", European Journal of Population, 41(1)

: Yu, C. och Li, Y. (2024). "Housing prices, social security, and fertility rate", Review of Economics of the Household.

: Li, W. (2024). "Do surging house prices discourage fertility? Global evidence, 1870–2012", Labour Economics, 90.

: Van Doornik, B, Fazio, D., Ramadorai, T. och Skrastins, J. (2025). "Housing and Fertility", working paper.

: Esping‑Andersen, G., & Billari, F. C. (2015). "Re-theorizing Family Demographics", Population and Development Review, 41(1), 1–31.

: Lesthaeghe, R. (2014). "The second demographic transition: A concise overview of its development". Proceedings of the National Academy of Sciences, 111(51).

: Arnett, J. J. (2000). "Emerging adulthood: A theory of development from the late teens through the twenties", American Psychologist, 55(5), 469–480.

: Lesthaeghe, R., & Zeman, K. (2024). "The new fertility postponement wave in Europe and North America and the East–West contrast, 2010–2019", working paper.

: Eurostat, hämtat den 1 januari 2026 från: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Fertility_statistics

: Bynner, J. (2005). "Rethinking the youth phase of the life-course: The case for emerging adulthood?", Journal of Youth Studies, 8(4), 367–384.

: Côté, J. E. (2014). "The dangerous myth of emerging adulthood: An evidence-based critique". Applied Developmental Science, 18(4), 177–188.

: Sobotka, T., Skirbekk, V., & Philipov, D. (2011). "Economic recession and fertility in the developed world". Population and Development Review, 37(2), 267–306.

: Wilkins, E. (2019). "Low fertility: A review of the determinants". Working paper, UN.

: Pooley, S. (2013). "Parenthood, child-rearing and fertility in England, 1850–1914". The History of the Family.

: Länsförsäkringar, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/om-oss/press-media/pressmeddelanden/467581/

: USDA, hämtat 7 juni 2025 från: https://www.usda.gov/about-usda/news/press-releases/2014/08/18/parents-projected-spend-245340-raise-child-born-2013-according-usda-report#:~:text=In%201960%2C%20the%20first%20year%20the%20report,largest%20child%2Drearing%20expense%20both%20then%20and%20now.

: Economic policy institute, hämtat 7 juni 2025 från: https://www.epi.org/publication/charting-wage-stagnation/

: Japaridze, I. & Sayour, N. (2024). "Housing Affordability Crisis and Delayed Fertility: Evidence from the USA". Population Research and Policy Review, 43(2), s. 1–34.

Studien visar att svårigheter att komma in på bostadsmarknaden leder
till en fördröjning av barnafödande och medför högre ålder vid
första barnet, vilket i sin tur ofta innebär färre sammanlagda barn

: SCB, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/fastigheter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/

: Ekonomifakta, hämtat den 8 juni 20225 från: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-inkomster_1208400.html?chart=1208952%2F%2F

: SCB, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/fastigheter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/

: Ekonomifakta, hämtat den 8 juni 20225 från: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-inkomster_1208400.html?chart=1208952%2F%2F

: Elisabeth Beck-Gernsheim, intervjuad av Theory, Culture & Society (Global Public Life), Interview with Elisabeth Beck-Gernsheim on "Individualization" (publicerad 25 oktober 2013; intervjun genomförd januari 2012), https://www.theoryculturesociety.org/blog/interview-with-elisabeth-beck-gernsheim-on-individualization (hämtad 10 juni 2025).

: Kristina Engwall och Helen Peterson, "Är det privata politiskt? Barnfri i ett barnvänligt samhälle", Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2, 2011, s. 126–143.

: Kristina Engwall och Helen Peterson, "Är det privata politiskt? Barnfri i ett barnvänligt samhälle", Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2, 2011, s. 126–143.

: Nikki Finke, "Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby‑Boomers' Newest Moniker," Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Nikki Finke, "Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby‑Boomers' Newest Moniker," Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Nikki Finke, "Dinks—Double Income, No Kids—Is Baby‑Boomers' Newest Moniker", Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Nikki Finke, "Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby‑Boomers' Newest Moniker," Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Nikki Finke, "Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby‑Boomers' Newest Moniker," Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Nikki Finke, "Dinks – Double Income, No Kids – Is Baby‑Boomers' Newest Moniker," Los Angeles Times, 8 februari 1987.

: Kathryn Bromwich, "What is it about us dinks (dual income, no kids) that so many people dislike?", The Guardian, 30 mars 2024.

: Kathryn Bromwich, "What is it about us dinks (dual income, no kids) that so many people dislike?", The Guardian, 30 mars 2024.

: Kathryn Bromwich, "What is it about us dinks (dual income, no kids) that so many people dislike?", The Guardian, 30 mars 2024.

: Lesthaeghe, R. (2010). "The Unfolding Story of the Second Demographic Transition", Population and Development Review, 36(2), 211–251.

: Beck, U. & Beck-Gernsheim, E. (2002). "Individualization: Institutionalized Individualism and its Social and Political Consequences". London: Sage Publications.

: Beck-Gernsheim, E. (2021). "Interview with Elisabeth Beck-Gernsheim on Individualization". Theory, Culture & Society Blog.

: Beck, U., och Beck-Gernsheim, E. (2002). "A Life of One's Own in a Runaway World: Individualization, Globalization and Politics". London: SAGE Publications, s. 22.

: Giddens, A. (1991). "Modernity and Self-Identity: Self and Society in the Late Modern Age". Stanford, CA: Stanford University Press, s. 75–83.

: Giddens, A. (1992). "The Transformation of Intimacy: Sexuality, Love and Eroticism in Modern Societie"s. Stanford University Press.

: Jamieson, L. (1999). "Intimacy Transformed? A Critical Look at the 'Pure Relationship'", Sociology, 33(3), s. 477–494.

: Warde, A. (1994). "Consumption, Identity-Formation and Uncertainty", Sociology, 28(4), s. 877–898; Bawin-Legros, B. (2004). "Intimacy and the New Sentimental Order", Current Sociology, 52(2), s. 241–257.

: Way, K. "DINKs Are a Hyper-Consumerist Symbol Now," Vice. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://www.vice.com/en/article/dinks-couples-sign-hyper-consumerist-symbol

"In particular, younger DINK couples have utilized recent trends to
highlight their lifestyle and, essentially, brag about what being
DINKs affords them. They get to spend their weekends however they
like, buy however many snacks they want at Costco (for only being a
household of two, DINKs sure do love their bulk superstores) and eat
them all themselves, or spoil their dogs as if they were human.
Being a DINK, in other words, affords them more time and money to
consume."

: Statistiska centralbyrån (SCB) (2024). På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet 2024, avsnitt "Födelsetal" (tabell: "Barnlösa av inrikes födda efter ålder 1970, 1985, 2000 och 2023"). Hämtat den 10 juni 2025 från: https://www.scb.se/webbrapporter/le0201/lathund2024/#Fodelsetal-2.3

: Pew Research Center. Growing share of childless adults in U.S. don't expect to ever have children. Hämtat 13 juni 2025, från: https://www.pewresearch.org/short-reads/2021/11/19/growing-share-of-childless-adults-in-u-s-dont-expect-to-ever-have-children/

: Pew Research Center. Growing share of childless adults in U.S. don't expect to ever have children. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.pewresearch.org/short-reads/2021/11/19/growing-share-of-childless-adults-in-u-s-dont-expect-to-ever-have-children/

: Pew Research Center. Growing share of childless adults in U.S. don't expect to ever have children. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.pewresearch.org/short-reads/2021/11/19/growing-share-of-childless-adults-in-u-s-dont-expect-to-ever-have-children/

: Pew Research Center. Growing share of childless adults in U.S. don't expect to ever have children. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.pewresearch.org/short-reads/2021/11/19/growing-share-of-childless-adults-in-u-s-dont-expect-to-ever-have-children/

: Länsförsäkringar. "Vad kostar ett barn?". Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/tips-guider/privatekonomi/familj/kostnader-barn/#:~:text=Den%20totala%20kostnaden%20f%C3%B6r%20ett,inkomstbortfallet%20av%20att%20vara%20f%C3%B6r%C3%A4ldraledig

: Taylor, M. 'We're Dinks,' a Weird Sign of Our Hyper‑Consumerist Times. Vice. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.vice.com/en/article/dinks-couples-sign-hyper-consumerist-symbol

: Hakim, C. (2003). "A New Approach to Explaining Fertility Patterns: Preference Theory." Population and Development Review, 29(3), 349–374.

: Park, K. (2005). "Choosing Childlessness: Weber's Typology of Action and Motives of the Voluntarily Childless." Sociological Inquiry, 75(3), 372–402.

: SCB (disponibel inkomst per konsumtionsenhet + konsumtionsutrymme):

Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). *Disponibel inkomst och
konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet samt boendeutgifter m.m.
efter upplåtelseform och hushållstyp, 2015–2024* (tabell
"BOUTGIFTER18" i Statistikdatabasen). Hämtat 8 januari 2026, från:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110A/BOUTGIFTER18/

: Wynes, S., & Nicholas, K. A. (2017). "The climate mitigation gap: Education and government recommendations miss the most effective individual actions". Environmental Research Letters, 12(7). Carrington, D. "Want to fight climate change? Have fewer children". The Guardian. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://www.theguardian.com/environment/2017/jul/12/want-to-fight-climate-change-have-fewer-children

: Voluntary Human Extinction Movement. "Om VHEMT". Hämtat den 14 juni 2025 från https://www.vhemt.org/rorelsen.htm#:~:text=Som%20VHEMT,balans%2C%20och%20alla%20varelser%20som

: Population Connection. (2023). "Survey: Americans Want Small Families and Aren't Concerned About Declining Birth Rates". Hämtat den 13 juni 2025, från: https://populationconnection.org/blog/survey-americans-want-small-families-arent-concerned-about-declining-birth-rates/

: Zimmermann, B. "South Korea's 4B Movement Lowers the Birth Rate in a Fight for Gender Equality". International Affairs Review. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.iar-gwu.org/blog/iar-web/south-koreas-4b

: Zimmermann, B. "South Korea's 4B Movement Lowers the Birth Rate in a Fight for Gender Equality". International Affairs Review. Hämtat den 13 juni 2025, från: https://www.iar-gwu.org/blog/iar-web/south-koreas-4b

: United Nations Population Fund (UNFPA), World Population Dashboard: Korea, Republic of — "Total fertility rate (per woman), 2025: 0.8". Hämtat den 14 januari 2026, från: https://www.unfpa.org/data/world-population/KR

: Bailey, A. "Miley Cyrus Says Climate Change Has Affected Her Stance on Having Kids". ELLE. Hämtat den 9 januari 2026, från: https://www.elle.com/culture/celebrities/a28381501/miley-cyrus-climate-change-baby-plans-liam-hemsworth/ ;

British Vogue. "*From The Archive: When The Duke Of Sussex
Interviewed Dr Jane Goodall About The Future Of Sustainability*".
Hämtat den 2026-01-09, från:
[https://www.vogue.co.uk/article/prince-harry-jane-goodall-september-2019-issue](https://www.vogue.co.uk/article/prince-harry-jane-goodall-september-2019-issue?utm_source=chatgpt.com)

: Ivanova, K., & Balbo, N. (2024). "Societal pessimism and the transition to parenthood: A future too bleak to have children? ", Population and Development Review, 50(2), 323–342.

: Ivanova, K.. (2025). "Societal pessimism and trajectories of fertility expectations among Dutch non-parents", Genus, 81(1).

: Aran, N., Sharma, A., Bratu, A., Closson, K., Gislason, M.K., Kennedy, A., Logie, C.H., Barkin, J.L., Hogg, R.S., och Card, K.G. "The role of climate change anxiety in shaping childrearing intentions among people living in British Columbia", Front Public Health.

: Rackin, H.M. och Gibson-Davis, C.M. (2024)."Youth's Political Identity and Fertility Desires", Journal of Marriage and Family, 86(4).

: Rackin, H.M. och Gibson-Davis, C.M. (2024)."Youth's Political Identity and Fertility Desires", Journal of Marriage and Family, 86(4).

: Rackin, H.M. och Gibson-Davis, C.M. (2024)."Youth's Political Identity and Fertility Desires", Journal of Marriage and Family, 86(4).

: World Economic Forum, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2023/in-full/benchmarking-gender-gaps-2023/

: Schultz, T. P. (1985). Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition: Sweden 1860–1910. Journal of Political Economy, 93(6), 1126–1154.

: Schultz, T. P. (1985). Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition: Sweden 1860–1910. Journal of Political Economy, 93(6), 1126–1154.

: W., Butz & M., Ward. (1979). "The Emergence of Countercyclical U.S. Fertility".The American Economic Review.

: SCB. (2022). "Barnafödande i coronatider".

: M., Myrskylä, H., Kohler, & F., Billari. (2011). "High development and fertility: fertility at older reproductive ages and gender equality explain the positive link". PSC Working Papers Series, 10-3-2011, Population Studies Center, University of Pennsylvania.

: L., Cooke. (2004). "The gendered division of labor and family outcomes in Germany", Journal of marriage and Family, 66(5): 1243-1256.

: Wilkins, E. (2019). "Low fertility: A review of the determinants". Working paper, UN

: OECD, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/data/datasets/family-database/sf_2_2-ideal-actual-number-children.pdf

: World Economic Forum, hämtat den 7 juni 2025 från: https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2023/in-full/benchmarking-gender-gaps-2023/

: Qatar är exkluderat från jämförelsen på grund av sin höga andel gästarbetare.

: Världsbanken, hämtat den 29 mars 2025, från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.TFRT.IN

: Världsbanken, hämtat den 7 juni 2025 från: https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD

: G. Martine, J. E. Alves & S. Cavenagh. (2013). "Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change", Working Paper IIED.

: G., Martine, J., E., Alves & S., Cavenaghi. (2013). "Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change". Working paper, IIED.

: S., Adhikari, W., Lutz & S.,KC. (2023). "Rural/urban fertility differentials in the Global South: Is female education the key driver of declining birth rates?". Working paper, IIASA

: C., Vandermotten*, C., Dessouroux. (2024). "Mapping the massive global fertility decline over the last 20 years". Population & Societies, Number 618.

: G., Martine, J., E., Alves & S., Cavenaghi. (2013). "Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change". Working paper, IIED.

: W., Thompson. (1935). "Population Problems". New York: McGraw-Hill Book Co.

: G., Martine, J., E., Alves & S., Cavenaghi. (2013). "Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change". Working paper, IIED.

: Becker, G. S. (1981). A Treatise on the Family. Cambridge, MA: Harvard University Press. https://www.hup.harvard.edu/books/9780674906990/a-treatise-on-the-family

: T., Schultz. (1972). "Long-term changes in personal income distribution: theoretical approaches, vidence, and explanations". American Economic Review, 62(2):361–62, May.

: T., Schultz. (1985). "Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility

*Transition: Sweden 1860-191*0". Journal of Political Economy.

: S., Adhikari, W., Lutz & S.,KC. (2023). "Rural/urban fertility differentials in the Global South: Is female education the key driver of declining birth rates?". Working paper, IIASA

: S., Adhikari, W., Lutz & S.,KC. (2023). "Rural/urban fertility differentials in the Global South: Is female education the key driver of declining birth rates?". Working paper, IIASA

: IFAU. (2019). "Familjebakgrund viktigare än utbildningsnivå för antalet barn". Hämtat den 31 maj 2025 från: Familjebakgrund viktigare än utbildningsnivå för antalet barn

: SCB. (2022). "Barnafödande i coronatider".

: D., Goldberg. (1959). "The fertility of two-generation urbanites". Population Studies. 12:214-222

: D., Golberg. 1960. "Another look at the Inidianapolis fertility data". Milbank Memorial Fund Quarterly.

38(1):23-36.

: R., Freedman & D., Slesinger. (1961). "Fertility differentials for the indigenous non-farm population of the United States". Population Studies.

: M., Beine, F., Docquier & M., Schiff. (2009). "International migrations, transfer of norms and home

*country fertility"*. Policy Research Working Paper No 425. The
World Bank Development Research Group.

: G. Martine, J. E. Alves & S. Cavenagh. (2013). "Urbanization and fertility decline: Cashing in on structural change", Working Paper IIED.

: Hacker, J. D., & Roberts, E. (2021). "The Influence of Kin Proximity on the Reproductive Success of American Couples, 1900–1910." Demography, 58(6), 2167–2194. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8670560/

: Rutigliano, R. (2023). Moving Closer for the Grandchild? Fertility and the Geographical Proximity Between Adult Daughters and Their Mothers. Demography, 60(3), 785–805. https://doi.org/10.1215/00703370-10693277. I den multivariata analysen (figur 2, panel b) visar modellen att relativ risk för att dottern flyttar till moderns kommun är 25–30 % högre under första graviditeten jämfört med när första barnet är under 2,5 år. Effekten försvagas vid kontroll för partnerskapsstatus men är robust i tidigare modellsteg.

: Rutigliano, R. (2023). Moving Closer for the Grandchild? Fertility and the Geographical Proximity Between Adult Daughters and Their Mothers. Demography, 60(3), 785–805. https://doi.org/10.1215/00703370-10693277.

: Di Gessa, G., & Bordone, V. (2023). "The prevalence of grandparental childcare in Europe: a research update." European Journal of Ageing, 20, 1–10. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10519902/

: Aassve, A., Sironi, M., & Vitali, A. (2024). "Do grandparents really matter? The effect of regular grandparental childcare on fertility intentions in Europe." European Sociological Review. Advance online publication. https://academic.oup.com/esr/advance-article-abstract/doi/10.1093/esr/jcad040/7207978

: Hacker, J. D., & Roberts, E. (2021). "The Influence of Kin Proximity on the Reproductive Success of American Couples, 1900–1910." Demography, 58(6), 2167–2194. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8670560/

: Kulu, H., Boyle, P., och Andersson, G. (2009). "High Suburban Fertility: Evidence from Four Northern European Countries", Demographic research, 21.

: Kulu, H. och Washbrook, E. (2014). "Residential context, migration and fertility in a modern urban society", Advances in Life Course Research, 21.

: Li, W. (2024). "Do surging house prices discourage fertility? Global evidence, 1870–2012", Labour Economics, 90.

: Juni Strategi & analys. (2024). Den barnfria generationen: Minskat barnafödande och bostadsmarknaden i våra storstäder (insiktsrapport på uppdrag av Mäklarsamfundet). Hämtat den 2026-01-20, från: https://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Media%20Opinion/pdf/barnafodande.pdf

: Kim, J. (2024). "Commuting and Fertility: Analysis and Policy Implications". Korean Development institute, Policy Study 2024-06.

: Choi, I. och Shim, E. (2025). "Housing–fertility interdependencies in South Korea: A dynamic analysis across regional disparities and temporal shifts" Asian Journal of Social Science, 53(4).

: Rindfuss, R.R, Guilkey, D.K, Morgan, S.P och Kravdal, Ö. (2010). "Child-Care Availability and Fertility in Norway", Population and Development Review, 36(4).

: Victor Lavy, The Long-Term Consequences of Free School Choice, NBER Working Paper No. 20843, reviderad 2017, särskilt avsnitt 5.3 och tabell 11.

: Freemark, Y. och Rennert, L. (2025). "DOT's Plan to Distribute Funding by Birth and Marriage Rates Would Leave Communities Most In Need Behind", Urban Institute, hämtat 10 januari 2026 från: https://www.urban.org/urban-wire/dots-plan-distribute-funding-birth-and-marriage-rates-would-leave-communities-most-need

: Zhuang, X., Li, Q., Su, T., Zhang, S., Wu, R. och Zheng T. (2025). "Does inhabitant's fertility intention respond to housing status in the urban built environment: evidence from China", Front Public Health.

: Kulu, H., & Vikat, A. (2007). Fertility differences by housing type: The effect of housing conditions or of selective moves? Demographic Research, 17(26), 775–802.

: Chudnovskaya, M. (2019). Housing context and childbearing in Sweden: a cohort study. Housing Studies, 34(3), 469–488. https://doi.org/10.1080/02673037.2018.1458288

: Ström, S. (2011). Childbearing Behavior in the Light of Different Housing Regimes: First Births in Sweden 1975–2004. Stockholm University Demography Unit, Working Paper 2011:32.

: Boverket. (2014). Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna – delrapport 1 (Boverkets rapporter 2014:24). Karlskrona: Boverket. ISBN 978-91-7563-156-1.

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025, 9 maj). Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad för 2024 uppgår till 47 635 lägenheter [Statistiknyhet].

: Mulder, C. H. (2006). Population and housing: A two-sided relationship. Demographic Research, 15(13), 401–412. https://doi.org/10.4054/DemRes.2006.15.13

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025, 9 maj). Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad för 2024 uppgår till 47 635 lägenheter [Statistiknyhet].

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024, 15 maj). Total stock of dwellings: 68,920 dwellings added in 2023, definitive figures [Statistical news].

: Boverket. (2014). Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna – delrapport 1 (Rapport 2014:24). Karlskrona: Boverket. ISBN 978-91-7563-156-1.

: SCB, hämtat den 11 januari 2026, från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111__HE0111A/HushallT21B/

: Robert D. Putnam, "E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century", Scandinavian Political Studies 30, nr 2 (2007): 137–174.

: Mary D. Willis m.fl., "Association Between Neighborhood Disadvantage and Fertility Among Pregnancy Planners in the US", JAMA Network Open 5, nr 6 (2022): e2218738.

: Sharonda M. Lovett m.fl., "A Preconception Cohort Study of Historical Mortgage Lending Discrimination and Present-Day Fecundability", American Journal of Epidemiology, publicerad online 2025.

: Mary D. Willis m.fl., "Historical Neighborhood Redlining and Fertility in a Cohort of U.S. Black Women", Epidemiology, publicerad online 2025/2026.

: SCB, hämtat den 11 januari 2026, från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111__HE0111A/HushallT21B/

: Kulu, H., Boyle, P., & Andersson, G. (2009). High Suburban Fertility: Evidence from Four Northern European Countries. Demographic Research, 21(31), 915–944. https://doi.org/10.4054/DemRes.2009.21.31

: Kulu, H., & Washbrook, E. (2014). Residential context, migration and fertility in a modern urban society. Advances in Life Course Research, 21, 168–182. https://doi.org/10.1016/j.alcr.2014.01.001

(ScienceDirect:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1040260814000076)

: Li, W. (2024). Do surging house prices discourage fertility? Global evidence, 1870–2012. Labour Economics, 90, 102572. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2024.102572

(ScienceDirect:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0927537124000368)

: Choi, I., & Shim, E. (2025). Housing–fertility interdependencies in South Korea: A dynamic analysis across regional disparities and temporal shifts. https://doi.org/10.1016/j.ajss.2025.100221

: Rindfuss, R. R., Guilkey, D. K., Morgan, S. P., & Kravdal, Ø. (2010). Child-Care Availability and Fertility in Norway. Population and Development Review, 36(4), 725–748. https://doi.org/10.1111/j.1728-4457.2010.00355.x

(PubMed: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21466105/)

: Kulu, H., & Vikat, A. (2007). Fertility differences by housing type: The effect of housing conditions or of selective moves? Demographic Research, 17(26), 775–802. https://doi.org/10.4054/DemRes.2007.17.26

: Chudnovskaya, M. (2019). Housing context and childbearing in Sweden: a cohort study. Housing Studies, 34(3), 469–488. https://doi.org/10.1080/02673037.2018.1458288

: Ström, S. (2011). Childbearing Behavior in the Light of Different Housing Regimes: First Births in Sweden 1975–2004. Stockholm University Demography Unit (SUDA), Working Paper 2011:32.

: Mulder, C. H. (2006). Population and housing: A two-sided relationship. Demographic Research, 15(13), 401–412. https://doi.org/10.4054/DemRes.2006.15.13

: Boverket. (2014). Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna – delrapport 1 (Boverkets rapporter 2014:24). Karlskrona: Boverket. ISBN 978-91-7563-156-1.

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024, 15 maj). Total stock of dwellings: 68,920 dwellings added in 2023, definitive figures [Statistical news]. Stockholm: SCB.

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025, 9 maj). Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad för 2024 uppgår till 47 635 lägenheter [Statistiknyhet]. Stockholm: SCB.

: Socialdepartementet. (2025, 1 juli). Uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle (S2025/01310; bilaga till regeringskanslibeslut). Regeringskansliet. Hämtad 2026/01/12, från: https://www.regeringen.se/contentassets/f12d338292754224b75d66b2ac5ac03e/uppdrag-att-foresla-atgarder-for-en-hallbar-befolkningsutveckling-och-ett-mer-familjevanligt-samhalle-s202501311.pdf

: Büyükeren, B., Makarin, A., & Xiong, H. (forthcoming). The Impact of Dating Apps on Young Adults: Evidence From Tinder. American Economic Journal: Applied Economics (forthcoming). Hämtat 2026/01/14, från: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4240140

: Bruch, E.E. och Newman, M.E.J. (2018). "Aspirational pursuit of mates in online dating markets", Science Advances 4(8).

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). On the Quantum and Tempo of Fertility. Population and Development Review, 24(2), 271–291. https://doi.org/10.2307/2807974

: Jonason, P. K., & Thomas, A. G. (2022). Being More Educated and Earning More Increases Romantic Interest: Data from 1.8 M Online Daters from 24 Nations. Human Nature, 33(2), 115–131. https://doi.org/10.1007/s12110-022-09422-2

: Thomas, M. F., Binder, A., & Matthes, J. (2022). The agony of partner choice: The effect of excessive partner availability on fear of being single, self-esteem, and partner choice overload. Computers in Human Behavior, 126, 106977. https://doi.org/10.1016/j.chb.2021.106977

: Boschini, A. och Sundström, M. (2018). "Det ojämlika faderskapet", Ekonomisk Debatt, 46.

: Sparks, B., Zidenberg, A. M., & Olver, M. E. (2022). Involuntary Celibacy: A Review of Incel Ideology and Experiences with Dating, Rejection, and Associated Mental Health and Emotional Sequelae. Current Psychiatry Reports, 24. https://doi.org/10.1007/s11920-022-01382-9

: Rosenfeld, M.J., Thomas, R.J. och Hausen, S. (2019)."Disintermediating your friends: How online dating in the United States displaces other ways of meeting", Proceedings of the National Academy of Sciences 116(36).

: Twenge, J.M., Park, H. (2019). "The Decline in Adult Activities Among U.S. Adolescents, 1976-2016", Child Development, 90(2).

: Nguyen, L.P.M., van den Berg, P.E.W, Kemperman, A.D.A.M., och Mohammadi, M. (2024). "Social impacts of living in high-rise apartment buildings: The effects of buildings and neighborhoods", Journal of Urban Affairs

: Reimondos, A., Allen, B., Gray, E. och Evans, A. (2025). "Decomposing fertility rates – how are changing relationship patterns and increasing singlehood contributing to fertility decline?", Journal of Population Research, 42(33).

: Putnam, R.D. "Bowling Alone", Simon & Schuster Paperbacks, 2000.

: Folkhälsomyndigheten, 2024, den 10 januari 2026 hämtat från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/nationell-strategi-mot-ensamhet/hur-vanligt-ar-ensamhet/

: Folkhälsomyndigheten, 2024, den 10 januari 2026 hämtat från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/nationell-strategi-mot-ensamhet/hur-vanligt-ar-ensamhet/

: Twenge, J. M., Sherman, R. A., & Wells, B. E. (2017). Declines in sexual frequency among American adults, 1989–2014. Archives of Sexual Behavior, 46(8), 2389–2401. https://doi.org/10.1007/s10508-017-0953-1

: Wellings, K., Palmer, M. J., Machiyama, K., Slaymaker, E., & Ussher, J. M. (2019). Changes in the frequency of sex in Britain: evidence from three national surveys of sexual attitudes and lifestyles. BMJ, 365, l1525. https://doi.org/10.1136/bmj.l1525

: Ueda, P., Mercer, C. H., Ghaznavi, C., & Herbenick, D. (2020). Trends in frequency of sexual activity and number of sexual partners among adults aged 18 to 44 years in the US, 2000–2018. JAMA Network Open, 3(6), e203833. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.3833

: OECD. (2021). All the lonely people: Education and loneliness (Trends Shaping Education Spotlight No. 23). OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/all-the-lonely-people-education-and-loneliness.pdf

: Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: a meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227–237. https://doi.org/10.1177/1745691614568352

: Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Brain structure and functional connectivity associated with pornography consumption: The brain on porn. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.93

: Park, B. Y., Wilson, G., Berger, J., Christman, M., Reina, B., Bishop, F., Klam, W. P., & Doan, A. P. (2016). Is Internet pornography causing sexual dysfunctions? A review with clinical reports. Behavioral Sciences, 6(3), 17. https://doi.org/10.3390/bs6030017

: Dwulit, A. D., & Rzymski, P. (2019). The potential associations of pornography use with sexual dysfunctions: An integrative literature review. Journal of Clinical Medicine, 8(6), 914. https://doi.org/10.3390/jcm8060914

: Wright, P. J., Tokunaga, R. S., & Kraus, A. (2017). Pornography Consumption and Satisfaction: A Meta-Analysis. Human Communication Research, 43(3), 315–343. https://doi.org/10.1111/hcre.12108

: Vaillancourt-Morel, M.-P., Daspe, M.-È., Charbonneau-Lefebvre, V., Bosisio, M., & Bergeron, S. (2019). Pornography Use in Adult Mixed-Sex Romantic Relationships: A Systematic Review. Current Sexual Health Reports, 11, 35–43. https://doi.org/10.1007/s11930-019-00190-7

: OECD. (2021). All the lonely people: Education and loneliness (Trends Shaping Education Spotlight No. 23). OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/all-the-lonely-people-education-and-loneliness.pdf; Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: a meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227–237. https://doi.org/10.1177/1745691614568352

: Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/

: Twenge, J. M., Sherman, R. A., & Wells, B. E. (2017). Declines in sexual frequency among American adults, 1989–2014. Archives of Sexual Behavior, 46(8), 2389–2401. https://doi.org/10.1007/s10508-017-0953-1

: Ueda, P., Mercer, C. H., Ghaznavi, C., & Herbenick, D. (2020). Trends in frequency of sexual activity and number of sexual partners among adults aged 18 to 44 years in the US, 2000–2018. JAMA Network Open, 3(6), e203833. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.3833

: Wellings, K., Palmer, M. J., Machiyama, K., Slaymaker, E., & Ussher, J. M. (2019). Changes in the frequency of sex in Britain: evidence from three national surveys of sexual attitudes and lifestyles. BMJ, 365, l1525. https://doi.org/10.1136/bmj.l1525

: Ghaznavi, C., Sakamoto, H., Yoneoka, D., Nomura, S., Shibuya, K., & Ueda, P. (2019). Trends in heterosexual inexperience among young adults in Japan: analysis of national surveys, 1987–2015. PLOS ONE, 14(10), e0218709. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0218709

: Twenge, J. M., Sherman, R. A., & Wells, B. E. (2017). Declines in sexual frequency among American adults, 1989–2014. Archives of Sexual Behavior, 46(8), 2389–2401. https://doi.org/10.1007/s10508-017-0953-1

: Ueda, P., Mercer, C. H., Ghaznavi, C., & Herbenick, D. (2020). Trends in frequency of sexual activity and number of sexual partners among adults aged 18 to 44 years in the US, 2000–2018. JAMA Network Open, 3(6), e203833. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.3833

: Vaillancourt-Morel, M.-P., Daspe, M.-È., Charbonneau-Lefebvre, V., Bosisio, M., & Bergeron, S. (2019). Pornography Use in Adult Mixed-Sex Romantic Relationships: A Systematic Review. Current Sexual Health Reports, 11, 35–43. https://doi.org/10.1007/s11930-019-00190-7

: American Society for Reproductive Medicine (ASRM), Practice Committee. (2022). Optimizing natural fertility: a committee opinion. https://www.asrm.org/practice-guidance/practice-committee-documents/optimizing-natural-fertility-a-committee-opinion-2022/

: Gnoth, C., Godehardt, E., Godehardt, D., Frank-Herrmann, P., & Freundl, G. (2003). Time to pregnancy: results of the German prospective study and impact on the management of infertility. Human Reproduction, 18(9), 1959–1966. https://doi.org/10.1093/humrep/deg366

: Konishi, S., Saotome, T., Ueno, R., et al. (2020). Coital Frequency and the Probability of Pregnancy in Couples Trying to Conceive Their First Child: A Prospective Cohort Study in Japan. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(14), 4985. https://doi.org/10.3390/ijerph17144985

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). On the Quantum and Tempo of Fertility. Population and Development Review, 24(2), 271–291.

: Levine, H., Jørgensen, N., Martino-Andrade, A., et al. (2023). Temporal trends in sperm count: a systematic review and meta-regression analysis of samples collected globally in the 20th and 21st centuries. Human Reproduction Update, 29(2), 157–176. https://doi.org/10.1093/humupd/dmac035

: World Health Organization (WHO). (2023). Infertility (Fact sheet). https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/infertility

: Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/

: OECD. (2021). All the lonely people: Education and loneliness (Trends Shaping Education Spotlight No. 23). OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/all-the-lonely-people-education-and-loneliness.pdf

: Ho, J. Q. H., Hu, M., Chen, T. X., & Hartanto, A. (2025). Potential and pitfalls of romantic Artificial Intelligence (AI) companions: A systematic review. Computers in Human Behavior Reports, 100715. https://doi.org/10.1016/j.chbr.2025.100715; De Freitas, J., Oguz-Uguralp, Z., Uguralp, A. K., & Puntoni, S. (2025). AI Companions Reduce Loneliness. (Advance Access publication, June 25, 2025). https://www.hbs.edu/ris/Publication%20Files/AI%20Companions%20Reduce%20Loneliness%2011.7.2025_57451c02-8047-4e0d-abfc-55841f64166d.pdf

: OECD. (2021). All the lonely people: Education and loneliness (Trends Shaping Education Spotlight No. 23). OECD Publishing. https://www.oecd.org/education/all-the-lonely-people-education-and-loneliness.pdf

: Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: a meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 10(2), 227–237. https://doi.org/10.1177/1745691614568352

: Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/

: Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Brain structure and functional connectivity associated with pornography consumption: The brain on porn. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.93

: Wright, P. J., Tokunaga, R. S., & Kraus, A. (2017). Pornography Consumption and Satisfaction: A Meta-Analysis. Human Communication Research, 43(3), 315–343. https://doi.org/10.1111/hcre.12108

: Vaillancourt-Morel, M.-P., Daspe, M.-È., Charbonneau-Lefebvre, V., Bosisio, M., & Bergeron, S. (2019). Pornography Use in Adult Mixed-Sex Romantic Relationships: A Systematic Review. Current Sexual Health Reports, 11, 35–43. https://doi.org/10.1007/s11930-019-00190-7

: Bőthe, B., Tóth-Király, I., Potenza, M. N., Orosz, G., & Demetrovics, Z. (2021). Are sexual functioning problems associated with frequent pornography use and/or problematic pornography use? Results from a large community survey including males and females. Computers in Human Behavior, 116, 106637. https://doi.org/10.1016/j.chb.2020.106637

: American Society for Reproductive Medicine (ASRM), Practice Committee. (2022). Optimizing natural fertility: a committee opinion. https://www.asrm.org/practice-guidance/practice-committee-documents/optimizing-natural-fertility-a-committee-opinion-2022/

: Konishi, S., Saotome, T., Ueno, R., et al. (2020). Coital Frequency and the Probability of Pregnancy in Couples Trying to Conceive Their First Child: A Prospective Cohort Study in Japan. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(14), 4985. https://doi.org/10.3390/ijerph17144985

: Gnoth, C., Godehardt, E., Godehardt, D., Frank-Herrmann, P., & Freundl, G. (2003). Time to pregnancy: results of the German prospective study and impact on the management of infertility. Human Reproduction, 18(9), 1959–1966. https://doi.org/10.1093/humrep/deg366

: Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster.

: Dunbar, R. I. M. (2016). "Do online social media cut through the constraints that limit the size of offline social networks?" Royal Society Open Science, 3(1), 150292. https://doi.org/10.1098/rsos.150292

: Sutcliffe, A. J., Binder, J. F., & Dunbar, R. I. M. (2018). "Activity in social media and intimacy in social relationships." Computers in Human Behavior, 85, 227–235. https://doi.org/10.1016/j.chb.2018.03.050

: Dunbar, R. I. M. (2016). "Do online social media cut through the constraints that limit the size of offline social networks?" Royal Society Open Science, 3(1), 150292. https://doi.org/10.1098/rsos.150292

: Sutcliffe, A. J., Binder, J. F., & Dunbar, R. I. M. (2018). "Activity in social media and intimacy in social relationships." Computers in Human Behavior, 85, 227–235. https://doi.org/10.1016/j.chb.2018.03.050

: Twenge, J. M., Spitzberg, B. H., & Campbell, W. K. (2019). "Less in-person social interaction with peers among U.S. adolescents in the 21st century and links to loneliness." Journal of Social and Personal Relationships, 36(6), 1892–1913. https://doi.org/10.1177/0265407519836170

: Primack, B. A., Shensa, A., Sidani, J. E., Whaite, E. O., Lin, L.‑Y., Rosen, D., Colditz, J. B., Radovic, A., & Miller, E. (2017). "Social Media Use and Perceived Social Isolation Among Young Adults in the U.S." American Journal of Preventive Medicine, 53(1), 1–8. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2017.01.010

: McPherson, M., Smith-Lovin, L., & Brashears, M. E. (2006). "Social Isolation in America: Changes in Core Discussion Networks over Two Decades." American Sociological Review, 71(3), 353–375. https://doi.org/10.1177/000312240607100301

: Rosenfeld, M. J., Thomas, R. J., & Hausen, S. (2019). "Disintermediating your friends: How online dating in the United States displaces other ways of meeting." Proceedings of the National Academy of Sciences, 116(36), 17753–17758. https://doi.org/10.1073/pnas.1908630116

: Tanskanen, A. O., & Rotkirch, A. (2014). "The impact of grandparental investment on mothers' fertility intentions in four European countries." Demographic Research, 31(1), 1–26. https://doi.org/10.4054/DemRes.2014.31.1

: Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. New York: Simon & Schuster.

: Sutcliffe, A. J., Binder, J. F., & Dunbar, R. I. M. (2018). "Activity in social media and intimacy in social relationships." Computers in Human Behavior, 85, 227–235. https://doi.org/10.1016/j.chb.2018.03.050

: Twenge, J. M., Spitzberg, B. H., & Campbell, W. K. (2019). "Less in-person social interaction with peers among U.S. adolescents in the 21st century and links to loneliness." Journal of Social and Personal Relationships, 36(6), 1892–1913. https://doi.org/10.1177/0265407519836170

: McPherson, M., Smith-Lovin, L., & Brashears, M. E. (2006). "Social Isolation in America: Changes in Core Discussion Networks over Two Decades." American Sociological Review, 71(3), 353–375. https://doi.org/10.1177/000312240607100301

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). "On the Quantum and Tempo of Fertility." Population and Development Review, 24(2), 271–291. https://doi.org/10.2307/2807974

: Rosenfeld, M. J., Thomas, R. J., & Hausen, S. (2019). "Disintermediating your friends: How online dating in the United States displaces other ways of meeting." Proceedings of the National Academy of Sciences, 116(36), 17753–17758. https://doi.org/10.1073/pnas.1908630116

: Primack, B. A., Shensa, A., Sidani, J. E., Whaite, E. O., Lin, L.‑Y., Rosen, D., Colditz, J. B., Radovic, A., & Miller, E. (2017). "Social Media Use and Perceived Social Isolation Among Young Adults in the U.S." American Journal of Preventive Medicine, 53(1), 1–8. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2017.01.010

: Twenge, J. M., Spitzberg, B. H., & Campbell, W. K. (2019). "Less in-person social interaction with peers among U.S. adolescents in the 21st century and links to loneliness." Journal of Social and Personal Relationships, 36(6), 1892–1913. https://doi.org/10.1177/0265407519836170

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). "On the Quantum and Tempo of Fertility." Population and Development Review, 24(2), 271–291. https://doi.org/10.2307/2807974

: Frederick, S., Loewenstein, G., & O'Donoghue, T. (2002). "Time Discounting and Time Preference: A Critical Review." Journal of Economic Literature, 40(2). https://doi.org/10.1257/jel.40.2.351

: World Health Organization. (2022). World mental health report: Transforming mental health for all. Geneva: WHO. https://www.who.int/publications/i/item/9789240049338

: Twenge, J. M., Haidt, J., Blake, A. B., McAllister, C., Lemon, H., & Le Roy, A. (2021). Worldwide increases in adolescent loneliness. Journal of Adolescence, 93, 257–269. doi:10.1016/j.adolescence.2021.06.006

: Centers for Disease Control and Prevention (CDC). (2023). Youth Risk Behavior Survey Data Summary & Trends Report: 2011–2021. https://www.cdc.gov/healthyyouth/data/yrbs/pdf/YRBS_Data-Summary-Trends_Report2023_508.pdf

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). On the quantum and tempo of fertility. Population and Development Review, 24(2), 271–291. doi:10.2307/2807974

: Berridge, K. C., & Robinson, T. E. (2016). Liking, wanting, and the incentive-sensitization theory of addiction. American Psychologist, 71(8), 670–679. doi:10.1037/amp0000059

: Kim, S. H., Baik, S.-H., Park, C. S., Kim, S. J., Choi, S.-W., & Kim, S. E. (2011). Reduced striatal dopamine D2 receptors in people with Internet addiction. NeuroReport, 22(8), 407–411. doi:10.1097/WNR.0b013e328346e16e

: Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Brain structure and functional connectivity associated with pornography consumption: The brain on porn. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. doi:10.1001/jamapsychiatry.2014.93

: Ra, C. K., Cho, J., Stone, M. D., et al. (2018). Association of digital media use with subsequent symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder among adolescents. JAMA, 320(3), 255–263. doi:10.1001/jama.2018.8931

: Yan, T., Su, C., Xue, W., Hu, Y., & Zhou, H. (2024). Mobile phone short video use negatively impacts attention functions: an EEG study. Frontiers in Human Neuroscience, 18, 1383913. doi:10.3389/fnhum.2024.1383913

: Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain Drain: The mere presence of one's own smartphone reduces available cognitive capacity. Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140–154. doi:10.1086/691462

: Kim, S. H., Baik, S.-H., Park, C. S., Kim, S. J., Choi, S.-W., & Kim, S. E. (2011). Reduced striatal dopamine D2 receptors in people with Internet addiction. NeuroReport, 22(8), 407–411. doi:10.1097/WNR.0b013e328346e16e

: Kühn, S., & Gallinat, J. (2014). Brain structure and functional connectivity associated with pornography consumption: The brain on porn. JAMA Psychiatry, 71(7), 827–834. doi:10.1001/jamapsychiatry.2014.93

: Atlantis, E., & Sullivan, T. (2012). Bidirectional association between depression and sexual dysfunction: a systematic review and meta-analysis. The Journal of Sexual Medicine, 9(6), 1497–1507. doi:10.1111/j.1743-6109.2012.02709.x

: Liu, Q., Zhang, Y., Wang, J., et al. (2018). Depression and erectile dysfunction: a systematic review and meta-analysis. The Journal of Sexual Medicine, 15(8), 1073–1082. doi:10.1016/j.jsxm.2018.05.016

: Whirledge, S., & Cidlowski, J. A. (2010). Glucocorticoids, stress, and fertility. Minerva Endocrinologica, 35(2), 109–125. (PMID: 20595915)

: Joseph, D. N., & Whirledge, S. (2017). Stress and the HPA axis: Balancing homeostasis and fertility. International Journal of Molecular Sciences, 18(10), 2224. doi:10.3390/ijms18102224

: Schliep, K. C., Mumford, S. L., Vladutiu, C. J., et al. (2015). Perceived stress, reproductive hormones, and ovulatory function: a prospective cohort study. Epidemiology, 26(2), 177–184. doi:10.1097/EDE.0000000000000238

: Wesselink, A. K., Hatch, E. E., Rothman, K. J., et al. (2018). Perceived stress and fecundability: a preconception cohort study of North American couples. American Journal of Epidemiology, 187(12), 2662–2671. doi:10.1093/aje/kwy182

: Nillni, Y. I., Wesselink, A. K., Hatch, E. E., et al. (2016). The influence of depressive symptoms on fecundability and early pregnancy loss. Human Reproduction. doi:10.1093/humrep/dew132

: Liao, T., Gao, Y., Yang, X., et al. (2024). Preconception depression reduces fertility: a couple-based prospective preconception cohort. Human Reproduction Open, 2024(3), hoae032. doi:10.1093/hropen/hoae032

: Janevic, T., Kahn, L. G., Landsbergis, P., et al. (2014). Effects of work and life stress on semen quality. Fertility and Sterility, 102(2), 530–537.e2. doi:10.1016/j.fertnstert.2014.04.021

: Frederick, S., Loewenstein, G., & O'Donoghue, T. (2002). "Time Discounting and Time Preference: A Critical Review." Journal of Economic Literature, 40(2). https://doi.org/10.1257/jel.40.2.351

: Bellani, D., Arpino, B., & Vignoli, D. (2021). The role of time preferences in childbearing: evidence from Italy. Demographic Research, 44(50), 1185–1228. doi:10.4054/DemRes.2021.44.50

: Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68–78. doi:10.1037/0003-066X.55.1.68

: Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68–78. doi:10.1037/0003-066X.55.1.68

: Bongaarts, J., & Feeney, G. (1998). On the quantum and tempo of fertility. Population and Development Review, 24(2), 271–291. doi:10.2307/2807974

: Whirledge, S., & Cidlowski, J. A. (2010). Glucocorticoids, stress, and fertility. Minerva Endocrinologica, 35(2), 109–125. (PMID: 20595915)

: Joseph, D. N., & Whirledge, S. (2017). Stress and the HPA axis: Balancing homeostasis and fertility. International Journal of Molecular Sciences, 18(10), 2224. doi:10.3390/ijms18102224

: Wesselink, A. K., Hatch, E. E., Rothman, K. J., et al. (2018). Perceived stress and fecundability: a preconception cohort study of North American couples. American Journal of Epidemiology, 187(12), 2662–2671. doi:10.1093/aje/kwy182

: Schliep, K. C., Mumford, S. L., Vladutiu, C. J., et al. (2015). Perceived stress, reproductive hormones, and ovulatory function: a prospective cohort study. Epidemiology, 26(2), 177–184. doi:10.1097/EDE.0000000000000238

: OECD/European Union. (2018). Health at a Glance: Europe 2018: State of Health in the EU Cycle (avsnitt: "The costs of mental health problems exceed 4% of GDP"). OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/health_glance_eur-2018-en

Stevenson, D., & Farmer, P. (2017). *Thriving at Work: The
Stevenson/Farmer review of mental health and employers*. London: UK
Government (DWP/DHSC).
https://www.gov.uk/government/publications/thriving-at-work-a-review-of-mental-health-and-employers

: Bellani, D., Arpino, B., & Vignoli, D. (2021). The role of time preferences in childbearing: evidence from Italy. Demographic Research, 44(50), 1185–1228. doi:10.4054/DemRes.2021.44.50

: European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). (2024). Key facts on environmental exposure, fertility and reproductive health (Factsheet). Hämtad 2026-01-15, från: https://www.eshre.eu/-/media/sitecore-files/Factsheets/FACT-SHEETS-ESHRE\-\–MAIN-MESSAGES-2024_03_04.pdf

: Liang, Y.-H., Fang, M., Huang, H.-R., et al. (2025). Global, regional, and national prevalence and trends of infertility among individuals of reproductive age (15–49 years) from 1990 to 2021, with projections to 2040. Human Reproduction, 40(3), 529–544. https://doi.org/10.1093/humrep/deae292

: Liang, Y.-H., Fang, M., Huang, H.-R., et al. (2025). Global, regional, and national prevalence and trends of infertility among individuals of reproductive age (15–49 years) from 1990 to 2021, with projections to 2040. Human Reproduction, 40(3), 529–544. https://doi.org/10.1093/humrep/deae292

: Liang, Y.-H., Fang, M., Huang, H.-R., et al. (2025). Global, regional, and national prevalence and trends of infertility among individuals of reproductive age (15–49 years) from 1990 to 2021, with projections to 2040. Human Reproduction, 40(3), 529–544. https://doi.org/10.1093/humrep/deae292

: Mascarenhas, M. N., Flaxman, S. R., Boerma, T., Vanderpoel, S., & Stevens, G. A. (2012). National, regional, and global trends in infertility prevalence since 1990: A systematic analysis of 277 health surveys. PLoS Medicine, 9(12), e1001356. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1001356

: World Health Organization (WHO). (2023). Infertility (Fact sheet). Hämtad 2026-01-15, från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/infertility

: Joffe, M., Key, J., Best, N., Jensen, T. K., & Keiding, N. (2013). Time trends in biological fertility in Britain. Human Reproduction, 28(7), 1940–1947. https://doi.org/10.1093/humrep/det073

: World Health Organization (WHO). (2025, 7 februari). Polycystic ovary syndrome (Fact sheet). https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/polycystic-ovary-syndrome

: European Association of Urology (EAU). (2023). EAU Guidelines on Sexual and Reproductive Health. https://uroweb.org/guidelines/sexual-and-reproductive-health

: Krausz, C., & Riera-Escamilla, A. (2018). Genetics of male infertility. Nature Reviews Urology, 15(6), 369–384. https://doi.org/10.1038/s41585-018-0003-3

: World Health Organization (WHO). (2025, 7 februari). Polycystic ovary syndrome (Fact sheet). https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/polycystic-ovary-syndrome

: ESHRE Task Force on Ethics and Law. (2010). Lifestyle-related factors and access to medically assisted reproduction. Human Reproduction, 25(3), 578–583. https://doi.org/10.1093/humrep/dep458

: Eurostat. (2024). Overweight and obesity – BMI statistics (Statistics Explained). https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Overweight_and_obesity_-_BMI_statistics

: Lynch, C. D., Sundaram, R., Maisog, J. M., Sweeney, A. M., & Louis, G. M. B. (2014). Preconception stress increases the risk of infertility: results from a couple-based prospective cohort study—The LIFE Study. Human Reproduction, 29(5), 1067–1075. https://doi.org/10.1093/humrep/deu032

: lacqua, A., Izzo, G., Emerenziani, G. P., Baldari, C., & Aversa, A. (2018). Lifestyle and fertility: the influence of stress and quality of life on male fertility. Reproductive Biology and Endocrinology, 16, 115. https://doi.org/10.1186/s12958-018-0436-9

: European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). (2024). Key facts on environmental exposure, fertility and reproductive health (Factsheet). https://www.eshre.eu/-/media/sitecore-files/Factsheets/FACT-SHEETS-ESHRE-\–MAIN-MESSAGES-2024_03_04.pdf

: Abdo, N., et al. (2023). Screening for phthalates biomarkers and its potential role in infertility outcomes in Jordan. Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology. https://doi.org/10.1038/s41370-023-00618-5

: Ragusa, A. et al. (2021). "Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta." Environment International, 146, 106274. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160412020322297

: Liu, Y. et al. (2024). "Microplastics exposure: implications for human fertility, pregnancy, and development." Frontiers in Endocrinology, 15, 10794604. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10794604

: Liu, Y. et al. (2024). "Association of mixed exposure to microplastics with sperm dysfunction." Environmental Science & Technology, 58(4), 1234–1243. Hämtad från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39342804

: Liu, Y. et al. (2024). "Association of mixed exposure to microplastics with sperm dysfunction." EBioMedicine, 101, 104806. Hämtad från: https://www.thelancet.com/journals/ebiom/article/PIIS2352-3964(24)00405-5

: Zurub, R. E., Cariaco, Y., Wade, M. G., & Bainbridge, S. A. (2024). Microplastics exposure: implications for human fertility, pregnancy and child health. Frontiers in Endocrinology, 14, 1330396.

: Ragusa, A., Svelato, A., Santacroce, C., et al. (2021). Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta. Environment International, 146, 106274. https://doi.org/10.1016/j.envint.2020.106274

: Zurub, R. E., Cariaco, Y., Wade, M. G., & Bainbridge, S. A. (2024). Microplastics exposure: implications for human fertility, pregnancy and child health. Frontiers in Endocrinology, 14, 1330396. https://doi.org/10.3389/fendo.2023.1330396

: Charifson, M., et al. (2024). Evaluating associations of bisphenol and phthalate exposure with time to pregnancy and subfecundity in a New York City pregnancy cohort. Environmental Pollution, 356, 124281. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2024.124281

: Zhang, H., Gao, F., Ben, Y., & Su, Y. (2020). Association between phthalate exposure and risk of spontaneous pregnancy loss: A systematic review and meta-analysis. Environmental Pollution, 267, 115446. https://doi.org/10.1016/j.envpol.2020.115446

: Pergialiotis, V., Kotrogianni, P., Christopoulos-Timogiannakis, E., et al. (2018). Bisphenol A and adverse pregnancy outcomes: a systematic review of the literature. Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 31(24), 3320–3327. https://doi.org/10.1080/14767058.2017.1368076

: Peters, A. E., Ford, E. A., Roman, S. D., et al. (2024). Impact of Bisphenol A and its alternatives on oocyte health: a scoping review. Human Reproduction Update, 30(6), 653–691. https://doi.org/10.1093/humupd/dmae025

: Messerlian, C. et al. (2016). "Preconception Phthalate Exposure and Women's Reproductive Health." Environmental Health Perspectives, 124(4), 565–571. Hämtad från: https://ehp.niehs.nih.gov/EHP12287

: Liu, L. et al. (2024). "Evaluating associations of bisphenol and phthalate exposure with reproductive outcomes." Reproductive Toxicology, 123, 106942. Hämtad från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38830524

: Smith, A. D. A. C., Tilling, K., Nelson, S. M., & Lawlor, D. A. (2015). "Live-Birth Rate Associated With Repeat In Vitro Fertilization Treatment Cycles". JAMA, 314(24), 2654–2662. https://doi.org/10.1001/jama.2015.17296

: Smith, A. D. A. C., Tilling, K., Nelson, S. M., & Lawlor, D. A. (2015). "Live-Birth Rate Associated With Repeat In Vitro Fertilization Treatment Cycles". JAMA, 314(24), 2654–2662. https://doi.org/10.1001/jama.2015.17296

: Malizia, B. A., Hacker, M. R., & Penzias, A. S. (2009). "Cumulative live-birth rates after in vitro fertilization". The New England Journal of Medicine, 360(3), 236–243. https://doi.org/10.1056/NEJMoa0803072

: Smith, A. D. A. C., Tilling, K., Nelson, S. M., & Lawlor, D. A. (2015). "Live-Birth Rate Associated With Repeat In Vitro Fertilization Treatment Cycles". JAMA, 314(24), 2654–2662. https://doi.org/10.1001/jama.2015.17296

: European IVF-Monitoring Consortium (EIM), for the European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE), Wyns, C., De Geyter, C., Calhaz-Jorge, C., Kupka, M. S., Motrenko, T., Smeenk, J., Bergh, C., Tandler-Schneider, A., Rugescu, I. A., & Goossens, V. (2022). "ART in Europe, 2018: results generated from European registries by ESHRE". Human Reproduction Open, 2022(3).

: McMahon, C., Hammarberg, K., Lensen, S., Wang, R., Mol, B. W., & Vollenhoven, B. (2024)." What do women undergoing in vitro fertilization (IVF) understand about their chance of IVF success?". Human Reproduction, 39(1), 130–138.

: Hammarberg, K., Prentice, T., Purcell, I., & Johnson, L. (2018). "Quality of information about success rates provided on assisted reproductive technology clinic websites in Australia and New Zealand." Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology, 58(3), 330–334.

: Gameiro, S., Boivin, J., Peronace, L., & Verhaak, C. M. (2012). "Why do patients discontinue fertility treatment? A systematic review of reasons and predictors of discontinuation in fertility treatment." Human Reproduction Update, 18(6), 652–669.

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://population.un.org/wpp/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/PROJ_23NP/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. Hämtat den 21 januari 2026, från: https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Demografiska rapporter 2025:2. Publicerad 11 april 2025. SCB. Hämtat den 21 januari 2026, från:

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/produktrelaterat/rapporter/sveriges-framtida-befolkning-2025-2070/

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. United Nations. Hämtat den 21 januari 2026, från:

https://population.un.org/wpp/

UN Data/PopDiv för årsspecifika TFR‑värden. Hämtat den 21 januari
2026, från:
https://data.un.org/Data.aspx?d=PopDiv&f=variableID%3A54%3BcrID%3A752

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. Hämtat den 21 januari 2026, från:

https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

: Bloom, D. E., Kuhn, M., & Prettner, K. (2025, juni). The Debate over Falling Fertility. Finance & Development (IMF). Hämtat den 21 januari 2026, från:

https://www.imf.org/en/publications/fandd/issues/2025/06/the-debate-over-falling-fertility-david-bloom

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/918d8db3-en

https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

(PDF:
https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2024/04/society-at-a-glance-2024_918d8db3/b167d173-en.pdf)

: Bloom, D. E., Kuhn, M., & Prettner, K. (2025, juni). The Debate over Falling Fertility. Finance & Development (IMF).

https://www.imf.org/en/Publications/fandd/issues/2025/06/the-debate-over-falling-fertility-bloom-kuhn-prettner

: Eurostat. (2024a). Short-term population projections (2023–2050) [dataset], proj_stp24. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/proj_stp24

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025b, 11 april). Knappt 90 000 fler i Sverige år 2030. Statistiknyhet. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/pong/statistiknyhet/sveriges-framtida-befolkning-2025-2070/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2024). Ekonomirapporten 2024. Stockholm: SKR. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer.html

: Sveriges riksbank. (2024). Penningpolitisk rapport 2024. Stockholm: Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/publikationer/penningpolitisk-rapport/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Modell för framtida befolkningspyramid, utgångspunkt från 2023 och 2024 års observerad befolkning. Antagande om en TFR på 1,1, med en "replacement rate" på 2,1 (för att ta hänsyn till överskott av män vid födsel och andel kvinnor som inte uppnår fertil ålder etc.). Antagande att alla barn föds av kvinnor vid 31 års ålder (rådande genomsnittsålder för mödrar), och att alla individer avlider vid uppnådda 83 års ålder (rådande genomsnittslivslängd). Befolkningspyramid för 2023 och 2024 hämtad från SCB.

: Baserat på befolkningspyramid modellen antar vi rådande kostnader för pensionärer (ålder 65+) för allmän pension (inklusive änkepension), bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd, kommunal äldreomsorgskostnad och kostnad för pensionsmyndighet, med avdrag för inkomstskatt och arbetsgivaravgift för individer som är 65+. Nettokostnaden skalas sedan upp baserat på andel av befolkning som beräknas vara 65+ enligt befolkningspyramidsmodell.

: Modell för framtida befolkningspyramid.

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2024). Ekonomirapporten 2024. Stockholm: SKR. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer.html

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: UNFPA. (2023). State of World Population 2023: 8 Billion Lives, Infinite Possibilities – The case for rights and choices. New York: UNFPA. https://www.unfpa.org/swp2023

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2024). Ekonomirapporten 2024. Stockholm: SKR. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer.html

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (2024). Ekonomirapporten 2024. Stockholm: SKR. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer.html

: Sveriges riksbank. (2024). Penningpolitisk rapport 2024. Stockholm: Sveriges riksbank. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/publikationer/penningpolitisk-rapport/

: Raftery, A. E., Alkema, L., & Gerland, P. (2014). Bayesian population projections for the United Nations. Statistical Science, 29(1), 58–68. https://doi.org/10.1214/13-STS419

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2023). Sveriges framtida befolkning 2023–2070. Demografiska rapporter 2023:2. Stockholm: SCB.

[https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/pong/publikationer/sveriges-framtida-befolkning-2023-2070/](https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/pong/publikationer/sveriges-framtida-befolkning-2023-2070/?utm_source=chatgpt.com)

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

: Sobotka, T., Matysiak, A., & Brzozowska, Z. (2019). "Policy responses to low fertility: How effective are they?". UNFPA Working Paper No. 1 (May 2019; final corrections 7 Feb 2020). United Nations Population Fund (UNFPA).

https://www.unfpa.org/publications/policy-responses-low-fertility

(PDF:
https://www.unfpa.org/sites/default/files/resource-pdf/1._unfpa_working_paper_low_fertility_2020-02-07.pdf)

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

: Luci-Greulich, A., & Thévenon, O. (2013). The impact of family policies on fertility trends in developed countries. European Journal of Population, 29, 387–416. https://doi.org/10.1007/s10680-013-9295-4

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Eurostat. (2019). EUROPOP2019 – Population projections (2019–2100) [dataset], proj_19np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_19NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_19np/default/table?lang=en

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset]. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC). (2024). The 2024 Ageing Report: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2022–2070). Luxembourg: Publications Office of the European Union. https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/2024-ageing-report-economic-and-budgetary-projections-eu-member-states-2022-2070_en

: Luci-Greulich, A., & Thévenon, O. (2013). The impact of family policies on fertility trends in developed countries. European Journal of Population, 29, 387–416. https://doi.org/10.1007/s10680-013-9295-4

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://www.oecd.org/social/society-at-a-glance/

: Konjunkturinstitutet (2025). Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022. Specialstudie 117 (regeringsuppdrag om migrationens nettoeffekter). Stockholm: Konjunkturinstitutet, 4 juni 2025. Hämtad 12 januari 2026, från: https://www.konj.se/media/kpgnt5iw/specialstudie-117-invandrades-nettobidrag-till-de-offentliga-finanserna-1983-2022.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2024). World Population Prospects 2024 (WPP 2024) [databas/rapportpaket]. New York: United Nations. https://population.un.org/wpp/ (Summary of Results PDF: https://population.un.org/wpp/assets/Files/WPP2024_Summary-of-Results.pdf)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2025). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Demografiska rapporter 2025:2. Publicerad 11 april 2025. Stockholm: SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsframskrivningar/produktrelaterat/rapporter/sveriges-framtida-befolkning-2025-2070/ (PDF: https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf)

: Eurostat. (2019). EUROPOP2019 – Population projections at national level (2019–2100) [dataset]. Online data code: proj_19np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_19NP (Databrowser: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_19np/default/table?lang=en)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections at national level (2022–2100) [dataset]. Online data code: proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP (Databrowser: https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en)

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators. Paris: OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/918d8db3-en (Full report: https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en/full-report.html)

: Bignami, S., Endrich, M., Natale, F., & Ueffing, P. (2024). Low Fertility in the EU: A Review of Trends and Drivers. Science for Policy Brief. European Commission, Joint Research Centre (JRC), Ispra. JRC137492. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC137492 (PDF: https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC137492/JRC137492_01.pdf)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Framskrivning 2012 – alternativa antaganden (äldre framskrivningar). Statistikdatabasen (prognosår 2012–2110).

https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt

(Se även tabeller med alternativa antaganden:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070. Demografiska rapporter 2021:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2022). World Population Prospects 2022. Summary of Results. United Nations.

https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/wpp2022_summary_of_results.pdf

(Projektplattform:
https://www.un.org/development/desa/pd/content/World-Population-Prospects-2022)

: Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95). Finansdepartementet/Regeringskansliet.

PDF:
https://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Framskrivning 2012 – alternativa antaganden (äldre framskrivningar). Statistikdatabasen (prognosår 2012–2110).

https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt

(Se även tabeller med alternativa antaganden:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt)

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2022). World Population Prospects 2022. Summary of Results. United Nations.

https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/wpp2022_summary_of_results.pdf

(Projektplattform:
https://www.un.org/development/desa/pd/content/World-Population-Prospects-2022)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Framskrivning 2012 – alternativa antaganden (äldre framskrivningar). Statistikdatabasen (prognosår 2012–2110).

https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt

(Se även tabeller med alternativa antaganden:
https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/PrognForandr2012Alt)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070. Demografiska rapporter 2021:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95). Finansdepartementet/Regeringskansliet.

PDF:
https://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070. Demografiska rapporter 2021:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070. Demografiska rapporter 2021:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

: Malmberg, B., Wimark, T., Turunen, J., & Axelsson, L. (2016). Invandringens effekter på Sveriges ekonomiska utveckling. Delmi Rapport 2016:8. Delegationen för migrationsstudier (Delmi). https://www.delmi.se/media/tk2pjm3c/delmi-rapport-2016_8.pdf

: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. (2022). World Population Prospects 2022. Summary of Results. United Nations.

https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/wpp2022_summary_of_results.pdf

(Projektplattform:
https://www.un.org/development/desa/pd/content/World-Population-Prospects-2022)

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2024). Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1. SCB.

https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf

(Se tabellbilaga, särskilt tabell T.14 och T.15 för alternativa
antaganden om migration respektive fruktsamhet.)

: Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95). Finansdepartementet/Regeringskansliet.

PDF:
https://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595

: Flood, L., & Ruist, J. (2015). Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser. Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:95). Finansdepartementet/Regeringskansliet.

PDF:
https://www.regeringen.se/contentassets/6a0373dacf97488d8aae6b5785e46583/migration-en-aldrande-befolkning-och-offentliga-finanser-sou-201595

: Statistiska centralbyrån (SCB). (2021). Sveriges framtida befolkning 2021–2070. Demografiska rapporter 2021:1. SCB.

PDF:
https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf

: Eurostat. (2023). EUROPOP2023 – Population projections (2022–2100) [dataset], proj_23np. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/PROJ_23NP

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/proj_23np/default/table?lang=en

(Scenarioinformation, inkl. "no migration":
https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/proj_23n_esms.htm)

: Konjunkturinstitutet. (2015). Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet.

https://www.konj.se/download/18.6d3ae2e7160e0abfb3b44e18/1524814092749/sllh_2015.pdf

: Konjunkturinstitutet. (2015). Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet.

https://www.konj.se/download/18.6d3ae2e7160e0abfb3b44e18/1524814092749/sllh_2015.pdf

: Regeringen (2013). Prop. 2012/13:100, kapitel 11 "Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet". (Anger att försörjningskvoten är 0,73 år 2013 och ökar till 0,87 år 2050 och 0,94 år 2100; definierar yrkesverksam ålder som 20–64 år och icke-yrkesverksam ålder som 0–19 samt 65+). PDF: https://www.regeringen.se/contentassets/49936146e4f04cd6aca22aeb4c1398b8/kapitel-11-bedomning-av-finanspolitikens-langsiktiga-hallbarhet/

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC) (2024). The 2024 Ageing Report – Country fiche: Sweden. (Redovisar bl.a. utvecklingen i äldreberoende 65+ i relation till 20–64 och diskuterar åldrande och finansieringsbörda i långsiktiga projektioner). PDF: https://economy-finance.ec.europa.eu/document/download/1a05f725-4231-411e-bcde-7d567ddd7689_en?filename=2024-ageing-report-country-fiche-Sweden.pdf

: Regeringen (2013). Prop. 2012/13:100, kapitel 11 "Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet". (Anger att försörjningskvoten är 0,73 år 2013 och ökar till 0,87 år 2050 och 0,94 år 2100; definierar yrkesverksam ålder som 20–64 år och icke-yrkesverksam ålder som 0–19 samt 65+). PDF: https://www.regeringen.se/contentassets/49936146e4f04cd6aca22aeb4c1398b8/kapitel-11-bedomning-av-finanspolitikens-langsiktiga-hallbarhet/

: European Commission & Economic Policy Committee (EPC) (2024). The 2024 Ageing Report – Country fiche: Sweden. (Redovisar bl.a. utvecklingen i äldre-beroende 65+ i relation till 20–64 och diskuterar åldrande och finansieringsbörda i långsiktiga projektioner). PDF: https://economy-finance.ec.europa.eu/document/download/1a05f725-4231-411e-bcde-7d567ddd7689_en?filename=2024-ageing-report-country-fiche-Sweden.pdf

: Statistiska centralbyrån (SCB) (2025a). Sveriges framtida befolkning 2025–2070. Demografiska rapporter 2025:2. SCB. https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/population-and-living-conditions/population-composition-and-development/population-projections/produktrelaterat/rapporter/the-future-population-of-sweden-20252070/

(PDF:
https://www.scb.se/contentassets/bb340a2087564f9c988c07a88da84d46/sveriges-framtida-befolkning-20252070.pdf)

: Regeringen (2013). Prop. 2012/13:100, kapitel 11 "Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet". (Anger att försörjningskvoten är 0,73 år 2013 och ökar till 0,87 år 2050 och 0,94 år 2100; definierar yrkesverksam ålder som 20–64 år och icke-yrkesverksam ålder som 0–19 samt 65+). PDF: https://www.regeringen.se/contentassets/49936146e4f04cd6aca22aeb4c1398b8/kapitel-11-bedomning-av-finanspolitikens-langsiktiga-hallbarhet/

: Konjunkturinstitutet. (2015). Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Konjunkturinstitutet.

https://www.konj.se/download/18.6d3ae2e7160e0abfb3b44e18/1524814092749/sllh_2015.pdf

: Eurostat. (2024a). Short-term population projections (2023–2050) [dataset], proj_stp24. Luxembourg: Eurostat / European Commission. https://doi.org/10.2908/proj_stp24

: Grahn, C., & Petersson, E. (2016). Sveriges framtida befolkningsstrukturer: En analys av hur förändringar av befolkningsstrukturen påverkar Sveriges framtida försörjningskvot och ekonomiska möjligheter. Kandidatuppsats (15 hp), Statistiska institutionen, Lunds universitet.

<https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8936223/file/8936224.pdf>

: Dinkel, R. (1984). Are the pro-natalist measures of the German Democratic Republic succeeding? A comparative description of fertility trends in both German states. IFO Studien, 30(2), 139–162. (PubMed record med engelsk abstract): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12267346/

: Büttner, T., & Lutz, W. (1989). Measuring fertility responses to policy measures in the GDR. IIASA Working Paper WP-89-037. (IIASA PURE): https://pure.iiasa.ac.at/id/document/81830/

: Büttner, T., & Lutz, W. (1990). Estimating fertility responses to policy measures in the German Democratic Republic. Population and Development Review, 16(3), 539–555. https://doi.org/10.2307/1972835

: Kreyenfeld, M. (2004). Fertility Decisions in the FRG and GDR: An Analysis with Data from the German Fertility and Family Survey. Demographic Research, Special Collection 3(11), 275–318. https://doi.org/10.4054/DemRes.2004.S3.11 (PDF): https://www.demographic-research.org/special/3/11/s3-11.pdf

: Human Fertility Database (HFD). (2019). Human Fertility Database Documentation: Germany (inkl. East Germany/DEUTE). Last revision: 30 April 2019. (PDF): https://www.humanfertility.org/File/GetDocumentFree/Docs/DEUTE/DEUTEcom.pdf

: Salles, A. (2006). The effects of family policy in the former GDR on nuptiality and births outside marriage. Population (English Edition), 61(1–2). https://doi.org/10.3917/popu.601.0141

: Büttner, T., & Lutz, W. (1990). Estimating fertility responses to policy measures in the German Democratic Republic. Population and Development Review, 16(3), 539–555. https://doi.org/10.2307/1972835

: Human Fertility Database (HFD). (2019). Germany: East Germany (DEUTE) — dataset (last update 7 May 2019) and Background and Documentation (last revision 30 April 2019). Max Planck Institute for Demographic Research (MPIDR) & Vienna Institute of Demography (VID). https://www.humanfertility.org/Country/Country?cntr=DEUTE&lastUpdate=20190507

: Kreyenfeld, M. (2004). Fertility decisions in the FRG and GDR: An analysis with data from the German Fertility and Family Survey. Demographic Research, Special Collection 3(11), 276–318. https://doi.org/10.4054/DemRes.2004.S3.11

: Büttner, T., & Lutz, W. (1989). Measuring Fertility Responses to Policy Measures in the German Democratic Republic. IIASA Working Paper WP-89-037. International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Austria. https://pure.iiasa.ac.at/id/document/81830

: Heisig, K., & Zierow, L. (2020). The baby year parental leave reform in the GDR and its impact on children's long-term life satisfaction. DIAL Working Paper Series 5/2020. https://dynamicsofinequality.org/wp-content/uploads/2020/02/5_20_Heisigetal-1.pdf

: Salles, A. (2006). The effects of family policy in the former GDR on nuptiality and births outside marriage. Population (English Edition), 61(1–2). https://doi.org/10.3917/popu.601.0141

: Dinkel, R. (1984). Are the pro-natalist measures of the German Democratic Republic succeeding? A comparative description of fertility trends in both German states. IFO Studien, 30(2), 139–162. (PubMed record med engelsk abstract): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12267346/

: Human Fertility Database (HFD). (2019). Germany, East (DEUTE): "Birth counts ... by birth order" (publicerade serier; last update 07.05.2019) samt land-specifik dokumentation/notes för DEUTE och Tyskland som beskriver datakällor, bearbetning och territoriell definition (bl.a. Berlin/avgränsning och omräkning till HFD:s format).

https://www.humanfertility.org/File/GetDocumentFree/Docs/DEUTE/DEUTEcom.pdf

: Statistisches Bundesamt (Destatis). Live births and deaths (time series): lång tidsserie med årliga data från 1950 (officiell statistik, "Live births ... long term series"). https://www.destatis.de/EN/Themes/Society-Environment/Population/Births/Tables/lrbev04.html

: Danmarks Statistik. (2017b, 13 februari). Befolkningens udvikling 4. kvt. 2016: "Næsten 6 pct. flere fødte i 2016" (Nyt nr. 56). PDF: https://www.dst.dk/nytpdf/22748

(Webbsida:
https://www.dst.dk/da/Statistik/nyheder-analyser-publ/nyt/NytHtml?cid=22748)

: Knudsen, L. B. (2015, 4 March). [Presentation PDF] "Samlet fertilitet, Danmark" (slides; source cites dst.dk as data source). Aalborg University (AAU) portal PDF. https://vbn.aau.dk/ws/portalfiles/portal/248964397/MIlj_styrelsen_Opl_g_Lisbeth_B._Knudsen_til_4.3.2015_endelig_til_distribution_Compatibility_Mode_.pdf (hamtad 2026-01-19)

: The Local Denmark. (2016, 2 June). "Sex campaigns lead to Danish baby boom." https://www.thelocal.dk/20160602/sex-campaigns-lead-to-danish-baby-boom (hamtad 2026-01-19)

: WBUR / On Point. (2025, 26 juni). An American Baby Boom? https://www.wbur.org/onpoint/2025/06/26/an-american-baby-boom (hämtad 2026‑01‑18).

: Danmarks Statistik. (2017a, 22 februari). Fertiliteten steg for tredje år i træk – 2016 (Nyt nr. 69). Danmarks Statistik. https://www.dst.dk/nytpdf/23528

: Blichfeldt, B. S., & Smed, K. M. (2015). "Do it to Denmark": A case study on viral processes in marketing messages. Journal of Vacation Marketing, 21(3), 289–301. https://doi.org/10.1177/1356766715573652

: McCoy, T. (2014, 27 mars). 'Do it for Denmark!' campaign wants Danes to have more sex. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2014/03/27/do-it-for-denmark-campaign-wants-danes-to-have-more-sex-a-lot-more-sex/

: Time Staff. (2015, 1 oktober). Denmark Encourages Couples to "Do It For Mom". TIME. https://time.com/4057865/do-it-for-mom-denmark/ (hämtad 2026-01-18)

: Danmarks Statistik. (2017a, 22 februari). Fertiliteten steg for tredje år i træk – 2016 (Nyt nr. 69). Danmarks Statistik. https://www.dst.dk/nytpdf/23528

: Danmarks Statistik. (2022, 15 februari). Kvinder i Danmark fik generelt lidt flere børn i 2021 (Nyt fra Danmarks Statistik). https://www.dst.dk/da/Statistik/nyheder-analyser-publ/nyt/NytHtml?cid=36407 (hämtad 2026‑01‑18).

: University of Southern Denmark (SDU). (2024, 13 March). "Declining fertility is a huge problem for Denmark" (news item). https://www.sdu.dk/en/nyheder/faldende-fertilitet (hämtad 2026-01-19)

: The Local Denmark. (2016, 2 June). "Sex campaigns lead to Danish baby boom." https://www.thelocal.dk/20160602/sex-campaigns-lead-to-danish-baby-boom (hämtad 2026-01-19)

: The Independent. (2016, 3 June). "Denmark's bizarre series of sex campaigns lead to baby boom." https://www.independent.co.uk/news/world/europe/denmark-s-bizarre-series-of-sex-campaigns-lead-to-baby-boom-a7062466.html (hämtad 2026-01-19)

: WBUR / On Point. (2025, 26 juni). An American Baby Boom? https://www.wbur.org/onpoint/2025/06/26/an-american-baby-boom (hämtad 2026‑01‑18).

: University of Southern Denmark (SDU). (2024, 13 March). "Declining fertility is a huge problem for Denmark" (news item). https://www.sdu.dk/en/nyheder/faldende-fertilitet (hamtad 2026-01-19)x

: Israel Central Bureau of Statistics (CBS). (2025). Statistical Abstract of Israel 2024 (tabell 2.41 "Fertility rates by age and religion", inkl. period‑TFR). https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf (hämtad 2026‑01‑18).

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024: OECD Social Indicators (fertility section / country comparison). https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html (hämtad 2026‑01‑18).

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (engelsk rapport). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf (hämtad 2026‑01‑18).

: Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024: Diverging Fertility, Shifting Migration, and Shrinking Yishuvim. Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf (DOI: 10.5281/zenodo.14568443).

: Israel Central Bureau of Statistics (CBS). (2025). Statistical Abstract of Israel 2024 (tabell 2.41). https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024 (fertility). https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years of assisted reproductive technologies in Israel. Reproductive Biomedicine & Society Online, 2, 16–23. (Open access via PMC) https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: Alon, I. (2019). Regulatory responses to assisted reproductive technology: a comparative analysis of Spain and Israel. (Full text via PubMed Central) https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects. https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: Library of Congress, Global Legal Monitor. (2021, 28 July). Israel: Supreme Court Rules That Same‑Sex Couples Are Eligible for Surrogacy Services (ändring med ikraftträdande januari 2022). https://www.loc.gov/item/global-legal-monitor/2021-07-28/israel-supreme-court-rules-that-same-sex-couples-are-eligible-for-surrogacy-services/

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility. Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years of assisted reproductive technologies in Israel. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: Israel Central Bureau of Statistics (CBS). (2025). Statistical Abstract of Israel 2024 (tabell 2.41: period‑TFR 2000‑tal samt 2021–2023). https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf

: Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024 (trend: nedgång från 2018; pandemiperiod). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf

: ECD. (2024). Society at a Glance 2024 (country comparison: Israel högst i OECD 2022, TFR ≈ 2,9). https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

: Israel Central Bureau of Statistics (CBS). (2025). Statistical Abstract of Israel 2024 (tabell 2.41, TFR 2022). https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf

: Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024 (Tabell 1: TFR 2023 för "Jews and others", "Arabs", "Jews"; not: 2023‑värden i tabellen är infererade från allmänna fruktsamhetstal). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf (DOI: 10.5281/zenodo.14568443).

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility (sekulära + traditionella >2,2 under 2010‑talet, sammanställd kategori). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: OECD. (2010). Israeli child policy and outcomes (DELSA/ELSA/WD/SEM(2010)4). OECD Publishing. https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2010/03/israeli-child-policy-and-outcomes_g17a1e2c/5kmjnr7kqpls-en.pdf

: National Insurance Institute of Israel (Bituach Leumi). (u.å.; uppdaterade belopp 2026-01-01). Birth grant – Benefits. https://www.btl.gov.il/English%20Homepage/Benefits/Pages/BirthGrant.aspx

: National Insurance Institute of Israel (Bituach Leumi). (u.å.). Maternity Allowance (översikt + villkor/period). https://www.btl.gov.il/English%20Homepage/Benefits/Maternity%20Insurance/Maternity%20Allowance/Pages/default.aspx ; https://www.btl.gov.il/English%20Homepage/Benefits/Maternity%20Insurance/Maternity%20Allowance/Pages/Conditionsofentitlement.aspx

: Bowers, L., & Fuchs, H. (2016). Women and parents in the labor market: Israel and the OECD (Taub Center policy brief). Taub Center for Social Policy Studies in Israel. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2020/12/womenandparents_eng.pdf

: Government of Israel (Ministry of Labor). (2025-03-05). Application for a permit for dismissal or reduction in the scope of employment/income (under the Women's Employment Law). https://www.gov.il/en/service/workers-dismissal-due-to-women-employment-law

: Zhelyazkova, N. (2019). Work-Family-and-the-Law-in-Israel (översikt över lagregler, inkl. skydd kopplat till fertilitetsbehandling och familjerättigheter i arbetslivet). University of Haifa (PDF). https://law.haifa.ac.il/wp-content/uploads/2017/05/Work-Family-and-the-Law-in-Israel.pdf

: Israeli Ministry of Health. (2024-05-12). Breastfeeding and Returning to Work (rätt till en timmes frånvaro per dag under en period efter föräldraledighet). https://me.health.gov.il/en/parenting/raising-children/baby-nutrition/nursing/breastfeeding-and-returning-to-work/

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (regel: offentlig finansiering till två barn; åldersgräns; systembeskrivning). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: [8] State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (regel: offentlig finansiering till två barn; åldersgräns; systembeskrivning). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). *Thirty‑five years...* (översikt av
policy och volymer).
<https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/>

: Alon, I. (2019). Regulatory responses... Spain and Israel (policybeskrivning). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

: Library of Congress, Global Legal Monitor. (2021, 28 July). Israel: Supreme Court Rules That Same‑Sex Couples Are Eligible for Surrogacy Services (ikraft januari 2022). https://www.loc.gov/item/global-legal-monitor/2021-07-28/israel-supreme-court-rules-that-same-sex-couples-are-eligible-for-surrogacy-services/

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (National Health Insurance "health basket" + kompletterande försäkringar). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility (hög fertilitet även bland sekulära/traditionella). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: Alon, I. (2019). Regulatory responses... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

State Comptroller of Israel. (2024). *In Vitro Fertilization in
Israel – Regulatory and Supervisory Aspects*.
[https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf](https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf?utm_source=chatgpt.com)

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024 (Israel högst i OECD; jämförelser). https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

: Israel CBS. (2025). Statistical Abstract... (tabell 2.41, trend 2018–2023). https://www.cbs.gov.il/he/publications/doclib/2024/2.shnatonpopulation/st02_41.pdf

: Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024 (nedgång från 2018). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf

: Alon, I. (2019). Regulatory responses to assisted reproductive technology: a comparative analysis of Spain and Israel (2016: 41 143 cykler; 20,6 per 1 000 kvinnor; IVF‑andel 2016 ≈4,7 % enligt text/tabell i artikeln). https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (Summary/Abstract: ca 61 000 cykler 2021; Israel högst globalt; "27 cycles per 1,000 women of reproductive age"; IVF‑andel ~6 % 2021). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN-abs.pdf och https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility (resonemang om normer/institutioner och fertilitet i olika grupper). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (Summary/Abstract: IVF‑kostnader ≈450 miljoner NIS 2023; registerbrister; risker inkl. flerbörd). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN-abs.pdf och https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: Shraberman, K., & Weinreb, A. A. (2024). The fiscal consequences of changing demographic composition. Journal of the Economics of Ageing, 27, 100500. https://doi.org/10.1016/j.jeoa.2023.100500

: Weinreb, A. (2024). Demography Overview, 2024 (diskussion om nedgång efter 2018 och multipla drivkrafter). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2025/01/Demography-2024-ENG-1.pdf

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility (multifaktoriella förklaringar). https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: State Comptroller of Israel. (2024). In Vitro Fertilization in Israel – Regulatory and Supervisory Aspects (register/uppföljning, flerbörd). https://library.mevaker.gov.il/sites/DigitalLibrary/Documents/2024/IVF/2024-IVF-EN.pdf

: Alon, I. (2019). Regulatory responses... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6708013/

: Birenbaum‑Carmeli, D. (2016). Thirty‑five years... https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5991881/

: Weinreb, A., Chernichovsky, D., & Brill, A. (2018). Israel's Exceptional Fertility. https://www.taubcenter.org.il/wp-content/uploads/2018/08/israels-exceptional-fertility.pdf

: OECD. (2024). Society at a Glance 2024 (översikt av fertilitet och policyers räckvidd i OECD; används som jämförande belägg för försiktighet kring generella bidrag). https://www.oecd.org/en/publications/society-at-a-glance-2024_918d8db3-en.html

: Statistics Korea (KOSTAT). (2024-08-28). Birth Statistics in 2023 (press release, PDF). https://kostat.go.kr/boardDownload.es?bid=11773&list_no=433208&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: Korean Statistical Information Service (KOSIS). (u.å.). KOSIS – Korean Statistical Information Service (English portal). https://kosis.kr/eng/ (hämtad 2026-01-18).

: Korea Legislation Research Institute (KLRI/e‑Law). (u.å.). Framework Act on Low Birth Rate in an Aging Society (English). https://elaw.klri.re.kr/eng_service/lawView.do?hseq=17150&lang=ENG (hämtad 2026-01-18).

: Presidential Committee on Ageing Society & Population Policy (PCASPP). (u.å.). The 4th Basic Plan on Low Fertility and Aging Society (2021–2025) (PDF). https://betterfuture.go.kr/cmm/fms/FileDown.do?atchFileId=FILE_000000000004122&fileSn=0 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Economy and Finance (MOEF). (2023-08-29). 2024 Budget Proposal & 2023–2027 National Fiscal Strategy (press release). https://english.moef.go.kr/pc/selectTbPressCenterDtl.do?boardCd=N0001&seq=5622 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2022-04-29). Seven-year-olds now eligible to receive child benefits, starting in April (press release). https://www.mohw.go.kr/board.es?act=view&bid=0032&list_no=371323&mid=a20401000000 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2024-07-11). OECD Economic Surveys: Korea 2024. OECD Publishing. https://www.oecd.org/en/publications/oecd-economic-surveys-korea-2024_aa449a72-en.html (hämtad 2026-01-18).

: Cha, W., Yun, I., Nam, C.-M., Nam, J. Y., & Park, E.-C. (2023). Evaluation of Assisted Reproductive Technology Health Insurance Coverage for Multiple Pregnancies and Births in Korea. JAMA Network Open, 6(6), e2316696. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.16696

: Jeong, K., Yoon, J., Cho, H. J., Kim, S., & Jang, J. (2022). The relationship between changes in the Korean fertility rate and policies to encourage fertility. BMC Public Health, 22, 2298. https://doi.org/10.1186/s12889-022-14722-4

: Lim, S. (2021). Socioeconomic differentials in fertility in South Korea. Demographic Research, 44(39), 941–978. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.39

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-08-27). Birth Statistics in 2024 (press release, PDF). https://mods.go.kr/boardDownload.es?bid=247&list_no=56906&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (u.å.). Average annual hours actually worked per worker (dataset ANHRS). https://stats.oecd.org/index.aspx?DataSetCode=ANHRS (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (u.å.). Gender wage gap (indicator). https://www.oecd.org/en/data/indicators/gender-wage-gap.html (hämtad 2026-01-18).

: Lim, S. (2021). Socioeconomic differentials in fertility in South Korea. Demographic Research, 44(39), 941–978. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.39

: Health Insurance Review & Assessment Service (HIRA). (u.å.). Healthcare Bigdata Hub / OLAP (Infertility/ART). http://opendata.hira.or.kr/op/opc/olapMfrnIntrsDiagBhvInfo.do (hämtad 2026-01-18).

: Korea Legislation Research Institute (KLRI/e‑Law). (u.å.). Framework Act on Low Birth Rate in an Aging Society (English). https://elaw.klri.re.kr/eng_service/lawView.do?hseq=17150&lang=ENG (hämtad 2026-01-18).

: Presidential Committee on Ageing Society & Population Policy (PCASPP). (u.å.). The 4th Basic Plan on Low Fertility and Aging Society (2021–2025) (PDF). https://betterfuture.go.kr/cmm/fms/FileDown.do?atchFileId=FILE_000000000004122&fileSn=0 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Economy and Finance (MOEF). (2023-08-29). 2024 Budget Proposal & 2023–2027 National Fiscal Strategy (press release). https://english.moef.go.kr/pc/selectTbPressCenterDtl.do?boardCd=N0001&seq=5622 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2022-04-29). Seven-year-olds now eligible to receive child benefits, starting in April (press release). https://www.mohw.go.kr/board.es?act=view&bid=0032&list_no=371323&mid=a20401000000 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Economy and Finance (MOEF). (2023-08-29). 2024 Budget Proposal & 2023–2027 National Fiscal Strategy (press release). https://english.moef.go.kr/pc/selectTbPressCenterDtl.do?boardCd=N0001&seq=5622 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Government Legislation (MOLEG). (2025-01-23). Paternity Leave Now Extended to 20 Days (notice). https://www.moleg.go.kr/board.es?act=view&bid=0048&list_no=135442 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2019). Expansion of health insurance coverage for fertility treatments (policy notice). https://www.mohw.go.kr/gallery.es?act=view&b_list=12&bid=0007&list_no=350349&mid=a20403000000 (hämtad 2026-01-18).

: Kim, W. (2024). Baby Bonus, Fertility, and Missing Women (working paper). SSRN. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4908490 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Lim, S. (2021). Socioeconomic differentials in fertility in South Korea. Demographic Research, 44(39), 941–978. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.39

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: OECD. (u.å.). Average annual hours actually worked per worker (dataset ANHRS). https://stats.oecd.org/index.aspx?DataSetCode=ANHRS (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (u.å.). Gender wage gap (indicator). https://www.oecd.org/en/data/indicators/gender-wage-gap.html (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Economy and Finance (MOEF). (2023-08-29). 2024 Budget Proposal & 2023–2027 National Fiscal Strategy (press release). https://english.moef.go.kr/pc/selectTbPressCenterDtl.do?boardCd=N0001&seq=5622 (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Government Legislation (MOLEG). (2025-01-23). Paternity Leave Now Extended to 20 Days (notice). https://www.moleg.go.kr/board.es?act=view&bid=0048&list_no=135442 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Ministry of Health and Welfare (MOHW). (2019). Expansion of health insurance coverage for fertility treatments (policy notice). https://www.mohw.go.kr/gallery.es?act=view&b_list=12&bid=0007&list_no=350349&mid=a20403000000 (hämtad 2026-01-18).

: Statistics Korea (KOSTAT). (2024-08-28). Birth Statistics in 2023 (press release, PDF). https://kostat.go.kr/boardDownload.es?bid=11773&list_no=433208&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-08-27). Birth Statistics in 2024 (press release, PDF). https://mods.go.kr/boardDownload.es?bid=247&list_no=56906&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-08-27). Birth Statistics in 2024 (press release, PDF). https://mods.go.kr/boardDownload.es?bid=247&list_no=56906&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-02-26). Vital Statistics 2024 (Preliminary Results) (press release page). https://sri.kostat.go.kr/board.es?mid=a60304000000&bid=15565&act=view&list_no=435774 (hämtad 2026-01-18).

: Kim, W. (2024). Baby Bonus, Fertility, and Missing Women (working paper). SSRN. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4908490 (hämtad 2026-01-18).

: Lim, S. (2021). Socioeconomic differentials in fertility in South Korea. Demographic Research, 44(39), 941–978. https://doi.org/10.4054/DemRes.2021.44.39

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: OECD. (u.å.). Average annual hours actually worked per worker (dataset ANHRS). https://stats.oecd.org/index.aspx?DataSetCode=ANHRS (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (u.å.). Gender wage gap (indicator). https://www.oecd.org/en/data/indicators/gender-wage-gap.html (hämtad 2026-01-18).

: Ministry of Government Legislation (MOLEG). (2025-01-23). Paternity Leave Now Extended to 20 Days (notice). https://www.moleg.go.kr/board.es?act=view&bid=0048&list_no=135442 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Cha, W., Yun, I., Nam, C.-M., Nam, J. Y., & Park, E.-C. (2023). Evaluation of Assisted Reproductive Technology Health Insurance Coverage for Multiple Pregnancies and Births in Korea. JAMA Network Open, 6(6), e2316696. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.16696

: Statistics Korea (KOSTAT). (2024-08-28). Birth Statistics in 2023 (press release, PDF). https://kostat.go.kr/boardDownload.es?bid=11773&list_no=433208&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-08-27). Birth Statistics in 2024 (press release, PDF). https://mods.go.kr/boardDownload.es?bid=247&list_no=56906&seq=1 (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: OECD. (2024-07-11). OECD Economic Surveys: Korea 2024. OECD Publishing. https://www.oecd.org/en/publications/oecd-economic-surveys-korea-2024_aa449a72-en.html (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Statistics Korea (KOSTAT). (2025-02-26). Vital Statistics 2024 (Preliminary Results) (press release page). https://sri.kostat.go.kr/board.es?mid=a60304000000&bid=15565&act=view&list_no=435774 (hämtad 2026-01-18).

: Jeong, K., Yoon, J., Cho, H. J., Kim, S., & Jang, J. (2022). The relationship between changes in the Korean fertility rate and policies to encourage fertility. BMC Public Health, 22, 2298. https://doi.org/10.1186/s12889-022-14722-4

: OECD. (2025). Korea's Unborn Future: Understanding Low‑Fertility Trends. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/005ce8f7-en

: Központi Statisztikai Hivatal (KSH). (2025). Live births, total fertility rate (2001–) (STADAT tabell 22.1.1.6; uppdaterad 18 juli 2025). https://www.ksh.hu/stadat_files/nep/en/nep0006.xlsx (hämtad 2026‑01‑18).

: Government of Hungary. (2019, 13 May). Family Protection Action Plan to launch on 1 July. https://kormany.hu/hirek/family-protection-action-plan-to-launch-on-1-july (hämtad 2026‑01‑18).

: HÉTFA Research Institute. (2019). Evaluation of Family Policy Measures and their Impact on Fertility ("Fertility models"; rapport publicerad via Europeiska kommissionens Ungern‑representation). https://ec.europa.eu/hungary/sites/default/files/docs/hetfa_fertilitymodels_20190913.pdf (hämtad 2026‑01‑18).

: OECD. (2022). Reducing the Gender Employment Gap in Hungary (Gender Equality at Work). OECD Publishing, Paris. https://doi.org/10.1787/fe5bc945-en

: OECD. (2024). Fertility trends across the OECD: Underlying drivers and role for policy (kapitel i Society at a Glance 2024). OECD iLibrary. https://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/society-at-a-glance-2024/fertility-trends-across-the-oecd_underlying-drivers-and-role-for-policy_a2f739dc-en (hämtad 2026‑01‑18)

: Lutz, W., Sobotka, T., & Zeman, K. (2024). Evaluating pronatalist policies with TFR brings misleading conclusions: examples from Hungary. N‑IUSSP. https://www.niussp.org/fertility-and-reproduction/evaluating-pronatalist-policies-with-tfr-brings-misleading-conclusions-examples-fromhungary/ (hämtad 2026‑01‑18).

: Euronews (med Reuters). (2019, 23 December). Hungary takes fertility clinics under state control in bid to boost falling birthrate. https://www.euronews.com/2019/12/23/hungary-takes-fertility-clinics-under-state-control-in-bid-to-boost-falling-birthrate (hämtad 2026‑01‑18).

: The Guardian. (2019, 10 February). Viktor Orbán: no tax for Hungarian women with four or more children. https://www.theguardian.com/world/2019/feb/10/viktor-orban-no-tax-for-hungarian-women-with-four-or-more-children (hämtad 2026‑01‑18).

: Associated Press. (2017, 25 May). Hungary reveals new ideas to increase birth numbers by 2030 (AP News). https://apnews.com/article/3ce315dfe49f4bd486e72b4318d7bd7a (hämtad 2026-01-18).

: OECD. (2025). PF1.1: Public spending on family benefits (OECD Family Database). https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/data/datasets/family-database/pf11-public-spending-on-family-benefits.pdf (hämtad 2026‑01‑18).

: OECD. (2025). Taxing Wages 2025: Hungary (landkapitel). https://www.oecd.org/en/publications/taxing-wages-2025_b3a95829-en/full-report/hungary_3d3cea56.html (hämtad 2026-01-18).

: Kovács, P. (2025). The impact of recent regulatory changes on access and utilization of assisted reproductive technologies in Hungary. Global Reproductive Health. https://journals.lww.com/grh/fulltext/2025/09010/the_impact_of_recent_regulatory_changes_on_access.2.aspx (hämtad 2026-01-18).

: Vi kan notera att snabbare ekonomisk och teknisk tillväxt kan påverka nativitet i likhet med flera föreslagna policys exempelvis genom att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjer. Vi gör antagandet här att dessa politiska mål redan eftersträvas och inte ytterligare kan påskyndas med anledning av nativitetsfrågor.